Startsidan Svensk historia Historisk atlas Historiska källor Karoliner Gästbok
Allmänt Arméer Fanor & standar Stora nordiska kriget Tennsoldater Källor & litteratur Blogg
 
  ARMÉER
 
  
Preussen 1702-15
 
Preussen 1740-63
  Ryssland

 
 
  SVERIGE
 
  Organisation
 
 
Livgardet - del 1
 
Livgardet - del 2
 
 
  DANMARK-NORGE
 
  Infanteriets uniformer
  Kavalleriets uniformer
 
Artilleriets uniformer
 
Norska uniformer
 
  Organisation

 
 
  SACHSEN
 
  Infanteriets uniformer
  Kavalleriets uniformer
 
Artilleriets uniformer
 

Örjan Martinsson

Danska infanteriets uniformer 1700-1730

  1691
Rock Foder
1 Livgardet till fot Gul Rött
2 Grenadjärkåren Uppsatt 1701
3 Drottningen Röd Gult
4 Prins Christian (Frederik 1691) Grå Mörkrött
5 Prins Georg Grå Orange
6 Prins Carl (Christian 1691) Grå Gult
7 Själländska Grå Blått
8 Jylländska Grå Vanligt rött
9 Fynska Grå Grönt
10 Schack Grå Feuille morte
  Kurländska (Upplöst 1699) Grå Violett
11 Marinregementet Grå Vitt
12 Oldenburgska Grå Muscus
13 Württemberg-Oels (Uppsatt 1701) Lantmilis uppsatt 1701
14 Första danska (Uppsatt 1703)
15 Andra danska (Uppsatt 1703)
16 Tredje danska (Uppsatt 1703) Ålborg Östsjälland
17 Fjärde danska (Uppsatt 1703) Århus Västsjälland
18 Hansen (Uppsatt 1710) Ribe Fyn
19 Baartigs (Uppsatt 1712) Oldenburg (1704) Viborg-Lolland

Tabellen ovan redovisar vilka uniformsfärger som gällde enligt den kungliga förordningen från 1691 och den kan ge en vägledning till hur de danska infanteriuniformerna såg ut under 1700-talets första årtionde. Då bar den danska armén huvudsakligen ljusgrå rockar med en särskild regementsfärg på foder och uppslag. En ny förordning den 24 oktober 1711 stadgade att den danska armén hädanefter skulle ha röda rockar. De regementen som var uthyrda till sjömakterna omfattades dock inte av denna utan det var först med förordningen från 1716 som hela den danska arméns fick sina röda uniformer fastställda.

Kartläggningen av det danska infanteriets uniformer på den här sidan bygger huvudsakligen på Karsten Skjold Petersens bok "Den danske hærs uniformer i 1700-tallet" från 2005 (bilder med svart bildtext är hämtade och översatta från hans bok). Men jag har även kompletterat hans information med uppgifter från Lars-Eric Höglunds bok "Stora nordiska kriget 1700-1721 - del 2" från 2003 och de artiklar av Torstein Snorrason och Daniel Schorr som tidigare fanns publicerade på den nu nedlagda hemsidan www.northernwars.com (fortfarande tillgängliga i Internet Archive). Efter bästa förmåga har jag försökt sammanjämka de ibland motstridiga uppgifterna från dessa författare. Främst är det utformningen av 1710-talets randiga uppslag som skillnader finns mellan författarna och jag har på en särskild sida redovisat det som Daniel Schorr har skrivit om dem. Än mer motstridiga uppgifter går att finna i häften om den danska armén skrivna av C. A. Sapherson (1997) och Anthony Moore (1999). Dessa har jag dock i stor utsträckning ignorerat eftersom de tycks vara baserade på Otto Vaupels bok "Den dansk-norske hærs historie" från 1872 som redan på 1800-talet kritiserades för sina många sakfel.

I början av av den här perioden var väst och benkläder (byxor och strumpor) vanligen i samma färg som uppslag och foder. Men enligt Schorr och Höglund skulle dessa plagg vid samtliga regementen var röda från och med 1711. Karsten Skjold Petersen hävdar emellertid att detta gällde först från och med 1716 och att väst och benkläder dessförinnan var i regementsfärgen. Det förekom dock vid slaget vid Gadebusch att soldaterna hade damasker av röd tältduk som täckte strumporna.

Vissa detaljer är det svårt att finna uppgifter om. De trekantiga hattarna är till exempel på den här sidan vanligen kantade med vita snören. Det finns dock  inget regemente som uttryckligen hade den färgen och i verkligheten kan färgvariationen ha varit stor. Snörena på hattarna kan ha varit i regementsfärgen (början av perioden?) eller i knappfärgen (senare delen av perioden?). Hade de "gula" mässingknappar är det alltså troligt att hattarna var kantade med gula snören, och om de hade "vita" knappar av silver eller tenn kan de ha haft vita snören. Hatten hade även en rosett/kockad som i början av perioden kan ha varit i uppslagsfärgen och senare blev svart.

Färgen på kragen redovisas vanligen inte separat (Karsten Skjold Petersen klumpar ihop dem med uppslagen) och därför är det inte lätt att avgöra ifall regementena hade krage på sina rockar. Jag har gjort ett antagande att uniformerna under 1700-talets första årtionde saknade krage medan de senare hade dem. Perioden 1735-1747 var rockarna återigen utan kragar.

Nedan följer en regementsvis redovisning av de danska regementena. Den inledande kronologin med uniformsuppgifter redovisar Karsten Skjold Petersens uppgifter, sedan följer kompletterande uppgifter från Snorrason, Schorr och Höglund (den sistnämnde har i en bilaga bifogat postmästaren i Malmös spionrapport från december 1709).

Livgardet till fot

M. L. Wedell
T. Weinigel
K. G. Malzahn
K. A. Danckwardt
J. B. Eichstädt
W. A. Schack-Wittenau
H. J. Arnoldt

1701
1702
1708
1709
1710
1711
1716

1700-1713 Paillegul (halmgul) rock med röda uppslag och foder. Kappan (kassocken) röd med paillegula uppslag och foder. Knapparna vita på rocken och gula på kappan. Benkläderna och västen röda. Officerare hade från och med 1708 ponceauröda rockar med paillegula uppslag.
1713-1716 Röd rock med paillegula uppslag och foder samt vita knappar och knapphål. Benkläderna och västen paillegula. Uppslag och krage var kantat med silver.
1716-1750 Samma som ovan fast med röda benkläder.

Postmästaren i Malmö uppgav i sin spionrapport från december 1709 att Gardets uniformer bestod av "röda rockar och kappor med gula uppslag och kragar". Om detta stämmer bör Gardet ha fått ut sina röda m/1711-uniformer flera år tidigare än 1713 som Karsten Skjold Petersen uppger. Men även Torstein Snorrason ifrågasätter ifall postmästarens rapport är riktig. Möjligen kan den röda kappan ha vilselett postmästaren.

Enligt Daniel Schorr stadgade förordningarna från 1711 och 1716 att gardets "vita" knappar skulle vara täckta med silver. Enligt honom skulle de vid båda tillfällena ha uppslag av A-typen, dvs. utan silverkant och broderade knapphål. Skjold Petersen är dessutom ensam om att nämna att kragen hade en silverkant 1713-1773 trots att teckningen till höger (som är tagen från hans bok) visar en krage utan silverkant år 1728.

Teckningen tycks för övrigt visa att livgardisterna hade hattar med guldgaloner 1728. Det är därför möjligt att de hade guldgaloner även under stora nordiska kriget.
 
Menig gardist tillhörande Livgardet till fot 1728. Knapphålen var broderade med vit tråd. Ännu har alla soldater mustasch, senare blev detta vid infanteriet förbehållet grenadjärer. Worgewitz 1728. Tøjhusmuseet.

Grenadjärkåren

V. Eichstädt
A. Gaffron
K. F. Staffeldt

1701
1710
1717

1701-1716 Röd rock med ljusblå (bleumeranta) uppslag som hade silverkant och vita knappar och knapphål. Foder, väst och benkläder också ljusblå.
1716-1750 Samma som ovan fast med röda benkläder.

Schorr uppger att förordningarna från 1711 och 1716 stadgade att Grenadjärkåren skulle ha försilvrade ("vita") knappar och uppslag av A-typen, dvs. utan silverkant och broderade knapphål.

Den uniform som delades ut 1709 har blivit beskriven i källorna och uppges har varit mycket påkostad med breda silvergaloner runt knapphålen, silverkantade bandolärer av gult sammet och förgyllda grenadjärmössor. Grenadjärmössorna ska ha haft förgyllda metallplåtar redan när Grenadjärkåren bildades 1701, men 1728 var de helt och hållet av broderat tyg.

Notera att approbationsteckningen nedan till höger visar en uniform med mörkblå uppslag istället för ljusblå. De skriftliga källorna uppger emellertid att grenadjärkåren hade ljusblå uppslag. Enligt Karsten Skjold Petersen är sådan inkonsekvens mellan skriftliga källor och bilder vanlig och han förklarar det med att bildernas färger kan ha mörknat med tiden eller att konstnären arbetade i halvmörker och därför inte uppfattade uniformsfärgerna korrekt.


Grenadjär från grenadjärkåren vid Christian 5:s halvbror Christian Gyldenløves likfärd 1703. Kopparstick av Andreas Reinhard ca. 1707. Utgivet med nekrolog och sorgtal av Hector Gottfried Masius och Jobs Trellund 1709.


Uniform för menig vid Grenadjärkåren 1735. Som något nytt infördes klappar på ärmuppslagen. Livgardet och Grenadjärkåren hade fem knappar på denna i motsats till de vanliga infanteriregementena som bara hade fyra. Approbationsteckning. Rigsarkivet, kgl resolution nr. 125/1735

Drottningens livregemente

J. D. Haxthausen
E. Wedell
M. Due
G. W. Sponeck
A. Lühe

1698
1702
1708
1710
1716

1700-1702 Röd rock med gult foder och uppslag (officerare hade scharlakansröda rockar).
?-1711 Gul rock med gult foder och uppslag.
1712-1765 Röd rock med gult foder och uppslag.
1716-1735 Väst och benkläder röda.

Den enda uppgift som Karsten Skjold Petersen har om knappfärgen är att den var gul 1705 (dvs. mässing). Enligt Daniel Schorr stadgade förordningarna från 1711 och 1716 att Drottningens livregemente skulle ha tennknappar.

År 1702 ska officerarna utöver scharlakansröda rockar även ha haft vita strumpor, vita fjädrar i hatten och en vit livbindel runt midjan. Grenadjärmössorna var vid samma tid av gult plysch, men med en framsida i svart sammet med silverbroderier och i mitten av denna var regementsnamnet broderat ("Königin" eller "Dronningen"). Utöver rocken hade regementets soldater även en röd kassock med uppslag och krage av gult plysch.

Grenadjärmössor av mitratypen omnämns också i en samtida beskrivning från 1705 av den bataljon som sändes till Österrike. Mössan beskrevs vid en trupparad vara av röd plysch med gul sköld och på baksidan “Drottningen" broderat i silver”. Stavningen borde vara dansk eftersom den tyskromerska kejsarinnan frågade den danske ambassadören vad ordet betydde. Det är vid detta tillfälle som regementet uppges ha haft mässingknappar.

Enligt spionrapporten från postmästaren i Malmö hade Drottningens livregemente i december 1709 samma färger som Gardet (dvs. röda rockar med gula uppslag).

Regementet beskrevs vid Gadebusch 1712 som klätt i såväl röda, blå som grå uniformer. Det fanns då rockar som var lagade med 40 olikfärgade lappar. Skicket på uniformerna var så dåligt att regementet var tvunget att ta uniformer från den ena bataljonen och låta det ligga i kvarter, för att kunna utrusta den andra så att den kunde delta i slaget.

Uniform för menig vid Drottningens livregemente 1735. Ficklocken på de menigas uniform var enbart en dekoration. Krage på rocken infördes först 1747. Approbationsteckning. Rigsarkivet, kgl resolution nr. 125/1735.

Prins Christians regemente

P. Kragh
L. Boiseth
F. K. Bielke
J. D. Lattorf
R. Biegen
J. K. Rewentlow

1690
1703
1706
1708
1710
1719

1700-1712 Ljusgrå rock med röda uppslag ("järngrå" 1702, "vitgrå" 1710).
1712-1716 Röd rock med gula knappar samt svart foder, krage och uppslag (svarta benkläder?).
1716-1721 Röd rock med vita knappar och ljusblå knapphål, ljusblått foder, ljusblå uppslag och krage med svart rand samt röd väst och röda benkläder.
1722-1735 Samma som ovan fast med ljusblå väst.

Uppslagen har på den stora bilden längst till höger fått den utformning som de har i en plansch från 1716 och som är avbildad i Karsten Skjold Petersens bok. Både Skjold Petersen och Lars-Eric Höglund har dock formulerat sig på ett sätt som tyder på att uppslagen bara hade en svart rand. Daniel Schorr har å andra sidan tydligt angett två svarta ränder på uppslagen men i en annan ordning jämfört med planschen (se lilla bilden).

Enligt Snorrason var strumporna röda 1702, dvs. i den dåvarande uppslagsfärgen som också preciseras till att vara mörkröd. Kappor/kassocker i samma färg som rocken omnämns 1702 och 1709. Officerarna uppges 1702 ha haft samma färg som de meniga på rocken förutom fodret, och som värdighetstecken hade de en röd livbindel. Grenadjärerna ska vid samma tid ha haft mössor som var gjorda helt av päls. I Österrike omnämns de dock (1705?) ha haft  grenadjärmössor av kläde med regementsnamnet broderat på baksidan.

Prins Georgs regemente
(upplöst 1721)

K. V. Repsdorff
D. Plessen
H. Scholten
K. Eichstädt

1698
1705
1715
1716

1700-1704 Blå rock med orangea/mörkgula uppslag och foder.
1705-1711 Uniformen helt okänd men från 1711 är rocken röd.
1717-1721 Röd rock med vita knappar och aurorafärgat foder samt uppslag och krage i aurora med blå rand. Väst och benkläder röda.

Enligt Snorrason skulle de ha haft grå rockar 1691 men enligt Skjold Peterson hade de alltså blå rockar 1700-1704. Uppslag och foder var dock hela tiden orangea. Uppslagen på den senare uniformen ska enligt Schorr ha haft ett annat utseende (lilla bilden till höger) än vad såväl Skjold Petersen, Höglund och planschen från 1716 uppger (stora bilden till höger).

Slutligen nämner Snorrason även att många uniformsbeskrivningar felaktigt uppger att rockarna skulle vara gröna. Detta beror på en felläsning av 1800-talshistorikern Vaupels handstil som innebar att hans förläggare skrev stålgrön istället för stålgrå.

Jag tolkar orange/mörkgul och aurora som att det avser samma färg. Enligt SAOB är aurora en "benämning på den rödgula skiftning som framträder på himlen vid morgonrodnad". Jämför även Prins Carls regemente.

Prins Carls regemente

K. Bielke
J. Scholten
J. B. Schwärtzel
P. Rönneberg
H. J. Schack

1692
1702
1704
1709
1717

1700-1704 Blå rock.
1704 Röda uppslag och rött foder.
1704-1716 Uniform okänd förutom den röda rocken som införs 1712.
1716-1722 Röd rock med vita knappar, ljusblått foder samt ljusblå uppslag och krage med orange rand. Väst och benkläder röda.
1722-1735 Röd rock med gula knappar och knapphål, gult foder samt gula uppslag och krage med ljusblå rand. Ljusblå väst och röda benkläder.

Enligt Snorrason skulle de ha haft grå rockar med gult foder 1691 men Skjold Peterson uppger som synes helt andra färger för perioden 1700-1704. Och i likhet med föregående regementen uppger Schorr att uppslagen hade ett annat utseende 1716 (lilla bilden) än vad Skjold Petersen, Höglund och planschen från 1716 anger (stora bilden).

Snorrason nämner även en källa (Vrigny) som skrev att det nyuppsatta dragonregementet Württemberg-Oels hade grå rockar med gula uppslag 1702, men tror att källan i själva verket beskriver Prins Carls regemente som fanns vid samma ort eftersom dragonregementets värvningspatent anger blå rockar med röda uppslag. Skjold Peterson har däremot utgått från att källan har angett rätt regementsnamn. Följden av detta tycks vara att två uniformer och två regementen har kombinerats på olika sätt av Snorrason och Skjold Petersen.

Själländska regementet

G. K. Puttkammer
L. De Boiset
D. E. Zepelin

1696
1706
1714

1704 Blå rock med vita uppslag och vitt foder.
1708-1730 Gula knappar.
1712-1716 Röd rock med uppslag, foder och benkläder i feuille morte.
1716-1723 Samma som ovan fast med röd väst och röda benkläder.
1724-1735 Röd rock med gult foder och vita knapphål. Uppslag och krage gula med vit rand. Röd väst och röda benkläder.

Snorrason uppger att Själländska regementet skulle ha ljusgrå rockar med mörkblått foder 1691. Han nämner även ett beslut från 1707 om att de skulle ha mässingknappar och blått ylle för knapphålen samt blå byxor och strumpor. Detta tyder på att 1690-talets uniformsfärger även bars på 1700-talet trots att Skjold Petersen inte nämner något om grå rockar

Jylländska regementet

H. F. Boyneburg
T. Weinegel
L. Blücher
J. P. Ingenhoven
H. H. Scheel

1695
1701
1702
1710
1717

1700-1713 Ljusgrå rock med rött foder och röda uppslag.
1713-1766 Röd rock med vitt foder samt vita uppslag och knapphål.
1715-1766 Vita knappar.
1716-1735 Benkläder och väst röda.

Schorr uppger att förordningarna från 1711 och 1716 stadgar att regementet skulle ha mässingknappar, dvs. gula och inte vita knappar.

Snorrason refererar Vrigny som 1702 skrev att jyllänningarna var helt och hållet klätt i vitt med rött och samma färger för överrocken samt röda strumpor och svart halsduk. Hatten var kantad med rött och vitt ylle, och hade en kockad med samma färger.

Att jyllänningarna hade en överrock/kappa med samma färger som rocken bekräftas också av postmästaren i Malmös spionrapport från december 1709.

Fynska regementet

H. H. Erffa
H. K. Schönfeldt
A. Eynden
J. Friis
O. Callenberg
H. Scholten

1699
1702
1704
1713
1716
1716

1700-1712 Ljusgrå rock med grönt foder och uppslag. Vita knappar 1702 och gula 1712-35.
1700-1702  Grön väst för manskapet och gråvit väst för officerarna.
1702-1716 Gröna benkläder.
1713-1766 Röd rock med grönt foder och uppslag.
1716-1721 Benkläder och väst röda.
1728-1735 Mörkgröna uppslag, krage, knapphål, foder och väst. Röda benkläder.

Utöver informationen ovan har Vrigny 1702 beskrivit att regementets hattar hade ett gult snöre (guldgalon för officerarna) och en grönvit kockad samt att rocken hade en röd krage (vilket eventuellt kan vara halsduken som avses). De ska även ha haft gråvita kappor med grönt foder, vilket även bekräftas av postmästaren i Malmö 1709 som också nämner gröna kragar.

Planschen från 1716 har avbildat Fynska regementets uppslag med en ljusgrön färg och kanske hade de en ljusgrön nyans hela tiden. Men jag har avstått från att ge bilderna ovan en ljusgrön nyans eftersom ett annat regemente har också avbildats med ljusgrönt 1716 trots att de 1728 uppges ha haft mörkgröna uppslag. Andra regementen som uttryckligen skulle ha ljusblå uppslag har dessutom avbildats som mörkblå på planschen.

H. Schacks regemente
J. B. Schwängelns regemente
Prinsen av Hessens regemente
D. E. Zepelins regemente
 1688
 1701
 1704
 1710

Detta regemente som upplöstes 1714 är märkligt nog utelämnat i Karsten Skjold Petersens bok.

Den information som Torstein Snorrason har är att förordningen från 1691 stadgade att regementet skulle ha ljusgrå rockar med foder i feuille morte. Schorr nämner att förordningarna från 1711 och 1716 anger röda rockar med uppslag och foder i feuille morte (Lars-Eric Höglund nämner även att kragen skulle vara i feuille morte).

Enligt postmästaren i Malmö hade de i december 1709 vita rockar och kappor med brungula uppslag och kragar.

Marinregementet

L. Hohndorff
A. A. Gaffron
A. Andichou
P. Scavonius

1699
1708
1710
1719

1709 Grå rock med orangea uppslag.
1710 Röd rock med citrongula uppslag.
1710-1767 Röd rock med gula knappar 1712-1716 och vita knappar 1728-1767..
1715-1716 Stålgrå uppslag och foder
1716- (före 1722) Uppslag och foder i aurora
1716-1735 Röda benkläder och röd väst.
1722 Gröna uppslag.
1728-1762 Ljusgröna uppslag, krage och foder. Vita knapphål.

Marinregementet tycks inte ha haft någon stabil uniformsfärg. Enligt Snorrason var rockarna grå med vitt foder 1691-95 och därefter helt i grått. 1707 togs beslut att de i framtiden skulle ha gråvita rockar med blått foder, uppslag, krage, byxor och strumpor. Enligt Skjold Petersen hade de orangea uppslag 1709 och i december det året skrev Malmös postmästaren att de hade röda rockar och kappor med citrongula uppslag och kragar. Uppslagsfärgen var sedan stålgrå 1715 och aurora 1716. Höglund nämner att rockarna av m/1711 och 1716 hade krage.

Oldenburgska regementet

E. Wedell
Fredrik Wilhelm av Sønderborg
H. Ph. Praetorius
F. A. Wedel-Jarlsberg

1693
1701
1711
1719

1712-1764 Röd rock med gula knappar.
1712-1716
Ljusgröna uppslag med vit rand (ljusgröna benkläder?).
1716-1722 Ljusgrönt foder, ljusgröna uppslag med rand i aurora.
1716-1735 Röd väst och röda benkläder.
1722 Gröna uppslag med två orangea ränder.
1728-1735 Uppslag och krage mörkgröna med gul rand. Gula knapphål och mörkgrönt foder

Enligt förordningen från 1691 skulle det Oldenburgska regementet ha grå rockar med foder i "muscus". Höglund skriver: "Ljusgrå rock med blått?".

1:a danska regementet

K. Gyldenløwe
A. F. Trampe
A. Harboe
F. Ahlefeldt
E. Wedell
K. A. Lepel
J. S. Birkholtz
K. Staffeldt
L. Reichwein
A. A. Praetorius

1703
1703
1705
1706
1708
1709
1710
1712
1717
1717

1700-1712 Ljusgrå rock (blått foder, krage och uppslag 1709).
1712-1730 Röd rock med ljusblått foder,  ljusblå uppslag med två vita ränder och ljusblå krage med en vit rand samt ljusblå knapphål.
1716-1750 Röda benkläder och åtminstone fram till 1721 röd väst.
1728-1735 Gula knappar och ljusblå väst.

Regementet bildades 1703 genom en sammanslagning av en bataljon vardera från Drottningens och Prins Georgs regementen samt en tredjedel av en bataljon från Marinregementet.

För uppslagen på bilderna till höger har jag följt Daniel Schorrs instruktioner trots att Karsten Skjold Petersen anger att uppslagen hade två vita ränder. Höglund och planschen från 1716 verkar stödja Schorr.

1800-talshistorikern Vaupel specificerar regementsfärgen till ljusblått och uppger att regementet inte fick delta i det skånska fälttåget eftersom Frederik IV ansåg att “det inköpta regementsklädet hade fel nyans”.

2:a danska regementet
(upplöst 1721)

J. D. Haxhausen
K. G. Osten
W. A. Schack
H. J. Arnold
W. A. Ingenhaef
H. J. Schack
C. A. av Sønderborg

1703
1704
1709
1710
1716
1717
1717

1703-1712 Ljusgrå rock med blått foder och blå uppslag.
?-1721 Röd rock. Röda benkläder och väst från 1716.

Regementet bildades 1703 genom en sammanslagning av en bataljon vardera från Prins Christians och Prins Carls regementen samt en tredjedel av en bataljon från Marinregementet.

Uppslagen på bilden till höger följer Daniel Schorrs beskrivning av vad förordningarna från 1711 och 1716 stadgade. Men de så kallade "danska regementena" tycks alla ha haft samma typ av uppslag, vilket kan innebära att uppslagen ska ha två ränder såsom Karsten Skjold Pedersens har angett för 1:a och 3:e danska. Höglund stödjer Schorr medan planschen från 1716 har endast en rand fast med omvända färger (om jag tolkat den rätt).

3:e danska regementet

H. F. Boyneburg
K. G. Malzahn
A. A. Gaffron
M. Kragh

1703
1703
1705
1708

1703-1713 Ljusgrå rock som 1703-1704 hade gult foder och gula uppslag.
1713-1765 Röd rock.
1716-1735 Röd väst och röda benkläder.
1728-1735 Mörkgrönt foder, mörkgröna uppslag med två vita ränder och mörkgrön krage med en vit rand samt mörkgröna knapphål.

Regementet bildades 1703 genom en sammanslagning av en bataljon vardera från Själländska och Jylländska regementena samt en tredjedel av en bataljon från Marinregementet.

Enligt Snorrason ska regementet även ha haft gult foder vid återkomsten till Danmark 1709 (efter att ha varit uthyrt till Österrike).

I likhet med de två föregående regementena har jag valt att följa Daniel Schorrs beskrivning av m/1711 och m/1716 uppslagen och inte Karsten Skjold Petersen. Höglund och planschen från 1716 stödjer Schorr.

4:e danska regementet
(upplöst 1721)

W. Enden
D. Reusch
J. Friis
O. K. Callenberg
A. von der Lühnen
P. Boye-Johansen

1703-1706
1706-1711
1711-1713
1713-1716
1716
1716

1703-1712 Ljusgrå rock med rött foder och röda uppslag.
1712-? Den grå rocken byttes mot en röd vid okänt tillfälle.
1716-1721 Röd rock, väst och benkläder.

Regementet bildades 1703 genom en sammanslagning av von Endens och von Malzahns bataljoner.

I likhet med de tre föregående regementena har jag valt att följa Daniel Schorrs beskrivning av uppslagen m/1711 och m/1716. Höglund beskriver uppslagen på samma sätt medan jag har svårt att hitta regementet på planschen från 1716 (har den uppslagsfärgerna i omvänd ordning?).

von Endens bataljon

Bataljonen värvades i Oldenburg 1703 (1702?) som en del av kontingenten till Österrike. I Tyrolen förstärktes den med K. G. von Malzahns bataljon och förbandet kallades därefter det 4:e infanteriregementet. Värvningspatentet från oktober 1701 föreskrev blå rockar med vita uppslag, men när regementet återvände från österrikisk tjänst 1709 hade det grå rockar med röda uppslag

von Malzahns bataljon

Bataljonen köptes från Mecklenburg den 23 april 1703 för att sedan hyras ut till Österrike som använde den mot ungerska rebeller. Natten den 27 maj 1704 blev förbandet attackerat och fullständigt upprivet. Återstoden införlivades i det 4:e regementet . (enligt Snorrason, Lars-Eric Höglund uppger att Malzahns bataljon inkorporerades i det 3:e danska regementet). Uniformen bestod 1701 av en ljusgrå rock med blått foder och uppslag, kappan likadan, samt skinnbyxor och blå strumpor.

Callenbergs bataljon

Värvat i Westfalen 1711 och införlivades den 25 april 1713 i det 4:e Danska regementet.

Kleppings bataljon

En bataljon som användes till att förstärka andra existerande regementen. Den köptes fullt utrustad från hertigen av Sachsen-Meiningen 1712 och återstoden införlivades i det 4:e Infanteriregementet den 25 april 1713. Uniformen bestod enligt ett brev den 28 februari 1712 av en vit rock och kamisol med rött foder och uppslag. Röda byxor och strumpor.

Württemberg-Oels regemente
(upplöst 1714)

J. P. Bonar
Christian Ulrik av Württemberg-Oels

1702
1709

1701-? Ljusgrå rock med blått. foder och blå uppslag.

Snorrason skriver att från den 29 november 1701 kan de två Würtemberg-Oelsregementena ha varit munderade i ljusgrått och gult. Detta enligt Vrignys ögonvittnesskildring som motsäger instruktionerna i värvningspatentet för Würtemberg-Oelsregementena.

Enligt Höglund hade regementet 1712 röd rock med blå krage, uppslag och foder. Höglund är dock ensam om att nämna detta eftersom de var uthyrda till sjömakterna och därför inte omfattades av förordningen från 1711 som Schorr redovisar. Och inte heller förordningen från 1716 omfattar dem eftersom regementet upplöstes 1714 och manskapet överfördes då till det Oldenburgska regementet. I likhet med Schorr, men i motsats till Skjold Petersen, påstår Höglund att alla danska regementen efter 1711 fick ut röda västar, byxor och strumpor.

Hansens regemente
(upplöst 1713)

1710-1712 Ljusgrå rock, med rött foder, röda uppslag och röda benkläder.
1712-1713 Röd rock med grönt foder och vita uppslag samt röda benkläder.

Snorrason tillägger att regementet 1710 hade en gråvit kamisol (väst) och en blå rand på uppslagen.

Lars-Eric Höglund avviker från Karsten Skjold Peterssen angående utseendet på den senare uniformen. Enligt Höglund hade Hansens regemente 1711 röd rock med vit krage och stålgrått foder.

Regementet som värvades i Tyskland och Holland existerade endast under åren 1710-1713. Den ena bataljonen införlivades med Prins Christians regemente 1712 och den andra upplöstes 1713.

Baartigs regemente
(upplöst 1713)

1710-1712 Ljusgrå rock med rött foder, röda uppslag med blå rand samt röda benkläder.
1712-1713 Röd rock med orange foder och uppslag.

Snorrason tillägger att regementet 1710 hade en gråvit kamisol (väst).

Regementet uppsattes 1710 men uppnådde aldrig mer än en bataljons styrka innan det införlivades med 1:a Danska regementet 1713.

Enligt Höglund satte Baartig upp ännu ett regemente 1717, denna gång bestående av svenska krigsfångar, som såldes till republiken Venedig (soldaterna gjorde dock myteri på vägen dit och återvände till Sverige via Holland). Den uniform som Höglund beskriver för denna upplaga av regementet verkar vara samma som enligt Skjold Petersen bars 1712-1713.

Östsjällands lantmilis

D. Reusch
K. G. Malzahn
R. R. Biegen
A. Kaphengst
J. Barner

1701
1706
1708
1710
1711

1701-1714 Ljusgrå rock med gula knappar samt foder och uppslag i mörkrött/vinrött.
1714-1730 Röd rock med gula knappar och ljusblått foder.
1714-1716 Randiga uppslag (rött-vitt-ljusblått) samt ljusblå väst och ljusblå benkläder.
1716-1730 Röd väst och röda benkläder.
1728 Ljusblå uppslag och krage. På uppslagen två ljusröda ränder som vardera är omgivna av två vita. På kragen endast en sådan uppsättning trefärgade ränder.
1730 Ljusblå uppslag och krage. På uppslagen två röda, två vita och en ljusblå rand. På kragen en vit rand. Vita knapphål.

Västsjällands lantmilis
(Sydsjällands från 1717)

F. Eppinger
M. Due
J. H. Bippen
E. Juel

1701
1706
1708
1717

1701-1714 Ljusgrå rock med gula knappar. Foder och uppslag var aurorafärgat 1701och blått 1712. Pajrocken hade blå uppslag 1701.
1712-1716 Aurorafärgat foder och randiga uppslag i aurora, rött och vitt.
1714-1730 Röd rock med gula knappar.
1716-? Uppslag och foder i feuille morte.
1716-1722/1725 Foder i aurora. De två bataljonerna byter sedan till paille.
1716-1730 Röd väst och röda benkläder.
1722 Paillefärgade uppslag.
1728 Uppslag och krage i paille med två mörkgröna ränder och en ljusröd i mitten på uppslagen samt en mörkgrön och en ljusgrön rand på kragen. Vita knapphål

Fyns lantmilis

K. F. Bielke
D. Holstein
H. Schoulten
H. Weinemann

1701
1706
1714
1715

1701-1714 Ljusgrå rock med gula knappar. Uppslag och foder var 1701 cinnoberrött.
1712-1717 Grönt foder och gröna benkläder.
1714-1728 Röd rock med gula knappar. Uppslag och krage gröna med flerfärgade band (rött-vitt-grönt 1717).
1717-1730 Röd väst och röda benkläder.
1728-1730 Röd rock med gula knappar. Uppslag och krage mörkgröna med två vita ränder på uppslagen och en på kragen.

Vrigny skrev 1702 att regementet också hade hattar med röda snören och röd kockad. Strumporna hade röda ränder på sidorna och på baksidan. Och endast en fana per bataljon var utdelad.

Ålborgs lantmilis

H. Rosenauer

1701-1723

1701-1714 Ljusgrå rock med gula knappar. Uppslag och foder var brunt 1701, feuille morte 1708 (likaså benkläder) och brandgult fram till och med 1711.
1712-1716 Gult foder och 1712 uppslag i rött-blått-gult (1713-1717 uppslag och krage gul med flerfärgade band).
1714-1730 Röd rock med gula knappar som 1730 hade ljusbrunt foder. Några kompanier fick ut grå rockar 1718.
1716-1730 Röd väst och röda benkläder. Några kompanier fick ut skinnbyxor 1718.
1717-? Uppslag i rött-blått-gult.
?-1730 Ljusbrunt foder

Jag misstänker att uppslagsfärgerna för perioden 1701-1711 (brun, feuille morte och brandgul) är olika namn på samma färgnyans. Planschen från 1716 visar att den blå färgen på uppslagen var ljusblå.

Århus lantmilis

K. Bartholin
K. Möstling

1701
1704-1720

1701-1714 Ljusgrå rock med gula knappar. Mörkblå uppslag och foder 1701. Uppslag i rött-svart-blått och blått foder 1712.
1714-1730 Röd rock med gula knappar 1714-16 och vita knappar 1728-30. Blått foder 1712-1717 och ljusblått foder 1730. Uppslag och krage blå med flerfärgade band 1714-17 (rött-svart-blått 1717-?). 1728-1730 ljusblå uppslag med två vita ränder och ljusblå krage med en vit rand.
1716-1730 Röd väst och röda benkläder.

Planschen från 1716 (bilden nedan till höger) visar uppslag med en ljusblå färg.

 


Musketerare vid Århus lantmilis 1728. Lantmilissoldaterna kom i sin egen väst och hade därför rocken knäppt. Infanteriet bär fortfarande kraghandskar av gult skinn. Teckningen visar mycket tydligt remtyget. Worgewitz 1728. Tøjhusmuseet.

Plansch med ärmuppslag för hela armén 1716. Som något nytt införs ränder på uppslagen. Rigsarkivet, Landetatens arkiv, Krigskancelliet. (Klicka här för att se bilden i större skala)

Ribes lantmilis

P. Ingenhaven
H. J. Arnold
J. Friis
D. Rausch
P. Hegemann
G. Lottig

1701
1710
1710
1711
1711
1717

1701-1714 Ljusgrå rock med gula knappar. Ljusgrönt foder och uppslag 1701. Gult foder, uppslag och benkläder 1712-1714.
1714-1730 Röd rock med gula knappar. Några kompanier fick ut grå rockar 1718. 1714-1717 Gult foder och gula benkläder. Uppslag och krage svarta med flerfärgade band.
1716-1730 Röd väst och från 1717 röda benkläder (några kompanier fick ut skinnbyxor 1718).
1717-? Rött foder och röda uppslag med en à två blå ränder.
1728-1730 Uppslag, krage och foder "blommefarvet" med två ljusblå ränder på uppslagen och en på kragen. Röda knapphål.

Enligt Schorr skulle uppslagen från 1717 se ut som på den lilla bilden till höger. En plansch från 1716 har dock en avvikande ordning på färgerna (samt visar en ljusblå nyans). Jag har tolkat Skjold Petersen och Höglund som att de beskriver planschens ordning och inte Schorr.

Viborgs och Lollands lantmilis
(upplöst 1717)

A. Peperlow
E. Juel

1701
1705

1701-1714 Ljusgrå rock med gula knappar, gult foder och gula uppslag.
1714-1717 Röd rock med gula knappar, paillegult foder. Uppslagen möjligen paillegula 1714-1716. Uppslagen var 1717 i färgerna rött-paillegult-grönt.
1716-1717 Röd väst och röda benkläder.

 

Oldenburgs lantmilis

K. Brockdorff
H. J. Samsø

1704
1710-1737

1704-1714 Ljusgrå rock med gula knappar och foder i feuille morte. Troligen var även väst och benkläder i feuille morte fram till 1716. Uppslagen var i feuille morte 1704.
1714-1730 Röd rock med gula knappar och foder i feuille morte.
1714-1716 Uppslag i feuille morte med vita och blå ränder.
1716-1730 Uppslag och krage i feuille morte med 2x3 ränder i vitt-ljusblått-vitt på uppslagen och 1x3 på kragen. Röd väst och röda benkläder.

Höglund avviker genom att istället för feuille morte ange rödbrunt för den ljusgrå uniformen och brungult för den röda. Feuille morte är franska för "höstlöv" eller ordagrant: "dött löv".

Schorr avviker från både Skjold Petersen och Höglund genom att ange att uppslagen hade fyra färger 1714 (rött-blått-vitt-feuille morte). En plansch över arméns ärmuppslag från 1716 verkar också stödja Schorr. Planschen visar dessutom att den blå färgen var av en ljus nyans.

Bornholms milis

1700-1716 Okänd uniform
1716-1777 Röda benkläder och röd väst (infanteriet)

Bornholms milis var en särskilt sammansatt styrka som existerade före stora nordiska kriget. 1699 bestod den av tre infanterikompanier, ett kavallerikompani och ett artillerikompani med en sammanlagd styrka på 613 man. Dessvärre har varken Torstein Snorrason eller Lars-Eric Höglund har någon information om deras uniformer

Frikompanier

På flera ställen i Danmark fanns det frikompanier som bemannade skansar. Vid krigsutbrottet fanns det två stycken med drygt 50 man vardera i Fladstrand och Hitler skans, och ett kompani bestående av 83 man på Christiansö utanför Bornholm. 1706 tillkom ett fjärde i Korsör. Torstein Snorrason uppger att de två förstnämnda skulle ha ljusgrå rockar med mörkrött foder enligt förordningen från 1699.

Drabantgardet

Sluligen fanns också det prestigefulla drabantgardet med 57 man (samtliga officerare) som utgjorde kungens livvakt. De tjänstgjorde även som officerare vid Gardet och andra fältregementen. Enligt Snorrason blev drabanterna nästan utplånade under slaget vid Helsingborg och enligt Höglund stupade större delen av kåren vid Gadebusch. Karsten Skjold Petersen omnämner inte förbandet men Höglund och Snorrason uppger att uniformen bestod av en karmosinröd rock med blå uppslag. På en bild från Christian V:s tid bar de även en röd kassock dekorerad med C5 i guld.

Läs även om danska kavalleriets uniformer.