När England erövrades av anglosaxarna
trängdes den keltiska befolkningen gradvis tillbaka. Det område som höll
ut längst var Wales, vilket dock var splittrad i en mängd olika
furstendömen, kartan ovan anger de viktigaste. De walesiska härskarnas
titlar kan antingen översättas med kung eller furste. Ofta kunde en av
dem vara mäktig nog att tituleras som "kung av britterna" (= walesarna)
och var därmed den som ledde Walesarnas motstånd mot engelsmännen. De kunde
dock inte förhindra Englands gradvisa erövring av landet. Det var det
låglänta sydöstra Wales som först erövrades av England eftersom det
västra Wales och de bergiga delarna i Wales inre hade bättre geografiska
förutsättningar att göra motstånd. Det sista furstendöme som erövrades
av England var Gwynedd i nordväst som gick under 1283. Detta furstendöme
hade också varit det mäktigaste i Wales och flera av dess härskare hade
även burit titeln kung av britterna. Deras främste utmanare om den
rangen var Deheubarth i sydväst. Men detta furstendömes territorium
blev efterhand kraftigt reducerat och var under 1200-talet en obetydligt
klientstat till Gwynedd och erövrades tillsammans med detta av England
1283.
Gwynedd
Seisyllwg
ca 450-460
ca 470-480
ca 500-534
ca 520-547
ca 547-580
ca 580-599
ca 599-613
ca 613-625
ca 625-634
ca 634-655
ca 655-682
ca 682-720
ca 720-754
ca 754-798
Cunedda ap Edern
Einion ap Cunedda
Cadwallon ap Einion
Maelgwn ap Cadwallon
Rhun ap Maelgwn
Beli ap Rhun
Iago ap Beli
Cadfan ap Iago
Cadwallon ap Cadfan
Cadafael ap Cynfeddw
Cadwaladr ap Cadwallon
Idwal ap Cadwaladr
Rhodri ap Idwal
Caradog ap Meirion
Seisyll
Gwgon
Förenat med Gwynedd
Cadell ap Rhodri
Clydog ap Cadell
Hywel Dda (den gode)
Hela Seisyllwg förenas med Dyfed och bildar det
nya riket Deheubarth
Deheubarth
ca 798-816
814-825
825-844
844-878
Cynan ap Rhodri
Hywel ap Rhodri
Merfyn Frych (den fräknige)
Rhodri Mawr (den store)
(905) -950
950-953
950-954
950-986
Hywel Dda (samme
som ovan)
Rhodri ap Hywel
Edwin ap Hywel
Owain ap Hywel
Förenat med Deheubarth
Ieuaf ab Idwal
Iago ab Idwal
Hywel ab Ieuaf
Cadwallon ab Ieuaf
Förenat med Deheubarth
Cynan ap Hywel
Aeddan ap Blegywryd
Llywelyn ap Seisyll
Iago ab Idwal ap Meurig
Gruffydd ap Llywelyn
Bleddyn ap Cynfyn
Trahaearn ap Caradog
Gruffydd ap Cynan
Owain Gwynedd ap Gruffydd
Maelgwn ab Owain Gwynedd
Rhodri ab Owain Gwynedd (i
väst)
Dafydd ab Owain Gwynedd (i
öst)
Edwin ab Einion
Cadell ab Einion
Förenat med Gwynedd
Rhydderch ab Iestyn (Morgannwg)
Hywel ab Edwin
Förenat med Gwynedd
Gruffydd ab Rhydderch
Förenat med Gwynedd
Maredudd ab Owain ab Edwin
Rhys ab Owain
Rhys ap Tewdwr
Erövrat av England
Gruffydd ap Rhys
Anarawd ap Gruffydd
Cadell ap Gruffydd
Maredudd ap Gruffydd
Rhys ap Gruffydd
Gruffydd ap Rhys II
1195-1240
1240-1246
1246-1255
Llywelyn Fawr
(den store)
Dafydd ap Llywelyn
Owain Goch ap Gruffydd
1199-1230
1216-1234
1234-1244
Maelgwn ap Rhys
Rhys Gryg
Rhys Mechyll
1246-1282
1282-1283
Llywelyn ap Gruffydd
Dafydd ap Gruffydd
1244-1271
1271-1283
Maredudd ap Rhys Grug
Rhys ap Maredudd
Wales erövrades av England 1283. Bortsett från ett
uppror lett av Owain Glyndŵr 1400-1415 har Wales därefter alltid varit
förenat med England och titeln "prins av Wales" har varit förbehållen
den äldste sonen till Englands kung.
Edward of Caernarvon (
=1307-1327)
Edward (den svarte prinsen)
Richard of Bordeaux (
= 1377-1399)
Henry of Monmouth (
= 1413-1422)
Edward of Westminster
Edward Plantagenet (
= 1483)
Edward of Middleham
Arthur Tudor
Henry Tudor (
= 1509-1547)
Edward Tudor (
= 1547-1553)
Henry Frederick Stuart
Charles (I) Stuart (
= 1625-1649)
Charles (II) Stuart (
= 1660-1685)
James Francis Edward Stuart
George Augustus (
= 1727-1760)
Frederick Lewis
George (III) (
= 1760-1820)
George (IV) (
= 1820-1830)
Albert Edward (VII) (
= 1901-1910)
George (V) (
= 1910-1936)
Edward (VIII) (
= 1936)
Charles (III) (
= 2022)
William
= Walesiska härskare som bar titeln "kung av britterna" och därmed var
överordnad alla andra walesiska härskare. Från och med 1100-talet kom denna
titel att ersättas med titeln "prins av Wales". = kung av
England/Storbritannien