TACITUS.NU
Startsidan Svensk historia Historisk atlas Historiska källor Karoliner Gästbok
Allmänt Arméer Fanor & standar Stora nordiska kriget Tennsoldater Källor & litteratur Blogg
 
  ARMÉER
 
  Sverige
 
Preussen 1702-15
 
Preussen 1740-63
  Ryssland

 
 
  DANMARK-NORGE
 
  Infanteriets uniformer
  Kavalleriets uniformer
 
Artilleriets uniformer
 
Norska uniformer
 
  Organisation

 
 
  SACHSEN
 
  Infanteriets uniformer
  Kavalleriets uniformer
 
Artilleriets uniformer
 

Örjan Martinsson

Dansk-norska arméns fälttåg

Vid början av det stora nordiska kriget bestod den dansk-norska armén av 36 000 man. Fast egentligen var det frågan om två separata arméer med mycket olika karaktärer. Den danska arméns 23 000 man var vid den här tidpunkten huvudsakligen värvade och ungefär hälften av manskapet var utlänningar (främst tyskar). Större delen av det danska kavalleriet (de nationella regementena) rekryterades dock på ett sätt som påminde om Sveriges indelta kavalleri. Den norska arméns 13 000 man var däremot, med undantag av enstaka regementen, uppsatt genom utskrivning och bestod av etniska norrmän, vilka i likhet med de indelta svenskarna bara var heltidssoldater när de drog ut i fält. En mer detaljerad genomgång av den dansk-norska arméns organisation finns på denna sida.

Danmark invaderade Sveriges bundsförvant Holstein-Gottorp våren 1700 men tvingades redan i augusti sluta fred efter att svenska trupper hade landstigit på Själland. De nu sysslolösa danska trupperna hyrdes ut i stor mängd till Österrike och sjömakterna (1702-1709 respektive 1701-1714) för att delta i det spanska tronföljdskriget. Sammanlagt var det nästan 20 000 man som hyrdes ut. En del av den summan var nyvärvade regementet som sattes upp för just detta ändamål. Bristen på trupper för att försvara Danmark mot eventuella svenska attacker var dock så stor att en 17 000 man stark lantmilis sattes upp genom utskrivning. Flera av dessa lantmilisförband kom, tillsammans med trupper som återvände till Danmark 1709 efter österrikisk tjänstgöring, till användning när Danmark återupptog fientligheterna mot Sverige.

Danmark-Norges andra deltagande i det stora nordiska kriget (1709-1720) var mer framgångsrik än det första men trots det råkade danskarna ut för svidande nederlag på slagfälten vid Helsingborg 1710 och Gadebusch 1712. Tillsammans med sina allierade lyckades de dock tillfångata Stenbocks svenska armé vid Tönningen och ockupera Sveriges tyska besittningar samt annektera de slesvigska delarna av Holstein-Gottorp. Den norska armén var visserligen inte inblandad i några fältslag men väl i belägringar och fälttåg på båda sidorna om den svensk-norska gränsen. Det mest kända är Karl XII:s norska fälttåg 1718 som slutade med att han dödades (med största sannolikhet av en norsk kula). Kungens död satte stopp för Sveriges fälttåg mot Danmark-Norge och fred slöts 1720 utan gränsförändringar

I tabellen nedan redovisas vilka fälttåg de olika dansk-norska regementena deltog i. Bokstäverna markerar fältslag (normal stil) och belägringar (kursiv stil), och färgerna visar vilken krigsskådeplats regementet fanns vid varje år enligt följande system:

Uthyrt till sjömakterna Uthyrt till Österrike Tyskland Danmark Norge Sverige ?
B = Blenheim
F = Fredrikssten
G = Gadebusch
H = Helsingborg
M = Malplaquet (1709), Marstrand (1719)
O = Oudenaarde
R = Ramillies
S = Stade (1712), Stralsund (1715), Strömstad (1717)
Se = Stresow
T = Tönningen
W = Wismar
 

Danska infanteriet

  Värvat infanteri

1700

1702 1704 1706 1708 1710 1712 1714 1716 1718 1720
1  Livgardet till fot        

B

 

R

    M H   G    

Se

         
2  Grenadjärkåren        

 

 

 

      H   G    

Se

         
3  Drottningens livregemente                     H  

G

    S Se W  

F

   
4  Prins Christians                     H  

G

               
5  Prins Georgs        

B

       

M

         

S Se

         
6  Prins Carls         B                    

Se

         
7  Själländska         B                                
8  Jylländska                     H        

S Se

         
9  Fynska        

B

         

H

       

Se

         
10  Schacks (Hessens - Zepelin)                    

H

  G T              
11  Marinregementet                    

H

  G                
12  Oldenburgska                              

Se

         
13  Württemberg-Oels        

B

 

R

 

O

M

                     
14  1:a danska (Lepels - Staffeldts)                    

H

 

G

   

S

         
15  2:a danska (Arnolds)                        

G

               
16  3:e danska (Kraghs)                        

G

     

W

       
17  4:e danska (Friis)                        

G

     

W

       
18  Hansens                                          
19  Baartigs                                          
  Lantmilis (utskrivet infanteri) 1700 1702 1704 1706 1708 1710 1712 1714 1716 1718 1720
20  Östsjällands                    

H

               

M

 
21  Västsjällands                    

H

                   
22  Fyns                                          
23  Ålborgs                        

S

               
24  Århus                        

G

               
25  Ribe                                          
26  Viborg-Lollands                    

H

 

G

               
27  Oldenburgs                                          
  Garnisonsförband 1700 1702 1704 1706 1708 1710 1712 1714 1716 1718 1720
28  Bornholms milis (ett kompani var beridet)                                          
29  Christiansö frikompani                                          
30  Fladstrands frikompani                                          
31  Hitlers skans frikompani                                          
32  Korsörs frikompani                                          
 

*

 Kortlivade förband som bildades under den här perioden var: von Endens bataljon (1703), von Malzahns bataljon (1703-04), Callenbergs
 bataljon (1711-13) och Kleppings bataljon (1712-13). Samtliga upplöstes genom att manskapet införlivades med det 4:e danska regementet.
 Fram till 1763 fanns även ett särskilt Drabantgarde på 57 man som tjänstgjorde som kungens livvakt och  som officerare vid Gardet och andra
 fältregementen.
 


Danska kavalleriet
 

  Värvat kavalleri 1700 1702 1704 1706 1708 1710 1712 1714 1716 1718 1720
1  Livgardet till häst                    

H

 

G

               
2  Livregementet till häst        

B

 

R

   

M

                     
3  Holsteinska                              

S

         
4  Württembergska                              

 

         
5  "Ungerska"                        

G

               
6  Brockdorffs                        

G

               
  Nationellt kavalleri ("indelt") 1700 1702 1704 1706 1708 1710 1712 1714 1716 1718 1720
7  1:a själländska                    

H

W

S G    

S

         
8  2:a själländska                                          
9  3:e själländska                    

H

 

G

               
10  1:a fynska                    

H

 

G

               
11  2:a fynska                    

H

 

G

               
12  1:a jylländska                    

H

 

G

               
13  2:a jylländska                                          
14  3:e jylländska                                          
15  4:e jylländska                                          
16  5:e jylländska            

R

                           
  Dragoner (värvade) 1700 1702 1704 1706 1708 1710 1712 1714 1716 1718 1720
17  Livdragonerna                    

H

 

G

               
18  Holsteinska                                          
19  "Ungerska"                    

H

 

G

               
20  Württembergska        

B

                               
  Lantmilis (utskrivna dragoner) 1700 1702 1704 1706 1708 1710 1712 1714 1716 1718 1720
21  Själland-Fyns (värvade kyrassiärer från 1711)                  

H

         

W

       
22  Jyllands (värvade kyrassiärer från 1710)                      

W

G                
23  Östsjällands                                          
24  Västsjällands                                          
25  Jyllands                                          
 


Norska armén
 

  Infanteri 1700 1702 1704 1706 1708 1710 1712 1714 1716 1718 1720
1  Värvade regementet (2 st. fram till 1701)                          

T

 

Se

         
   
2  Akershus 1:a                                    

F

   
2:a    
3  Smålänens (Smaalenske) 1:a                                    

F

   
2:a    
4  Opplands 1:a                                          
2:a    
5  Västerlänens (Vesterlenske) 1:a                                          
2:a    
6  Bergenshus 1:a                                    

F

   
2:a    
7  Trondheims Norra
1:a
2:a
3:e
                                     
   
   
   
Södra      

T

 

S Se

     
8  Skidlöparkåren                                          
  Dragoner 1700 1702 1704 1706 1708 1710 1712 1714 1716 1718 1720
1  1:a sunnanfjällska (1. Søndenfjeldske)                                          
2  2:a sunnanfjällska (2. Søndenfjeldske)                                          
3  Nordanfjällska (Nordenfjeldske)                                          
 
*  Norge hade även ett hemvärn i form av lantdragoner organiserade i fristående kompanier. År 1711 fanns 20 stycken i Östlandet (3 576 man)
 och 9 i Tröndelag (2 131 man). Ytterligare förband av hemvärnskaraktär var Röros bergsjägarkår som sattes upp 1710 av bergsverksfolk, och
 Kraghske regementet som var ett kortlivat regemente bestående av före detta soldater (det sattes upp och lades ned 1710). De första åren av
 1700-talet fanns även ett marinregemente bestående av tre bataljoner (Bergenshus, Trondheim och Västerlänen) som dock försvinner ur
 rullorna efterhand.
 

När det gäller Livgardet till fot och det Fynska regementet ger tabellen ovan en alltför förenklad bild av var de befann sig under perioden 1701-1714. Båda regementena hade nämligen tre bataljoner, men det var bara en av dessa som hyrdes ut till sjömakterna. De övriga stannade kvar i hemlandet och deltog sedan i fälttågen mot Sverige. De uthyrda bataljonerna deltog däremot inte i dessa fälttåg eftersom de inte återvände till Danmark förrän 1714. Det var med andra ord inte samma livgardister som stred i slagen vid Malplaquet 1709 och Helsingborg 1710.

Åter till Stora nordiska krigets fälttåg.