Arméer Fältslag Fanor & standar Tennsoldater Karolinerbloggen
 
  SVERIGE
 

 

 

  


 
 
  DANMARK- 
  NORGE
 




 

 
 
  HOLSTEIN-
  GOTTORP
 
 
  PREUSSEN
 
 
  RYSSLAND
 



 
 
  SACHSEN
 



 

 

Örjan Martinsson

Den information om den danska arméns organisation som finns på den här sidan är nästan helt och hållet hämtad från C. A. Saphersons bok "The Danish Army 1699-1715". Dessvärre begränsar sig han sig till de förhållanden som rådde 1699 och redovisar inte effekterna av de organisationsförändringar som ägde rum efteråt. Framförallt kavalleriregementenas storlek ökade kraftigt under denna period och jag har lagt in en kompletterande kommentar om detta i tabellen. Frågetecken finns dock om hur infanteriets organisation förändrades. I början av kriget bestod infanteriregementena vanligen av tre bataljoner, men flera regementen fick lämna ifrån sig en bataljon som hyrdes ut till Österrike och dessa omvandlades kort efter till egna regementen (1:a, 2:a, 3:e och 4:e danska infanteriregementena). Jag vet inte om moderregementena blev permanent reducerade som en följd av detta eller om de ersatte sina förlorade bataljoner. Marinregementet som bestod av 2 bataljoner, varav en hyrdes ut till Österrike, deltog dock i slagen vid Helsingborg och Gadebusch med två bataljoner. En liknande förändring ägde rum 1701 då de värvade regementena överförde sina grenadjärkompanier till den nybildade Grenadjärkåren, men i detta fall ska de vanliga regementena vid ett senare tillfälle ha bildat nya grenadjärkompanier.

Informationen om den norska armén organisation har jag hämtat från Daniel Schorrs artikel på den numera nedlagda hemsidan Northern Wars. Schorr redovisar noggrant de många organisationsförändringar som ägde rum under det stora nordiska kriget. Jag har emellertid bara valt att redovisa den organisation som gällde under det norska fälttåget 1716. Den är i stort sett giltigt även för det bohuslänska fälttåget 1711 och fram till och med det norska fälttåget 1718. Mitt under det sistnämnda fälttåget genomfördes en större omorganisation som resulterade i att de norska landskapsregementena delades i två regementen vardera (och de två Trondhjemska regementena förvandlades till tre regementen).

Danska infanteriet

  Regementen som fanns 1699

Bataljoner

 Musketerar- kompanier Grenadjär-kompanier Manskap
(fredstid)		 Manskap
(krigstid)

Totalstyrka
(krigstid)
1  Livgardet till fot 3

18

 2 1 640 2 036 2 347
3  Drottningens 3 18 2 1 460 1 856 2 111
4  Prins Christians 3 18 1 1 360 1 756 1 999
5  Prins Georgs 3

18

 1 1 360 1 756 1 999
6  Prins Carls 3 18 1 1 360 1 756 1 999
7  Själländska 3 18 1 1 360 1 756 1 999
8  Jylländska 3 18 1 1 360 1 756 1 999
9  Fynska 3

18

 1 1 360 1 756 2 003
10  Schacks (upplöst 1714) 2 12 1 940 1 204 1 360
11  Marinregementet 2 10 1 1 120 1 120 1 277
12  Oldenburgska 1 5 1 450 560 644
  Garnisonsförband som fanns 1699

Artilleri-kompanier

 Musketerar- kompanier Kavalleri-kompanier Manskap
(fredstid)		 Manskap
(krigstid)

Totalstyrka
(krigstid)
28  Bornholms milis 1 3 1 555 555 612
29  Christiansö frikompani - 1 - 80 80 83
30  Fladstrands frikompani - 1 - 45 45 51
31  Hitlers skans frikompani - 1 - 45 45 51
 
   SUMMA regementen: 29 171 13 13 777 17 312 19 737
   SUMMA garnisonsförband: 1 6 1 725 725 797
 
*  Utöver de ovannämnda förbanden fanns det 1699 även ett Drabantgarde på 57 man som var kungens livvakt och även tjänstgjorde som officerare vid Gardet
 och andra fältregementen. Ytterligare ett frikompani sattes upp 1706 i Korsör.
  Regementen som bildades 1700-20

Bataljoner

 Musketerar- kompanier Grenadjär-kompanier Styrka
2  Grenadjärkåren

 Bildades 1701 genom en sammanslagning av de övriga regementenas grenadjärkompanier (13 stycken).
 Detta borde innebära en manskapsstyrka på 1 339 man under både freds- och krigstid.
 Torstein Snorrason har dock uppgett att Grenadjärkåren bara hade 12 kompanier. De övriga regementena
 fick dessutom senare nya grenadjärkompanier som ersatte dem som hade överförts till Grenadjärkåren.
13  Württemberg-Oels (1701-1714) 1

8 (eller 10)

2 (eller 0)

 1 007
14  1:a danska

 Bildades 1703 genom sammanslagning av en bataljon vardera från Drottningens och Prins Georgs regementen
 samt en tredjedel av en bataljon från Marinregementet.
15  2:a danska  Bildades 1703 genom sammanslagning av en bataljon vardera från Prins Christians och Prins Carls regementen
 samt en tredjedel av en bataljon från Marinregementet.
16  3:e danska

 Bildades 1703 genom sammanslagning av en bataljon vardera från Själländska och Jylländska regementena
 samt en tredjedel av en bataljon från Marinregementet.
17  4:e danska

 Bildades 1703 genom sammanslagning av två nyligen uppsatta bataljoner (von Malzahns och von Endens)
18  Hansens (1710-1713) 2  En bataljon överförd till Prins
 Christians regemente 1712.		 1 400
19  Baartigs (1712-1713) 1  Upplöst 1713 och återuppstod
 tillfälligt 1717		 ?

*

  Kortlivade förband som bildades under den här perioden var: von Endens bataljon (1703), von Malzahns bataljon (1703-04), Callenbergs bataljon (1711-13)
 och Kleppings bataljon (1712-13). Samtliga upplöstes genom att manskapet införlivades med det 4:e danska regementet.
  Lantmilis som sattes upp 1701-1704

Bataljoner

  Kompanier     Manskap Totalstyrka
20  Östsjällands 3 12 Existerade 1701-1730 1 800 1 940
21  Västsjällands 3 12 Existerade 1701-1730 1 800 1 940
22  Fyns 3 12 Existerade 1701-1730 1 800 1 940
23  Ålborgs 3 12 Existerade 1701-1730 1 800 1 940
24  Århus 3 12 Existerade 1701-1730 1 800 1 940
25  Ribe 3 12 Existerade 1701-1730 1 800 1 940
26  Viborg-Lollands 3 12 Existerade 1701-1730 1 800 1 940
27  Oldenburgs 3 12 Existerade 1704-1764 1 800 1 940
 
   SUMMA lantmilis: 24 96   14 400 15 520
 


Danska kavalleriet
 
  Regementen som fanns 1699

Skvadroner

 Vanliga kompanier Grenadjär-kompanier Manskap
(fredstid)		 Manskap
(krigstid)

Totalstyrka
(krigstid)
1  Livgardet till häst 3 6 - 300

360

 427
2  Livregementet till häst 3

6

 - 300 360 412
3  Holsteinska kyrassiärregementet 3 6 - 300 360 412
7  1:a själländska 3 6 - 300 360 413
8  2:a själländska (upplöst 1714) 3 6 - 300 360 413
9  3:e själländska 3 6 - 300 360 413
10  1:a fynska 3 6 - 300 360 413
11  2:a fynska 3 6 - 300 360 413
12  1:a jylländska 2 4 - 200 240 279
13  2:a jylländska 3 6 - 300 360 413
14  3:e jylländska 3 6 - 300 360 413
15  4:e jylländska (upplöst 1714) 3 6 - 300 360 413
16  5:e jylländska 3 6 - 300 360 413
17  Livdragonregementet 3 5 1 360 360 415
18  Holsteinska dragonreg. (upplöst 1701) 3 6 Sex grenadjärer i varje kompani 360 360 415
 
   SUMMA:   86 1 4 520 5 280 6 077
 
*  1:a jylländska hade som en följd av förluster under Pfalziska tronföljdskriget reducerats till 4 kompanier, men de fick senare återigen normal styrka.
 Enligt Torstein Snorrason togs 1710 beslut att de nationella kavalleriregementenas styrka  (Nr. 7-16) skulle utökas från 6 till 10 kompanier.
 De fyra kyrassiärregementena (Nr. 2-5 ?) hade alla 12 kompanier vardera medan Hästgardet även i fortsättningen skulle bara ha 6 kompanier.
 Reformen tog dock lång tid att genomföra. I slutet av 1712 hade bara 1:s själländska och de Fynska regementena 10 kompanier medan de övriga hade 8.
 Snorrason tar inte upp dragonregementena men även dessa tycks ha varit dubbelt så stora som de nationella regementena under slagen vid Helsingborg och
  Gadebusch.
  Regementen som bildades 1700-20

Skvadroner

 Kompanier Styrka
4  Württembergska kyrassiärreg.  Uppsattes 1701.
5  "Ungerska" kyrassiärregementet  Uppsattes 1701. I slaget vid Gadebusch var det formerat i sex skvadroner.
6  Brockdorffs kyrassiärregemente  Existerade 1710-1712. Upplöst efter slaget vid Gadebusch då det var formerat i fyra skvadroner.
19  "Ungerska" dragonregementet  Bildades genom en sammanslagning av två dragonregementen som hade satts upp 1700. De bestod vardera
 av 510 man fördelade på 6 kompanier.
20  Württembergska dragonreg. (1701-) 5 10 1 008
17  Själland-Fyns lantdragoner  Dessa två regementen sattes upp 1704 som lantmilisdragoner och bestod tillsammans
 av 2 000 man. De blev omvandlade till värvade kyrassiärer 1710-11.
18  Jyllands lantdragoner
23  Östsjällands lantdragoner  Dessa tre regementen utgör den andra omgången lantdragoner som sattes upp 1717.
24  Västsjällands lantdragoner
25  Jylland-Fyns lantdragoner
               


Norska armén 1716
 
  Infanteri Ordinarie kompanier Reserv-kompanier Ordinarie
manskap		 Reserv-manskap Allt manskap Totalstyrka
1  Värvade regementet 16 - 1 600 - 1 600 1 774
2  Akershusiske 9 3 1 204 601 1 805 1 917
3  Smålenske 9 3 1 224 570 1 794 1 906
4  Oplandske 9 3 1 129 562 1 691 1 803
5  Vesterlenske 10 3 1 334 666 2 000 2 122
6  Bergenhusiske 9 5 1 310 656 1 966 2 090
7  Nordre Trondhjemske 12 - 1 296 - 1 296 1 421
8  Søndre Trondhjemske 12 - 1 296 - 1 296 1 421
9  Skidlöparkåren 1 - 150 - 150 166
10  Röros bergsjägarkår 3 - 400 - 400 400 (+?)
  Dragoner (reservmanskapet användes främst som garnisonsförband)
1  1:a söndenfjeldske 6 - 600 150 750 834
2  2:a söndenfjeldske 7 - 700 100 800 870
3  Nordenfjeldske 5 - 500 100 600 662
  
   SUMMA infanteri: 90 17 10 943 3 055 13 998 15 020
   SUMMA dragoner: 18 - 1 800 350 2 150 2 366
3
*

 Norge hade även ett hemvärn i form av lantdragoner organiserade i fristående kompanier. År 1711 fanns 20 stycken i Östlandet (3 576 man)
 och 9 i Tröndelag (2 131 man).
 

Danska kompaniorganisationer

När jag har redovisat de danska regementenas storlek 1699 har jag utgått från kompaniorganisationerna i de nedanstående tabellerna. Dessutom ingår en regementsstab som varierade från 7 till 17 man beroende på vilken typ av regemente det var. Flera medlemmar av regementsstaberna var civilister men jag har trots det räknat in dem i totalstyrkan. För den som vill veta exakt vilka befattningar som ingick i staberna hänvisar jag till Saphersons bok.

I de falltabellerna har två tal i en ruta så anger det skillnaden mellan den fredstida organisationen och den krigstida. Ett vanligt musketerarkompani hade till exempel 6 gefreiter och 62 musketerare i fredstid, och i krigstid hade de 10 gefreiter och 80 musketerare. En gefreiter var för övrig en menig soldat som hade samma lön som grenadjärerna och som räknades som elit (titeln brukar ofta översättas till "vicekorpral")

Infanteri

  Gardes-kompani Musketerar-kompani Grenadjär-kompani Marinreg.- kompani Oldenburgs- kompani Lantmilis-kompani Frikompani Bornholms miliskompani
Officerare 3-6 3 3 3 4 2 2 3
Underofficerare 3-4 3-4 4 3-4 3-4   1 3
Korpraler 3 3 3 3 3 9 2 3
Trumslagare 2 2 2 2 2   1  
Pionjärer 2 2   2 2 2    
Gefreiter 8-12 6-10   10 6-10   5  
Grenadjärer     100     8    
Musketerare 70-88 62-80   90 62-80 140 40 133
Manskap (krig): 102 92 100 102 92 150 45 133
Total styrka (krig) 117 104 112 115 105 161 51 142
 
Kavalleri
 		  
Dragoner
 		  
  Gardes-kompani Kyrassiär-kompani Bornholms milis   Livdragon-kompani Holstein- kompani   Drabanterna
Ryttmästare 1 1 1  Kapten 1 1  Kapten 1
Löjtnant 1 1 2  Kaptenlöjtnant   1  Förare 2
Kornett 1   1  Löjtnant 1    Underförare 2
Kvartermästare 1 1 2  Sergeant 1 1 Kvartermästare 1
Korpraler 3 3 6  Korpraler 3 3  Auditör 1
Trumpetare 2 1 2  Trumslagare 1 1  Drabanter 50
Meniga 50-60 50-60 150  Meniga 60 60    
Total styrka (krig) 69 67 164  Total styrka 67 67  Total styrka 57

Åter till dansk-norska arméns fälttåg.