Ukrainas regenter

Ukraina är det ryska rikets vagga och fram till 1169 var storfurstarna av Kiev överordnade härskare över hela Ryssland. Men detta år förlorade furstendömet Kiev sin maktställning till furstarna av Valdimir-Suzdal och år 1240 förstördes staden av mongolerna. Under de följande seklerna gick Ukraina och övriga Ryssland skilda vägar då ukrainarna hamnade under polskt styre. Framgångsrika kosackledare skapade under 1600-talet en autonom ukrainskt stat som visserligen blev kortlivad men som ändå inledde en utveckling mot en särskild ukrainsk nationalkänsla. Ryssland som i etapper erövrade hela Ukraina 1667, 1795 och 1939 motarbetade däremot denna utveckling och betonade istället rysk samhörighet. Sedan 1991 är dock Ukraina självständigt och frågan om Ukrainas identitet debatteras intensivt mellan de ryssvänliga ukrainarna som främst bor i den östra delen av landet och de västvänliga ukrainarna i den västra halvan.

Furstendömet Kiev

ca 860-882	Askold och Dir
Rurikska ätten (storfurstar över hela Ryssland till 1169)
ca 882-912 ca 912-945 ca 945-972 ca 972-980 ca 980-1015 1015-1019 1019-1054 1054-1073 1068-1069 1073-1076 1076-1078 1078-1093 1093-1113 1113-1125 1125-1132 1132-1139 1139 1139-1146 1146 1146-1149 1150 1150 1150-1151 1150-1154 1150-1154 1154-1155 1155-1157 1157 1157-1158 1158-1167 1167-1169 1169	Oleg (Helge den vise) Igor (Ingvar) Svjatoslav Jaropolk I Vladimir I Svatoj (den helige) Svjatopolk I Jaroslav I Mudrij (den vise) Izjaslav I Vseslav Svjatoslav II Izjaslav I (andra gången) Vsevolod I Svjatopolk II Vladimir II Monomach Mstislav I Jaropolk II Vjatjeslav Vsevolod II Igor II Izjaslav II Jurij Dolgoruki Izjaslav II (andra gången) Jurij Dolgoruki (andra gången) Vjatjeslav (andra gången) Izjaslav II (tredje gången) Rostislav I Jurij Dolgoruki (tredje gången) Izjaslav III Mstislav III Rostislav I (andra gången) Mstislav III (andra gången) Gleb
1170 1170-1171 1171 1171 1171-1173 1173	Mstislav III (tredje gången) Gleb (andra gången) Vladimir III Mikhal Jurjevitj Roman Rostislavitj Vsevolod Jurjevitj	= 1177-1212
1173 1174 1174-1175 1175-1177 1177-1180 1180 1180-1182 1182-1194 1194-1202 1202 1203-1205	Rurik Rostislavitj Svjatoslav Vsevolodovitj Jaroslav Izjaslavitj Roman Rostislavitj (andra gången) Svjatoslav Vsevolodovitj (andra gången) Jaroslav Izjaslavitj (andra gången) Rurik Rostislavitj (andra gången) Svjatoslav Vsevolodovitj (tredje gången) Rurik Rostislavitj (tredje gången) Ingvar Jaroslavitj Rurik Rostislavitj (fjärde gången)
1203-1205	Roman Mstislavitj
1204-1206 1206 1206-1207 1207-1210 1210-1214 1214	Rostislav Rurikovitj Rurik Rostislavitj (femte gången) Vsevolod Svjatoslavitj Rurik Rostislavitj (sjätte gången) Vsevolod Svjatoslavitj (andra gången) Ingvar Jaroslavitj (andra gången)
1214-1223 1223-1235 1235-1236 1236-1238 1238-1239 1239 1239-1240	Mstislav Romanovitj Vladimir Rurikovitj Izjaslav Vladimirovitj Jaroslav Vsevolodovitj	= 1238-1246
	Mikhail Vsevolodovitj Rostislav Mikhailovitj Danylo Romanovitj
1240-1362 1362-1569 1569-1667	Del av Gyllene horden (mongolerna) Del av Litauen Del av Polen

Kiev förstördes av mongolerna 1240 och upphörde därmed att vara säte för ryska furstar. I och med unionen i Lublin 1569 blev Ukraina en del av Polen. Men ett kosack-uppror mot den polska centralmakten 1648 resulterade i skapandet av en autonom ukrainsk stat som leddes av hetman som kossackerna själva valde. Denna statsbildning splittrades dock redan 1654 i en polskvänlig och en ryssvänlig del när dess hetman ville bilda en union med Ryssland. Splittringen ledde sedan till att båda sidorna valde sin egen hetman och uppdelningen i ett polskt och ett ryskt Ukraina bekräftades i freden i Andrusovo 1667 mellan Polen och Ryssland. Men i Ukraina skulle inbördeskriget fortsätta ända tills Mazepa blev vald till hetman i den ryska delen och införde ordnade förhållandet. Hans uppror mot Ryssland och allians med Sverige 1708 innebar dock början till slutet för hetmanatet som efter hans fall aldrig mer skulle återfå sin tidigare autonoma ställning.

Kosack-hetmanatet

Hetmanatet upplöses 1780 och inkorporeras med övriga Ryssland

Östra Ukraina med staden Kiev blev ryskt 1667. Den västra delen av Ukraina förblev polskt fram till Polens andra och tredje delning 1793 och 1795 då området delades upp mellan Ryssland och Österrike. Efter första världskriget bildades två ukrainska republiker på ryskt respektive österrikiskt territorium. Ingen av dem kom emellertid att kontrollera något större territorium utan det blev istället den sovjetrepublik som kommunisterna satte upp i Kiev som lyckades lägga under sig större delen av Ukraina. Denna socialistiska sovjetrepublik (SSR) anslöt sig år 1922 till det nybildade Sovjetunionen. Återstoden av Ukraina hamnade under polskt styre men förenades 1939 med det Ukrainska SSR som år 1991 blev en självständig republik.

Ukraina