Livgardet till häst

1700-1756 Röd rock (karmosinröd 1702-1710) med vita knappar och benkläder av gulaktigt skinn. Ingen väst fram till 1710 och därefter en ljusblå/bleumerant väst.
1700-1708 Gula uppslag, gult foder.
1708-1774 Ljusblå/bleumeranta uppslag med silverkant och vita knapphål. Foder ljusblått/bleumerant.
1710-1774 Som alternativ till rocken hade de även ett paillegult kyller med röda knapphål och okänd färg på fodret.

Torstein Snorrason uppger att de uniformer som Hästgardet fick ut i oktober 1699 (röda rockar med gula uppslag) hade silverknappar (dvs. "vita" knappar som inte var av tenn). Dessutom bar de en röd kassock med gula uppslag som hade kungens monogram broderat på både framsidan och baksidan.

Uniformen som 1708 bars av kvartersmästaren och korpralerna (underofficerarna) hade en hatt med silvergalon och svart kockad/rosett av silke. Halsduken var av svart sammet. Kappan var karmosinröd med blått foder och dekorerad med 7 ½ ellen silvergaloner. Även schabraken och pistolstrumporna var karmosinröda samt dekorerade med silvergaloner (13 ½ ellen) och pärlsticksbrodyr (förmodligen kungens monogram). Byxorna var av hjortskinn. Livgehänget var också av skinn men till paraduniformen var den täckt av sammet i regementsfärgen och silvergaloner. Även hårpungen hade en tunn silvergalon. Till skillnad från manskapet var underofficerarna inte beväpnade med karbiner.

Manskapet hade samma år blå och ofärgade (dvs. grå) strumpor. Uniformsknapparna var av tenn. Hatten och kappan liknade underofficerarnas men var av sämre kvalitet och kappan hade inte lika mycket silvergaloner. Schabraken och pistolstrumporna var likadana som underofficerarnas. Likadant med hårpungen. Karbin- och patronväskbandolären var vardera kantat med 5 ellen silvergaloner. Även det blå locket till patronväskan var dekorerat med silverbrodyr (1 1/4 ellen).

Postmästaren i Malmö skrev i december 1709 att gardet till häst hade röda rockar och kappor med blå uppslag och silvergaloner. Torstein Snorrason uppger dock att de i slaget vid Helsingborg stred i sina kyller och harnesk (de sistnämnda dekorerade med Fredrik IV:s monogram). Trots detta var förlusterna i detta slag så stora att de nya uniformerna som beställdes inte längre skulle vara karmosinröda utan istället ha den billigare nyansen krappröd.

Lars-Eric Höglund nämner att de röda schabraken skulle ha en ljusblå galon 1711.

Jag har gjort en gissning att uppslagen till kyllret (mellersta bilden) hade samma färg som på den röda rocken. Jag har även gissat att Hästgardets senare uniformer hade samma utseende som Fotgardet och Grenadjärkåren, därav den vita brodyren längs knapphålen och utformningen av silverkanten på uppslagen.

Livregementet till häst

1700-1713 Okänd uniform förutom benkläderna som var av gulaktigt skinn fram till 1766.
1713-1715 Röd rock med gula uppslag.
1715-? Röd rock med blått foder.
1722-? Röd rock med orangea uppslag och orange väst.

Före 1699 hade Livregementet grå rockar med rött foder, men uniformsförordningen från detta år stadgade röda rockar med gult foder.1709 blev harnesken prydda med kungens monogram och 1710 fick underofficerarna rockar kantade med silvergaloner.

Trots uppgiften från Karsten Skjold Peterson om blå uppslag 1715 stadgade även 1716 års förordning att uppslagen skulle vara gula. Jag har gissat att knapphålen till kyllret var broderade med rött i likhet med Livgardet till häst eftersom gul färg är svårt att skilja från det ljusa älgskinn som kyllren bestod av.

Holsteinska kyrassiärregementet
(Oldenburgska fram till 1702)

1700-1713 Okänd uniform förutom benkläderna som var av gulaktigt skinn fram till 1768.
1713-1765 Röd rock.
1722-? Ljusblå uppslag, ljusblått foder (till 1756) och ljusblå väst (till 1730).

Snorrason skriver att 1699 års förordning stadgar grå rockar med röda uppslag och att det i övrigt var som Livregementet. Den sista uppgiften är något oklar men jag tolkar det som att harnesk med kungens monogram blev utdelat 1709 och att de hade röda rockar vid återkomsten från Flandern.

Eftersom det var uthyrt till sjömakterna 1701-1713 omfattades det inte av förordningen från 1711. Den från 1716 anger dock en röd rock med stålgrå uppslag och foder.

1700-1713 Okänd uniform förutom benkläderna som var av gulaktigt skinn fram till 1765.
1713-1765 Röd rock.
1722-1730 Ljusgröna uppslag och ljusgrön väst.

Detta regemente sattes upp 1700 och var uthyrt till sjömakterna 1701-1713 så det omfattas inte av förordningarna från 1699 och 1711. Lars-Eric Höglund nämner dock att rocken var ljusgrå och att dess regementsfärg eventuellt var mellanblått. Fast med tanke på regementets senare uniformsfärg kan det vara värt att återigen nämna att grön färg som utsätts för blekning kan framstå som blå ifall det gula färgämnet i det gröna tyget bleks mer än det blå färgämnet.

Förordningen från 1716 anger röd rock med ljusgrönt foder och ljusgröna uppslag.

Torstein Snorrason berättar att en officer vid regementet med kornetts rang bar kyller med guld- och silvergaloner samt harnesk. Även schabraket hade guldgaloner. Men till skillnad från övriga officerare hade kornetterna ingen livbindel som värdighetstecken.

"Ungerska" kyrassiärregementet
(Fick namnet efter hemkomsten från österrikisk tjänst 1709. Var egentligen uppkallat efter sina regementschefer)

1700-1713 Grå rock. Blå uppslag och foder 1709. Benkläder av gulaktigt skinn fram till 1767.
1713-1767 Röd rock.
1713-1716 Stålgrå uppslag och foder.
1716-? Gula uppslag med blå ränder. Fodret var antingen blått eller gult.
?-1722-? Paillegula uppslag med två ljusblå ränder, paillegul väst och 1722-1738 paillegult foder.

Enligt Torstein Snorrason lär värvningspatentet från 1701 ha stipulerat att regementet skulle ha gråvita rockar och kappor med blått foder och blå uppslag samt skinnvästar och skinnbyxor. Men värvningspatentet finns inte kvar i original utan dessa uppgifter kommer från en specifikation från 1709.

Lars-Eric Höglund skriver å andra sidan regementet hade "1709 röd rock med stålgrön krage". Denna uppgift kommer troligen från Vaupel och "stålgrönt" är hos honom en vanlig felskrivning för "stålgrått" som beror på att förläggarna hade svårt att läsa hans handstil. Årtalet verkar också vara en sammanblandning med det ovan nämnda värvningspatentet och förordningen från 1711 som stadgar att regementet skulle ha röda rockar med stålgrått foder och stålgrå uppslag med vitt längs knapparna.

Både Höglund och Schorr berättar att förordningen från 1716 föreskriver röd rock med blått foder och gula uppslag med blå rand. Fast Höglund nämner även att det finns andra uppgifter som säger att rocken hade gul krage och foder.

Brockdorffs kyrassiärregemente

Detta regementes har varken redovisats i Karsten Skjold Petersens eller Lars-Eric Höglunds bok.

Torstein Snorrason lämnar uppgifter om att regementet 1710 hade gråvit rock, skinnväst, skinnbyxor, kyrass samt den vanliga kavalleriutrustningen. Uppslagsfärgen nämns dock inte.

Enligt förordningen från 1711 skulle det ha röda rockar med violett foder och violetta uppslag med vitt längs knapparna.

Regementet upplöstes på grund av dåligt uppträdande under slaget vid Gadebusch 1712.

1:a själländska

Detta regemente är tillsammans med de övriga själländska kavalleriregementena märkligt nog utelämnade i Karsten Skjold Petersens bok.

I samband med landstigningen vid Humlebæk 1700 rapporterade svenskarna att regementet bar grå rockar med röda uppslag. Detta bekräftades även 1709 av postmästaren i Malmö då en kappa i samma färger dessutom nämndes.

Förordningarna från 1711 och 1716 anger röda rockar med svart foder och uppslag.

2:a själländska

Detta regemente var uthyrt till sjömakterna 1701-1713 varefter det blev upplöst. Det omfattas därför inte av förordningarna från 1711 och 1716. Enligt förordningen från 1699 skulle det dock ha ljusgrå rockar med foder i purpur.

3:e själländska
(2:a själländska från 1714)

I samband med landstigningen vid Humlebæk 1700 rapporterade svenskarna att regementet bar grå rockar med röda uppslag.

Förordningarna från 1711 och 1716 anger röda rockar med gult foder och gula uppslag med svart rand.

1:a jylländska

1700-1714 Okänd uniform förutom benkläderna som var av gulaktigt skinn fram till 1767.
1714-1765 Röd rock. Vita knappar från 1716.
1722-1730 Orangea uppslag med en vit rand.

Snorrason anger ljusgrå rockar med gräsgröna uppslag i början av kriget. Fast när den engelske envoyen Vrigny skildrade regementet vid en mönstring den 21 juni 1702 var det klätt i kyller med harnesk. Kyllren uppges ha haft uppslag i skinn (ofärgade uppslag?) som var broderade med guld, vilket även handskarna var. Hjälmarna bars inte på grund av kylan och istället hade de hattar med silvergaloner och en svart kockad.

I spionrapporten från postmästaren i Malmö december 1709 uppges regementet ha haft vita rockar (dvs. ljusgrå). Märkligt nog var 1:a jylländska det enda kavalleriregemente som denne beskrev som ett "kyrassiärregemente". Detta kan tyda på att regementet hade mer kroppspansar än de övriga regementena. 1699 hade de också fått kungligt tillstånd att även i fortsättningen bära full kyrass, dvs. harnesk som även täckte ryggen samt hjälmar och kanske även skydd på armar och ben.

Enligt förordningen från 1711 skulle de ha röda rockar och feuille-mortefärgade uppslag med vit rand och feuille-mortefärgat foder. Men 1716 års förordning ändrar detta till gula uppslag med vit rand (enligt Schorr längs uppslagens mitt) och gult foder.

2:a jylländska

1700-1713 Okänd uniform förutom benkläderna som var av gulaktigt skinn fram till 1768.
1713-1764 Röd rock.
1722-? Orangea uppslag och orange väst.

Enligt Snorrason skulle 2:a jylländskas regementsfärg vara mörkblå. Lars-Eric Höglund anger däremot att de skulle ha ljusgrå rock med ljusblått. Höglund är dock enig med Schorr om att 1716 års förordning stadgar röd rock med uppslag i feuille morte.

3:e jylländska

1700-1713 Okänd uniform förutom benkläderna som var av gulaktigt skinn fram till 1766.
1713-1766 Röd rock.
1722-1730 Ljusblå uppslag med två orangea ränder och ljusblå väst.

Snorrason anger ljusgrå rock med uppslag och foder i feuille morte 1699.

Förordningen från 1716 anger röd rock, blå uppslag med rand i aurora, och blått foder. Schorrs beskrivning av uppslagens utseende (lilla bilden) skiljer sig från planschen från 1716 (stora bilden), men överensstämmer med den uniform som bars 1722-1730 enligt Karsten Skjold Petersen.

4:e jylländska
(upplöst 1714)

Detta regementes har inte redovisats i Karsten Skjold Petersens bok.

Enligt Snorrason skulle 4:e jylländska ha ljusgrå rock med isabellfärgade uppslag och foder. Eftersom det var uthyrt till sjömakterna 1700-1713 och därefter blev upplöst omfattas det inte av uniformsförordningarna från 1711 och 1716.

5:e jylländska
(4:e jylländska från 1714)

1700-1713 Okänd uniform förutom benkläderna som var av gulaktigt skinn fram till 1768.
1713-1768 Röd rock.

Enligt Snorrason skulle regementet ha ljusgrå rock med gult foder och uppslag. Eftersom det var uthyrt till sjömakterna 1701-1713 omfattades det inte av 1711 års förordning. Den från 1716 stadgar dock att regementet skulle ha röda rockar, violetta uppslag med vitt längs knapparna och violett foder.

1:a fynska

1700-1706 Ljusgrå rock med ljusgröna uppslag och foder. Benkläderna var av gulaktigt skinn fram till 1757.
1706-1711 Okänd uniform.
1711-1730 Mörkgröna uppslag med vit rand, och fram till 1765 mörkgrönt foder.
1714-1765 Röd rock. Vita knappar från 1716.

Eventuellt blå uppslag 1709, läs mer om detta i texten om 2:a fynska.

2:a fynska

1700-1713 Ljusgrå rock (röda uppslag 1702) och benkläder av gulaktigt skinn.
1713-1765 Röd rock och benkläder av gulaktigt skinn.
1722-? Gröna och orangea uppslag samt grön väst.

Snorrason anger ljusgrå rockar med orange foder och uppslag. Eftersom orange vid denna tid i regel avsåg en rödaktig nyans av denna färg (som även kallades aurora) är det mycket möjligt att den kan ha uppfattats som röd. Den uppgift om röda uppslag år 1702 som Karsten Skjold nämner behöver därför inte innebära att förordningen inte följdes.

 I postmästaren från Malmös spionrapport från 1709 uppges det "Fynska regementet" ha haft "vita rockar och kappor, blå uppslag och kragar". Båda två av de fynska kavalleriregementena deltog i det skånska fälttåget 1709-10, men Torstein Snorrason har identifierat detta regemente som det 2:a fynska regementet.

Blå färg på uppslagen omnämns annars inte i någon annan källa för de fynska regementena. Grön färg var däremot en mycket vanlig färg bland såväl kavalleri- som infanteriregementen från Fyn. Eventuellt kan färgen ha varit grön från början men blivit blå som en följd av att det gula färgämnet i uniformen har blekts bort. Detta fenomen var ganska vanligt i äldre tid.

Både Daniel Schorr och Lars-Eric Höglund uppger att förordningarna från 1711 och 1716 stadgade att 2:a fynska skulle ha röda rockar, aurorafärgade uppslag med grön kant och grönt foder (lilla bilden). Planschen från 1716 uppger dock att färgsättningen på uppslagen var den omvända och det är den som har följts på den stora bilden till höger.

Livdragonregementet

1700-1701 Okänd uniform förutom benkläderna som var av gulaktigt skinn fram till 1797.
1702 Röd rock med vita uppslag och vitt foder.
1702-1713 Okänd uniform.
1713-1766 Röd rock med vita uppslag.
1720-1763 Vit väst.
1735-1774 Vitt foder och vita knappar.

Bilden till vänster föreställer det Holsteinska dragonregementet som drogs in 1701 och understacks Livdragonregementet. Enligt Lars-Eric Höglund hade detta regemente röda rockar med gröna uppslag och grönt foder.

Om livdragonerna skriver Höglund (utan att ange årtal) att de hade hattar med silvergalon och svart kokard. Deras rock var karmosinröd med vita uppslag och foder. Grenadjärerna hade pälsmössor med främre klappen broderad i silver.

Postmästaren i Malmö rapporterade 1709 att Rodstens dragonregementen hade röda rockar och kappor med vita uppslag och kragar. Även förordningarna från 1711 och 1716 bekräftar livdragonernas röda rockar med vita uppslag.

1700-? Blå uppslag och foder.
1709-1714 Grå rock med orangea uppslag och foder.

Detta var ursprungligen två dragonregementen under Rodstens och Juuls befäl som hyrdes ut till Österrike 1701 och slogs 1703 samman till ett regemente efter de hade drabbats av stora förluster i norra Italien. Stred sedan i Ungern tills de återvände till Danmark 1709 och fick nya uniformer. Under tiden i utländsk tjänst fick de österrikisk utrustning (som de behöll även efter hemkomsten) och rekryteringen skedde på plats så att de nästan uteslutande bestod av ungrare och tyskar. Regementet upplöstes 1714 och huvuddelen av manskapet sattes in i det Württembergska dragonregementet. Vid denna tidpunkt var den danska andelen av manskapet i det Ungerska dragonregementet fortfarande så låg som 4 % (genomsnittet för danska kavalleriregementen var 29 %).

Inget annat regemente har lika motstridig information om dess uniformer som de Ungerska dragonerna. Lars-Eric Höglund uppger att de år 1700 hade en röd rock med uppslag och foder i blått. Detta skulle 1703 ha ändrats till gula rockar med ljusblått foder. Vid hemkomsten 1709 fick de en blå eller grå rock med orange foder och uppslag. Postmästaren i Malmös spionrapport anger dock att de hade röda rockar och kappor med blå uppslag och kragar.

Torstein Snorrason som har skrivit en artikel om just detta regemente nämner att under dess tid i österrikisk tjänst finns det källor som beskriver dess rockar som grå med orangea uppslag, blå med gula uppslag och gula med blå uppslag. För tiden i dansk tjänst refererar han till en specifikation från juli 1709 som anger att regementet skulle få blå rockar med orange foder och uppslag. Men han bedömer det som tveksamt ifall de verkligen fick ut dessa uniformer. Istället hänvisar Snorrason till den ovan nämnda spionrapportern samt en bild på en officer vid regementet som dog 1711 och som är avbildad med en röd rock med blå uppslag.

Förordningen från 1711 stadgade att regementet skulle ha röda rockar med foder i aurora och aurorafärgade uppslag med vit rand. Enligt Snorrason skulle dock regementschefen ha klagat över detta beslut eftersom han just då hade fått ut blå kappor och schabrak som inte skulle bytas ut förrän om två år. Han tyckte därför att det var bättre ifall de fick ha mörkblå uppslag och foder istället, och att de gamla rockarna syddes om till nya västar.

Den tolkning som jag har gjort är att spionrapporten från 1709 är korrekt och att de Ungerska dragonerna stred i slaget vid Helsingborg i röda rockar med mörkblå uppslag och hade röda kappor. Jag har även gissat att de fortfarande hade dessa uniformsfärger i slaget vid Gadebusch med undantaget att de fick ut blå kappor 1711. Kommentaren att de gamla rockarna kunde sys om till väster innebär troligen att de vändes in och ut så att en röd rock med blått foder förvandlades till en blå väst. Jag har därmed inte följt Karsten Skjold Petersen som anger att de hade grå rockar med orangea uppslag 1709-1714. Dessa och de andra alternativa rockarna är illustrerade nedan:

En förklaring till att det förekommer så många snarlika uniformer för detta regemente skulle kunna bero på missuppfattningar grundade på att kapporna kan ha haft de omvända färgerna jämfört med rockarna

Eftersom regementet till större delen bestod av ungrare har Torstein Snorrason gjort antagandet att regementet bar traditionella ungerska mössor istället för de trekantiga hattar som jag har avbildat dem med.

Württembergska dragonregementet
(upplöst 1721)

1701-1702 Vit rock med gula uppslag och gult foder.
1703-1721 Okänd uniform.

Den engelske envoyen Vrigny skrev 1702 att det Württembergska dragonregementets uniform bestod av en vit (ljusgrå) rock med gula uppslag. Värvningspatentet från 1701 anger dock att de skulle ha blå rockar med uppslag och foder i rött. Lars-Eric Höglund har gjort tolkningen att de vit/gula rockarna var en tillfällig mundering, vilket även tycks vara Karsten Skjold Petersens slutsats. Torstein Snorrason tror däremot att Vrigny har missuppfattat namnet på regementet och i själva verket beskriver Prins Carls infanteriregemente som enligt Snorrason skulle ha haft grå rockar med gula uppslag och varit placerade i samma område. Ironiskt nog anser Skjold Petersen att det var Prins Carls regemente som hade blå rockar med röda uppslag.

Regementet var uthyrt till sjömakterna 1703-1713 och omfattas därför inte av förordningen från 1711. Den från 1716 föreskriver röda rockar med foder och uppslag i aurora.

Själland-Fynska lantdragonerna
(värvat kyrassiärregemente från och med 9 mars 1711, upplöst 1721)

F. H. Sprengel 1704, H. E. Prehn 1710, G. D. Finecke 1719

Enligt Snorrason skulle Själland-Fynska lantdragonerna ha haft ljusgrå rockar med blå uppslag och röda schabrak. Postmästaren i Malmös spionrapport från december 1709 uppger dock att  "Fynska lantdragoner" hade blå rockar och kappor samt vita uppslag och kragar. En trolig förklaring är att de hade vänt sina rockar ut och in för att lura svenskarna. De blå rockarna förvillade nämligen svenskarna vid mer än ett tillfälle under det skånska fälttåget.

Uniformsförordningarna från 1711 och 1716 stadgade att regementet skulle ha röda rockar med ljusgrönt foder och ljusgröna uppslag med en röd rand.

Jylländska lantdragonerna
(värvat kyrassiärregemente från och med 15 december 1710, upplöst 1721)

1704-1713 Okänd uniform
1713-1764 Röd rock.

Enligt Snorrason skulle de jylländska lantdragonerna ha haft ljusgrå rockar med röda uppslag och blå schabrak.

Enligt förordningarna från 1711 och 1716 skulle regementet ha röda rockar med ljusblått foder och ljusblå uppslag med en svart rand.

Lantdragoner uppsatta 1717

En ny omgång lantdragoner sattes upp 1717 och ersatte de två från 1704 som hade omvandlats till värvade kyrassiärer 1710-11. Denna gång bestod de av tre regementen med namnen: Östsjälländska, Västsjälländska och Jylland-Fynska. De bar röda rockar men i övrigt är deras uniformer, enligt Karsten Skjold Petersen, okända fram till 1722. Lars-Eric Höglund nämner dock att deras kragar var: ljusblå med bred vit kant; ljusgul med rödvit kant respektive ljusbrun med svart kant.