Det Bysantinska rikets historia går tillbaka till 324 då Constantinus den store blev kejsare över hela Romarriket och lät anlägga en ny huvudstad i närheten av den gamla staden Byzantion. Staden hette först Nya Rom men kom med tiden att kallas för Konstantinopel. år 395 delades Romarriket permanent i en västlig och en östlig halva, den östra halvan som skulle bli det Bysantinska riket dominerades av det grekiska språket och fick karaktären av att vara ett grekiskt rike. Det fjärde korståget år 1204 resulterade i att det Bysantinska riket upplöstes och ersattes av det Latinska kejsardömet och kejsardömet Nicea. Det senare erövrade det Latinska kejsardömet och återupprättade Bysans 1261, men då var riket så försvagat att det inte kunde hindra turkarnas expansion. Inte mycket mer än Konstantinopel återstod av Bysans när det slutligen erövrades av turkarna 1453.

Konstantin den stores ätt

324-337	Constantinus I (den store)
337-361	Constantius II
361-363	Iulianus Apostata (Avfällingen)
363-364	Iovianus
Valentinianus ätt
364-378	Valens
379-395	Theodosius I (den store)
395-408 408-450	Arcadius Theodosius II
Olika ätter
450-457 457-474 474 474-491 491-518 518-527 527-565 565-578 578-582 582-602 602-610	Marcianus Leo I Leo II Zeno Anastasius I Dicorus Iustinus I Iustinianus I Iustinus II Tiberius II Constantinus Mauricius Tiberius Phocas
Herakleios ätt
610-641 641 641-642 642-668 668-685 685-695	Hērakleios Kōnstantinos Hērakleios Hērakleios Kōnstantinos Kōnstantinos III Kōnstantinos IV Ioustinianos II
Olika ätter
695-698 698-705 705-711 711-713 713-715 715-717	Leontios Tiberios II Ioustinianos II (andra gången) Philippikos Anastasios II Theodosios III
Syriska (Isauriska) ätten
717-741 741-775 775-780 780-797 797-802	Leōn III Kōnstantinos V Leōn IV Kōnstantinos VI Eirēnē (Irene)
Olika ätter
802-811 811 811-813 813-820	Nikēphoros I Staurakios Mikhaēl I Rangabē Leōn V
Frygiska (Amorianska) ätten
820-829 829-842 842-867	Mikhaēl II Theophilos Mikhaēl III
Makedoniska ätten
867-886 886-912 912-913 913-919 919-944 944-959 959-963	Basileios I Leōn VI Alexandros Kōnstantinos VII Porphyrogenitus Rōmanos I Lakapēnos Kōnstantinos VII (andra gången) Rōmanos II
Olika ätter
963-969 969-976	Nikēphoros II Phōkas Iōannēs I Tzimiskēs
Makedoniska ätten
976-1025 1025-1028	Basileios II (Bulgardödaren) Kōnstantinos VIII
Olika ätter
1028-1034 1034-1041 1041-1042 1042-1055 1055-1056 1056-1057 1057-1059 1059-1067 1067-1068 1068-1071 1071-1078 1078-1081	Rōmanos III Argyropoulos Mikhaēl IV Mikhaēl V Kalafates Kōnstantinos IX Monomakhos Theodōra Mikhaēl VI Bringas Isaakios I Komnēnos Kōnstantinos X Doukas Mikhaēl VII Doukas Rōmanos IV Diogenēs Mikhaēl VII Doukas (andra gången) Nikēphoros III Botaneiatēs
Ätten Komnēnos
1081-1118 1118-1143 1143-1180 1180-1183 1183-1185	Alexios I Iōannēs II Manouēl I Alexios II Andronikos I
Ätten Angelos
1185-1195 1195-1203 1203-1204	Isaakios II Alexios III Isaakios II (andra gången)
Bysans splittras av det fjärde korståget 1204

Latinska kejsardömet			Kejsardömet Nicea
1204-1205	Baudouin I de Flandre		1204-1222	Theodōros I Laskaris
1205-1216	Henri de Flandre		1222-1254	Iōannēs III Doukas Batatzēs
1216-1219 1219-1228 1228-1237 1228-1261	Pierre de Courtenay Robert de Courtenay Jean de Brienne (regent) *		1254-1258 1258 1258-1261	Theodōros II Laskaris Iōannēs IV Laskaris Mikhaēl VIII Palaiologos
	Baudouin II
Bysans återuppstår när det Latinska kejsardömet erövras av Nicea 1261

Ätten Palaiologos

* = Jean de Brienne var kung av Jerusalem 1210-1212 (regent 1212-1225).

= Västromerska riket   = Flandern  = Hainaut   = Namur