Startsidan Svensk historia Historisk atlas Historiska källor Karoliner Gästbok
Kartor Befolkning Regentlängder Skandinavien
 
  Regentnamn
  Flaggor

 
 
  Brittiska öarna
  Benelux
  Frankrike
  Iberiska halvön
  Italien
  Centraleuropa
  Tyskland
  Skandinavien
  Baltikum
  Polen
  Östeuropa
  Balkan
 
_____________________

Örjan Martinsson

Badens regenter

Föregångaren till Baden var grevskapet Breisgau som tillhörde ätten Zähringen. Greve Berthold den skäggige erhöll 1061 hertigdömet Kärnten och markgrevskapet Verona som förläningar åt sig och sin son Hermann, men eftersom han stödde påven under investiturstriden förlorade de dessa länder under 1070-talet. Hermanns son med samma namn  fortsatte dock att titulera sig som markgreve av Verona tills den sistnämnde från och med 1112 antog titeln markgreve av Baden. Baden var den del av grevskapet Breisgau som hans far hade ärvt. Berthold den skäggiges andre son Berthold II lät sig väljas till påvevänlig hertig av Schwaben 1092 men försonades med den tyske kungen 1098 varmed han avstod från Schwaben mot att hans del av Breisgau upphöjdes till hertigdömet Zähringen. När Berthold II:s gren av ätten Zähringen dog ut 1218 delades hans besittningar mellan markgrevarna av Baden och greven av Urach och Kyburg. Därefter ingick hertig av Zähringen bland markgrevarna av Badens titlar. Den del av Zähringen som gick till Urach återförenades med Baden  tillsammans med flera andra områden under Napoleonkrigen då Baden också upphöjdes först till ett kurfurstendöme och sedan till ett storhertigdöme.

Grevskapet Breisgau

-982
982-1006
1006-1024
1024-1078

Berthold I
Berthold II
Berthold III
Berthold der Bärtige (den skäggige)

Breisgau delas mellan Bertholds son och brorson och utvecklas
 till hertigdömet Zähringen och markgrevskapet Baden

Hertigdömet Zähringen
(titeln hertig av Zähringen används först 1098)

1092-1111
1111-1122
1122-1152
1152-1191
1152-1186
1186-1218

Berthold II
Berthold III
Konrad
Hugo von Ulmburg
Berthold IV
Berthold V

Zähringen delas mellan greven av Urach och
markgrevarna av Baden

Markgrevskapet Baden
(titeln markgreve av Baden används först 1112)
 

1061-1074 Hermann I  
1074-1130 Hermann II
1130-1160 Hermann III der Grosse (den store)  

1160-1190

Hermann IV  

Baden delades i Baden-Baden och Baden-Hachberg 1190. Därmed var Baden fram till 1503 delat mellan två släktgrenar som i sin tur genomgick flera arvskiften. De två släktgrenarna redovisas i varsin kolumn nedan.

Baden-Baden
 

Baden-Haschberg
 

1190-1242 Hermann V 1190-1231 Heinrich I
1242-1250

Hermann VI

1231-1290 Heinrich II
1250-1268
1250-1288
1288-1297
1288-1295
1288-1291
1291

1288-1332
1297-1335

Friedrich I
Rudolf I
Hesso
Rudolf II
Hermann VII
Delas i Baden, Phorzheim, och Eberstein
Rudolf III
Rudolf Hesso

1290
1290-1330
1330-1369
1369-1386
1386-1409
1386-1410
1410-1415
Delas i Haschb., Sausenb.
Heinrich III
Heinrich IV
Otto I
Johann
Hesso
Otto II
Baden-Pforzheim
Baden-Sausenberg

 
1291-1300
1291-1348
1348
1348-1361
Hermann VIII
Rudolf IV
Delas i Phorzheim och Baden
Rudolf V
1290-1313
1313-1318
1313-1352
1313-1384
1352-1428
1428-1441
1441-1444
1441-1487
1487-1503
Rudolf I
Heinrich
Rudolf II
Otto
Rudolf III
Wilhelm
Hugo
Rudolf IV
Philipp (furste av Oranien)

Baden-Eberstein
 
1291-1333
1333-1353
Friedrich II
Hermann IX

De olika delarna av Baden förenades en efter en med Baden-Baden som uppstod 1348 när Baden-Phorzheim delades. 1503 är Baden återigen enat.

Baden-Baden

1348-1353
1353-1372
1372-1431
1372-1391
1431-1453
1453-1458
1453-1475
1475-1515
1515-1533
1515-1536
1536-1569
1569-1588
Friedrich III
Rudolf VI
Bernhard I
Rudolf VII
Jakob
Bernhard II
Karl I
Christopher I
Philipp I (Baden-Sponheim)
Bernhard III
Philibert
Philipp II

Baden-Baden delades 1515 i B-Baden, B-Sponheim och B-Durlach samt 1536 i B-Baden och B-Rodemachern. 1588 dog grenen som styrde B-Baden ut och dess land förenades med B-Rodemachern. B-Sponheim dog ut redan 1533.

Baden-Durlach
1577 delat i Durlach, Haschberg, Sausenberg
 

Baden-Rodemachern
1575 delat i Rodemachern och Rodenheim
 

1515-1553
1553-1577
1577-1604
1577-1590
1590-1591
1577-1622

Ernst
Karl II
Ernst Friedrich
Jakob II (B-Haschberg)

1536-1575
1575-1596
1575-1620
1620

Christopher II
Eduard Fortunatus
Philipp III (B-Rodenheim)
Förenas med Baden-Durlach
Ernst Jakob (B-Haschberg)
Georg Friedrich (B-Sausenberg 1577- 1604)

Baden återförenades 1620 men splittrades igen två år senare när Baden-Durlach delades i Baden-Baden, Baden-Rodemachern och Baden-Durlach.
 

Baden-Baden
 

Baden-Rodemachern
 

1622-1677
1677-1707
1707-1761
1761-1771
1771

Wilhelm
Ludwig Wilhelm *
Ludwig Georg Simpert
August Georg Simpert
Förenas med Baden-Durlach

1622-1664
1664-1666
1666

Hermann Fortunatus
Karl Wilhelm
Förenas med Baden-Baden

Baden (-Durlach)
Kurfurstendöme 1803-1806 och därefter storhertigdöme

1622-1659
1659-1677
1677-1709
1709-1738
1738-1811
1811-1818
1818-1830
1830-1852
1852-1856
1856-1907
1907-1918
1918-1945
1946-1952
1952
Friedrich V
Friedrich VI
Friedrich VII Magnus
Karl III Wilhelm
Karl Friedrich
Karl
Ludwig I
Leopold
Ludwig II
Friedrich I
Friedrich II
Republik
Ockuperat av Frankrike och USA
Uppgår i delstaten Baden-Württemberg
* = Ludwig Wilhelm kallades även för Türkenlouis efter sina insatser som fältherre mot turkarna.

= Schwaben   = Verona   = Kärnten   = Österrike