Startsidan Svensk historia Historisk atlas Historiska källor Karoliner Gästbok
Kartor Befolkning Regentlängder Skandinavien
 
  Regentnamn
  Flaggor

 
 
  Brittiska öarna
  Benelux
  Frankrike
  Iberiska halvön
  Italien
  Centraleuropa
  Tyskland
  Skandinavien
  Baltikum
  Polen
  Östeuropa
  Balkan
 
_____________________

Örjan Martinsson

Wales regenter

= Gwynedd
= Deheubarth
= Powys
= Brycheiniog
= Morgannwg
= Gwent

När England erövrades av anglosaxarna trängdes den keltiska befolkningen gradvis tillbaka. Det område som höll ut längst var Wales, vilket dock var splittrad i en mängd olika furstendömen, kartan ovan anger de viktigaste. De walesiska härskarnas titlar kan antingen översättas med kung eller furste. Ofta kunde en av dem vara mäktig nog att tituleras som "kung av britterna" (= walesarna) och var därmed den som ledde Walesarnas motstånd mot engelsmännen. De kunde dock inte förhindra Englands gradvisa erövring av landet. Det var det låglänta sydöstra Wales som först erövrades av England eftersom det västra Wales och de bergiga delarna i Wales inre hade bättre geografiska förutsättningar att göra motstånd. Det sista furstendöme som erövrades av England var Gwynedd i nordväst som gick under 1283. Detta furstendöme hade också varit det mäktigaste i Wales och flera av dess härskare hade även burit titeln kung av britterna. Deras främste utmanare om den rangen var Deheubarth i sydväst. Men detta furstendömes territorium blev efterhand kraftigt reducerat och var under 1200-talet en obetydligt klientstat till Gwynedd och erövrades tillsammans med detta av England 1283.
 

Gwynedd
 
Seisyllwg
 

ca 450-460
ca 470-480
ca 500-534
ca 520-547
ca 547-580
ca 580-599
ca 599-613
ca 613-625
ca 625-634
ca 634-655
ca 655-682
ca 682-720
ca 720-754
ca 754-798

Cunedda ap Edern
Einion ap Cunedda
Cadwallon ap Einion
Maelgwn ap Cadwallon

Rhun ap Maelgwn
Beli ap Rhun
Iago ap Beli
Cadfan ap Iago
Cadwallon ap Cadfan

Cadafael ap Cynfeddw
Cadwaladr ap Cadwallon

Idwal ap Cadwaladr
Rhodri ap Idwal

Caradog ap Meirion

600-talet
-872
872-878
878-909
909-920
909- (950)
920
 

Seisyll
Gwgon
Förenat med Gwynedd
Cadell ap Rhodri
Clydog ap Cadell
Hywel
Dda (den gode)
Hela Seisyllwg förenas med Dyfed och bildar det nya riket Deheubarth


Deheubarth
 

ca 798-816
814-825
825-844
844-878

Cynan ap Rhodri
Hywel ap Rhodri
Merfyn Frych (den fräknige)

Rhodri Mawr (den store)

(905) -950
 950-953
950-954
950-986

Hywel Dda (samme som ovan)
Rhodri ap Hywel
Edwin ap Hywel
Owain ap Hywel

878-916
916-942

Anarawd ap Rhodri
Idwal Foel
(den skallige)

986-999
999-1005

Maredudd ab Owain
Förenat med Gwynedd

942-950
950-969
950-979
974-985
985-986
986-999
999-1005
1005-1018
1018-1023
1023-1039
1039-1063
1063-1075
1075-1081
1081-1137
1137-1170
1170-1173
1170-1190
1170-1195

Förenat med Deheubarth
Ieuaf ab Idwal
Iago ab Idwal
Hywel ab Ieuaf
Cadwallon ab Ieuaf
Förenat med Deheubarth
Cynan ap Hywel
Aeddan ap Blegywryd
Llywelyn ap Seisyll
Iago ab Idwal ap Meurig
Gruffydd ap Llywelyn
Bleddyn ap Cynfyn
Trahaearn ap Caradog
Gruffydd ap Cynan
Owain Gwynedd ap Gruffydd
Maelgwn ab Owain Gwynedd
Rhodri ab Owain Gwynedd
(i väst)
Dafydd ab Owain Gwynedd
(i öst)

1005-1018
1005-1018
1018-1023
1023-1033
1033-1044
1044-1045
1045-1055
1055-1063
1063-1072
1072-1078
1078-1093
1093-1116
 1116-1137
1137-1143
1143-1153
1153-1155
1155-1197
1197-1201

Edwin ab Einion
Cadell ab Einion
Förenat med Gwynedd
Rhydderch ab Iestyn (Morgannwg)
Hywel ab Edwin
Förenat med Gwynedd
Gruffydd ab Rhydderch
Förenat med Gwynedd
Maredudd ab Owain ab Edwin
Rhys ab Owain 
Rhys ap Tewdwr

Erövrat av England
Gruffydd ap Rhys
Anarawd ap Gruffydd
Cadell ap Gruffydd
Maredudd ap Gruffydd
Rhys ap Gruffydd

Gruffydd ap Rhys II

1195-1240
1240-1246
1246-1255

Llywelyn Fawr (den store)
Dafydd ap Llywelyn

Owain Goch ap Gruffydd

1199-1230
1216-1234
1234-1244

Maelgwn ap Rhys
Rhys Gryg
Rhys Mechyll

1246-1282
1282-1283

Llywelyn ap Gruffydd
Dafydd ap Gruffydd

1244-1271
1271-1283

Maredudd ap Rhys Grug
Rhys ap Maredudd

Wales erövrades av England 1283. Bortsett från ett uppror lett av Owain Glyndŵr 1400-1415 har Wales därefter alltid varit förenat med England och titeln "prins av Wales" har varit förbehållen den äldste sonen till Englands kung.

Engelska tronföljare med titeln
prins av Wales

1301-1307
1343-1376
1376-1377
1399-1413
1453-1471
1470-1483
1483-1484
1486-1502
1502-1509
1537-1547
1603-1612
1612-1625
1630-1649
1688-1689
1714-1727
1727-1751
1751-1760
1762-1820
1841-1901
1901-1910
1910-1936
1948-
Edward of Caernarvon ( =1307-1327)
Edward (den svarte prinsen)
Richard of Bordeaux ( = 1377-1399)
Henry of Monmouth ( = 1413-1422)
Edward of Westminster
Edward Plantagenet ( = 1483)
Edward of Middleham
Arthur Tudor
Henry Tudor ( = 1509-1547)
Edward Tudor ( = 1547-1553)
Henry Frederick Stuart
Charles (I) Stuart ( = 1625-1649)
Charles (II) Stuart ( = 1660-1685)
James Francis Edward Stuart
George Augustus ( = 1727-1760)
Frederick Lewis
George (III) ( = 1760-1820)
George (IV) ( = 1820-1830)
Albert Edward (VII) ( = 1901-1910)
George (V) ( = 1910-1936)
Edward (VIII) ( = 1936)
Charles
= Walesiska härskare som bar titeln "kung av britterna" och därmed var överordnad alla andra walesiska härskare. Från och med 1100-talet kom denna titel att ersättas med titeln "prins av Wales".
= kung av England/Storbritannien