Wales

= Gwynedd = Deheubarth = Powys = Brycheiniog = Morgannwg = Gwent

När England erövrades av anglosaxarna trängdes den keltiska befolkningen gradvis tillbaka. Det område som höll ut längst var Wales, vilket dock var splittrad i en mängd olika furstendömen, kartan ovan anger de viktigaste. De walesiska härskarnas titlar kan antingen översättas med kung eller furste. Ofta kunde en av dem vara mäktig nog att tituleras som "kung av britterna" (= walesarna) och var därmed den som ledde Walesarnas motstånd mot engelsmännen. De kunde dock inte förhindra Englands gradvisa erövring av landet. Det var det låglänta sydöstra Wales som först erövrades av England eftersom det västra Wales och de bergiga delarna i Wales inre hade bättre geografiska förutsättningar att göra motstånd. Det sista furstendöme som erövrades av England var Gwynedd i nordväst som gick under 1283. Detta furstendöme hade också varit det mäktigaste i Wales och flera av dess härskare hade även burit titeln kung av britterna. Deras främste utmanare om den rangen var Deheubarth i sydväst. Men detta furstendömes territorium blev efterhand kraftigt reducerat och var under 1200-talet en obetydligt klientstat till Gwynedd och erövrades tillsammans med detta av England 1283.
 

Gwynedd		Seisyllwg
ca 450-460 ca 470-480 ca 500-534 ca 520-547 ca 547-580 ca 580-599 ca 599-613 ca 613-625 ca 625-634 ca 634-655 ca 655-682 ca 682-720 ca 720-754 ca 754-798	Cunedda ap Edern Einion ap Cunedda Cadwallon ap Einion Maelgwn ap Cadwallon Rhun ap Maelgwn Beli ap Rhun Iago ap Beli Cadfan ap Iago Cadwallon ap Cadfan Cadafael ap Cynfeddw Cadwaladr ap Cadwallon Idwal ap Cadwaladr Rhodri ap Idwal Caradog ap Meirion	600-talet -872 872-878 878-909 909-920 909- (950) 920	Seisyll Gwgon Förenat med Gwynedd Cadell ap Rhodri Clydog ap Cadell Hywel Dda (den gode) Hela Seisyllwg förenas med Dyfed och bildar det nya riket Deheubarth
		Deheubarth
ca 798-816 814-825 825-844 844-878	Cynan ap Rhodri Hywel ap Rhodri Merfyn Frych (den fräknige) Rhodri Mawr (den store)	(905) -950  950-953 950-954 950-986	Hywel Dda (samme som ovan) Rhodri ap Hywel Edwin ap Hywel Owain ap Hywel
878-916 916-942	Anarawd ap Rhodri Idwal Foel (den skallige)	986-999 999-1005	Maredudd ab Owain Förenat med Gwynedd
942-950 950-969 950-979 974-985 985-986 986-999 999-1005 1005-1018 1018-1023 1023-1039 1039-1063 1063-1075 1075-1081 1081-1137 1137-1170 1170-1173 1170-1190 1170-1195	Förenat med Deheubarth Ieuaf ab Idwal Iago ab Idwal Hywel ab Ieuaf Cadwallon ab Ieuaf Förenat med Deheubarth Cynan ap Hywel Aeddan ap Blegywryd Llywelyn ap Seisyll Iago ab Idwal ap Meurig Gruffydd ap Llywelyn Bleddyn ap Cynfyn Trahaearn ap Caradog Gruffydd ap Cynan Owain Gwynedd ap Gruffydd Maelgwn ab Owain Gwynedd Rhodri ab Owain Gwynedd (i väst) Dafydd ab Owain Gwynedd (i öst)	1005-1018 1005-1018 1018-1023 1023-1033 1033-1044 1044-1045 1045-1055 1055-1063 1063-1072 1072-1078 1078-1093 1093-1116  1116-1137 1137-1143 1143-1153 1153-1155 1155-1197 1197-1201	Edwin ab Einion Cadell ab Einion Förenat med Gwynedd Rhydderch ab Iestyn (Morgannwg) Hywel ab Edwin Förenat med Gwynedd Gruffydd ab Rhydderch Förenat med Gwynedd Maredudd ab Owain ab Edwin Rhys ab Owain  Rhys ap Tewdwr Erövrat av England Gruffydd ap Rhys Anarawd ap Gruffydd Cadell ap Gruffydd Maredudd ap Gruffydd Rhys ap Gruffydd Gruffydd ap Rhys II
1195-1240 1240-1246 1246-1255	Llywelyn Fawr (den store) Dafydd ap Llywelyn Owain Goch ap Gruffydd	1199-1230 1216-1234 1234-1244	Maelgwn ap Rhys Rhys Gryg Rhys Mechyll
1246-1282 1282-1283	Llywelyn ap Gruffydd Dafydd ap Gruffydd	1244-1271 1271-1283	Maredudd ap Rhys Grug Rhys ap Maredudd

Wales erövrades av England 1283. Bortsett från ett uppror lett av Owain Glyndŵr 1400-1415 har Wales därefter alltid varit förenat med England och titeln "prins av Wales" har varit förbehållen den äldste sonen till Englands kung.

Engelska tronföljare med titeln
prins av Wales

1301-1307 1343-1376 1376-1377 1399-1413 1453-1471 1470-1483 1483-1484 1486-1502 1502-1509 1537-1547 1603-1612 1612-1625 1630-1649 1688-1689 1714-1727 1727-1751 1751-1760 1762-1820 1841-1901 1901-1910 1910-1936 1948-2022 2022-

Edward of Caernarvon ( =1307-1327) Edward (den svarte prinsen) Richard of Bordeaux ( = 1377-1399) Henry of Monmouth ( = 1413-1422) Edward of Westminster Edward Plantagenet ( = 1483) Edward of Middleham Arthur Tudor Henry Tudor ( = 1509-1547) Edward Tudor ( = 1547-1553) Henry Frederick Stuart Charles (I) Stuart ( = 1625-1649) Charles (II) Stuart ( = 1660-1685) James Francis Edward Stuart George Augustus ( = 1727-1760) Frederick Lewis George (III) ( = 1760-1820) George (IV) ( = 1820-1830) Albert Edward (VII) ( = 1901-1910) George (V) ( = 1910-1936) Edward (VIII) ( = 1936) Charles (III) ( = 2022) William