Notera att de finska regementena redovisas på en separat sida.

Upplands regemente

1691-1701

1701-1709

?-1715

1710-?, 1716-

Tennknappar 1701/02 men rekryter hade 1707 mässingknappar.

Färg på uppslag och foder okänt men släpmunderingen från 1716 hade denna kombination. Även hattgalon och knappfärg okänd. Redan 1712 ska uniformen ha varit i så dåligt skick att Stenbock ansåg dem "mera likna tiggare än soldater".

Södermanlands regemente

1700-1702

1702-?

1710-1715

1718-

Färg på hattgalon nämns inte, men galonen på kappkragen upprepades vanligen på hatten. Uniform utdelad 1704 hade okänt utseende och 1707 hade rekryterna gula strumpor.

Uniform utdelad 1715 hade blå karpus, byxor och strumpor.

Östergötlands regemente

1692-1701

1701-?

1707-1709

1710-1716

Färg på knappar nämns inte. Kappan delades ut mellan 1696 och 1699.

Hattgalonen nämns inte men knapphålen hade vit söm.

Enligt Höglund hade regementet 1707 blågula hattgaloner och röda halsdukar. Rekryter ska dock 1708 ha haft gröna hattgaloner  och brokiga halsdukar enligt uppgifter från Bengt Nilsson.

Vit hattgalon 1715 enligt Anders Larsson och den var även vit 1720 när vita strumpor delades ut. 1710 fick de både gula och grå strumpor samt en grå pajrock med gula uppslag som senare kompletterades med en blå kappa. 1716-1720 hade de gula västar och byxor av kläde, och kappan uppges ha haft gul krage.

Jönköpings regemente

1700-1702

1710-1715

1718

Färg på knappar och
strumpor okänd.

Fick inga kläder när det återuppsattes 1716 och bar i Norge 1718 grå vadmalsrock med röda uppslag (foder- och knappfärg nämns inte) samt vita eller grå strumpor. Blå rockar med uppslag och foder i rött delades ut 1719.

Halsdukens färg nämns bara vid två tillfällen. Den var röd på 1690-talet (Bellander sidan 197) och svart 1718 enligt Höglund.

Kalmar regemente

1700-?

Rekryter 1708

1710-1711

1712-

Den blåvita galonen på hatten och knappfärgen omnämns bara 1700.  Halsdukens färg nämns endast 1708 då 27 rekryter hade röda halsdukar samt hattar med breda vita galoner och gula strumpor (enligt uppgift från Bengt Nilsson).

Både blå och grå strumpor delades ut 1710 då de dessutom fick en grå pajrock (istället för blå kappa) Skulle ha svarta halsdukar men dessa saknades helt och hållet 1711. Färg på hattgalon nämns inte.

Jag tolkar Anders Larsson som att hattgalonen var blåvit 1718 (då även knapparna uppges vara av mässing). Hade både grå och gula strumpor 1718.

Kronobergs regemente

1700-1702

1702-?

Rekryter 1707

1710-

Färg på knappar och hattgalon okänd.

Hattgalonens färg okänd.  Uniformen utdelad 1704 hade okänt utseende.

Färg på knappar och hattgalon okänd medan färgen på uppslag och foder nämns först 1716. Blå byxor 1714 enligt Anders Larsson.

En dansk spionrapport från 1711 beskriver en grå rock med tennknappar samt uppslag och foder i gult. Detta var troligen släpmunderingen som de gick omkring i för att undvika slitage på den ordinarier livmunderingen.

Älvsborgs regemente

1687-1708

1708-1713

1714-1717

1717-

Kappan delades ut först 1696.

Fick även vita strumpor vid nymundering 1710.

Höglund nämner bara att det nyuppsatta regementet hade "gamla karpuser, blå kappor och rockar".

Färg på hattgalon okänd.

Västgöta-Dals regemente

1694-1708

1708-1713

1714

1714-
Färg på knappar okänd.

Utöver galonen i blått-vitt-gult ska karpusen även ha haft sju små knappar (Bellander sidan 206). Halsduken var randig fram till 1708 då den blev vit.

Tillfällig uniform för det nyuppsatta regementet. Huvudbonad samt färg på uppslag, foder och knappar okänd. Dessutom en grå pajrock (istället för kappa).

Skaraborgs regemente

1700-1701

1701-1709

1712-1716

1719-

Karpusen hade en tofs vilket kanske innebar att den hade en luva.

Rekryter hade 1708 vita hattgaloner och brokiga halsdukar (Bengt Nilsson). Det nyuppsatta regementet hade 1710 en grå vadmalsmundering.

Färgen på kappans foder och krage (utöver den vitas galonen) nämns inte.

Grå eller vita strumpor. Två kompanier hade blå västar och byxor. 1717 var regementets byxor och västar gula.

Närke-Värmlands regemente
(En mer detaljerad beskrivning av uniformerna finns på denna sida)

1691-1704
Narva, Düna, Kliszow

1705-1706
Fraustadt

1707-1709
Malatitze, Poltava

1710-1713
Gadebusch

Närke-Värmlands regemente var i praktiken delat i två delar under kriget. Ett fältregemente bestående av sex kompanier (988 man) som redovisas ovan och fyra kompanier (686 man) som stannade hemma för att vakta norska gränsen. Hemmakompanierna fick nya uniformer 1704 som de sedan bar under hela kriget. De skiljde sig från fältregementet genom att ha blåröda karpuser och blå byxor. Efter 1713 gick fältkompanierna länge utan uniformer men fick sedan ut likadana som tidigare, fast med hatt istället för karpus samt väst och byxor av rött kläde istället för skinn.
 

Västmanlands regemente

1700-1706
 

1707-1709

1709-1718

1718-

Byxor och västar av kläde (okänd färg) hade tillverkats i Sachsen och därför skickades en sändning skinnvästar och skinnbyxor tillbaka till Sverige. Även svarta karpuser med blå uppslag och gult foder som hade beställts 1706 skickades tillbaka.

Färg på hattgalonen okänd.
De delar av regementet som återuppsattes efter Tönningen hade grå vadmalsrockar.

Färg på knappar okänd.

Dalregementet

1691-1701

1701-1707

1707-1709

1710-

Höglund uppger att de hade kappor 1700 men enligt Björn Asker delades de ut först 1701.

Beskrivningen ovan gäller för rekryter 1707. Varken hattgalon eller byxor nämns men både 1704 och 1710 hade Dalregementet byxor av skinn såväl som av gult kläde.

Hattgalon och knappfärg nämns inte. Hade (grå) pajrockar 1710 och blå kappor 1718. Byxor av både gult kläde och av skinn 1718, samma sak för både byxor och väst 1710.

Hälsinge regemente

1695-?

?-1709

1715

1716-

Karpusen ska ha haft gult foder 1701-1702, övriga tillfällen anges den bara som blå utan att nämna fodret även om foderfärg anges för rocken.

Fick blå kappor 1702. Väst- och knappfärg nämns inte. Det nyuppsatta regementets uniformer 1710 är okända.

Endast släpmundering. Hattgalon samt färg på uppslag, foder och knappar okänd. Större delen av regementet gick i släpmundering redan under Stenbocks fälttåg 1712.

Knappfärgen okänd. Hade även grå strumpor.

Jämtlands dragonregemente
(Delvis beridet under kriget)

1683-1708

1709-1721

Färg på knappar, väst och byxor okänd. Hade även (grå) pajrock med uppslag och foder i gult.

Mässingknappar 1710 enligt Anders Larsson. Hade både pajrockar och kappor under det norska fälttåget 1718-19. Gick troligen i vadmalsrockar efter fälttåget.

Västerbottens regemente

1694-?

?-1709

Juni 1712

1712-1725

Uniformsuppgifterna här är från 1694, men 633 karpuser (utseende ej beskrivet) levererades i november 1706 enligt Bengt Nilsson.

Halsduken var 1694 vit med blå ränder och knöts med ett svart band. 1702 var den blå med vita ränder (inget band).

Huvudbonad, strumpor och knappfärg okänd. Färger på vadmalsrocken nämns inte heller men de hade även en grå pajrock med vita uppslag och krage. Ska ha varit välklädda i Reval 1710.

Knappfärg okänd. Hade även blå kappa.

Upplands tremänningsregemente
(Existerade 1700-1708 och 1712-1719, inkluderade även Dalarna och Västmanland)

1701

1703

1705-1708

1718

Enda beskrivningen är "Bara waldmars rockar", men jag gissar att alla svenska tremänningar fick ut samma uniformer när de sattes upp 1700. Bataljonen som ingick i huvudarmén fick röda sachsiska rockar efter slaget vid Kliszow.

Färgen på strumpor och knappar nämns inte. Hade även grå pajrock med gult foder och uppslag. Blå byxor 1704.

Hade både byxor av skinn och blått kläde Väst och färgen på karpusens uppslag nämns inte.

Hattgalon och knappar nämns inte.

Östgöta-Södermanlands tremänningsregemente
(Existerade 1700-1703 och 1712-1721, tillfälligt upplöst 1714)

1701

1713

1718

Hattgalon och knappfärg samt kant/litzer vid ficklocken nämns inte  Bataljonen som ingick i huvudarmén fick röda sachsiska rockar efter slaget vid Kliszow.

Nämns bara att de hade hatt, grå vadmalsrock, skinnväst och skinnbyxor. 1715 ska de ha varit munderade i gamla släpekläder, vilket bör ha varit samma uniform.

Smålands tremänningsregemente
(Existerade 1700-1708 och återuppsatt 1712)

1704

1714

1718/1719

Hade byxor av skinn eller blått kläde. Blå och svarta halsdukar. Västen nämns inte.

Nämns inga detaljer men de var: "Övermåttan illa med beklädning äro försedda, så att de med vinterns infallande omöjligt kunna bliva conserverade!"

Hattgalon och knappar samt kappans foder och krage nämns inte. Hade även svarta stibletter (damasker).

Västgöta tremänningsregemente

1701

1710,1713, 1715

1718

1720

Nämns bara att de hade hatt, grå pajrock med blå och gula litzer, grå vadmalsrock med blå ärmuppslag och litzer. Jämför dock övriga svenska tremänningar eftersom jag tror alla fick ut samma uniformer när de sattes upp 1700.

Enda som nämns är: 1710/173 hatt, pajrock, blå rock, skinnväst och skinnbyxor. 1715 nya blå rockar med tennknappar, gult foder och uppslag.

Enda som nämns är att livrock och byxor var av grå vadmal.

Närke-Värmlands tremänningsregemente
(Existerade 1700-1708 och 1712-1720, det första regementet inkluderade även utskrivna soldater från Bergsslagen)

1700

1705-1708

1714/1715

1718/1719

Tremänningarna hade hatt med blå och gul galon, grå vadmalsrock med tennknappar, blå uppslag och kant. Bergslagsknektarna hade grå pajrock och blå rock med gult foder och uppslag samt skinnväst, skinnbyxor och ullstrumpor.

Knappfärg och väst okänd. Färgen på karpusens uppslag nämns inte.

Ny uniform som ersatte tidigare "grå wallmarskläder".

Nämns bara: Nya blå rockar. gula västar, skinnbyxor, skor, handskar, halsdukar och vita ullstrumpor.

Övriga männingsregementen

Västerbottens tremänningars uniformer är helt okända. Den första uppsättningen överfördes till Livland 1702 och förenades med moderregementet. Den andra uppsättningen överfördes till Finland, men vad som hände med den därefter är okänt.

Även om det endast var Närke-Värmlands tremänningar som uttryckligen fick sådana år 1700, och senare kanske även Upplands femmänningar, så misstänker jag att det var standard att männingsförbanden hade blågula galoner på sina hattar.

Hälsinge-Gästrike tre- & femmänningar
1717-1719

Västgöta fyr- & femmänningar
1703/1704

Smålands (och Östgöta) femmänningar
1710-1719

Upplands femmänningar
1710-1719

Hade hornknappar. Väst samt kappans foder och krage nämns inte. Hade till och med 1716 hatt, grå vadmalsrock med gula uppslag, skinnväst och skinnbyxor.

Grå pajrock med gula och blå litzer, grå vadmalsrock med gula uppslag, skinnväst och skinnbyxor. 1711 delades hattar samt vita och grå strumpor ut. 1713/1714 fick de blå rockar med gult foder och uppslag.

Hade skinnbyxor 1708 (västen nämndes inte då).

Höglund skriver att de hade gul hattgalon 1710 och fick identisk mundering 1713, men Anders Larsson uppger att de 1713 hade "gula snören omkring med blått i" på hatten.

Sammansatta regementen

Dessa regementen bildades genom sammanslagningar av kontingenter av soldater som hade blivit separerade från sina förband. Soldaterna som ingick i dessa regementen hade troligen inte några enhetliga uniformer utan var istället klädda i släpmunderingar eller sina moderregementens uniformer.

I Riga bildades två sådana regementen i oktober 1709 av rekryter som inte hade kunnat ansluta sig till sina regementen i huvudarmén samt av soldater som flytt till Riga efter slaget vid Ljesna. Dessa regementen upplöstes sedan när allt nationalsvenskt manskap sändes tillbaka till Sverige 1710.

I Wismar bildades 1713 ett sammansatt regemente av manskap som av olika anledningar hade lämnats kvar där av Magnus Stenbock när denne tågade mot Tönningen (främst soldater som hade blivit sårade i slaget vid Gadebusch). Regementet leddes först av Henrik Klingstedt men tycks under hösten 1714 ha blivit två självständiga bataljoner under befäl av överstelöjtnanterna Wrangel och Numers. Från och med juni 1715 nämns inte Numers längre utan allt manskap var under Wrangels befäl.

Per Banérs regemente
1709-1710

Wrangels regemente
1713-1715

Bestod av 455 hallänningar och Närke-Värmlands tremänningar, 101 upplänningar, 90 västgötar, 87 östgötar, 63 man från Närke-Värmlands regemente, 80 västmanlänningar, 60 sörmlänningar och 154 västerbottningar

Estländska lantregementen

Uniformen för Wieks lantregemente, som existerade 1701-1704, är helt okänd.

Harrien
1704-1706

Harrien
1707-1710

Wierland
1701

Jerwen
1704-1706

Hattgalonens färg och västen nämns inte någon gång (inte heller fodret för den grå uniformen).

 Enligt Höglund var rocken blå med gult foder och uppslag år 1702 då de dessutom hade hatt och skinnbyxor. Höglund nämner dock inte någon grå uniform 1704-1706 medan Kalle Kroon inte nämner någon blå uniform före 1707.

Strumpor, knappar och färgen på hattgalonen nämns inte.

Hattgalonens färg och västen nämns inte någon gång (inte heller fodret).

Livländska lantbataljoner

Oberphalen
Dorpat
Nüggen
Sagnitz
Walk
Wolmar
Treyden
Kokenhusen
Marienburg

Pernau (1701)
&
Fellin (1701)

Väst, byxor och strumpor nämns inte. Dessa bataljoner ska enligt Kalle Kroon ha haft både grå och vita vadmalsrockar då det inte fanns tillräckligt med grått tyg.

Wenden (1702)
&
Tirsen (1702)

Västen nämns inte.

Ösel
1704-1708

Tyska lantregementen

Danska källor ska ha beskrivit tillfångatagna soldater från dessa regementen som klädda i simpla bondekläder. Eftersom det inte finns några belägg på att uniformer hade delats ut till dem är det troligt att de aldrig hade några.

Slogs samman med en annan bergsbataljon 1705 som hade blå byxor (väst och strumpor nämns inte). Båda bataljonerna behöll sina gamla uniformer kriget ut

Färg på hattgalon, knappar och halsduk nämns inte. Hade pajrock.

Färg på hattgalon och knappar nämns inte. Trumslagare och profoss hade dock tennknappar.

Färg på hattgalon och halsduk nämns inte.

Livgardet
(En mer detaljerad beskrivning av uniformerna finns på denna sida)

1695-1704

1704-1707

1707-1709

1710- 1718

Västens färg är okänd

Väst okänd. Galonerna är min tolkning av källornas "guld, silver i silke".

Hattgalon nämns inte medan kappkragens bara uppges ha "silkesgalon". Min gissning är att guld och silver har ersatts av gul och vit tråd av besparingsskäl.

Västen nämns inte. Garnisonsförband i Stettin med flera orter

Västen nämns inte. Enligt Höglund hade de sannolikt samma mundering 1710 som då var i gott skick.

Västen nämns inte och inte heller färgen på kappans foder och krage utöver den vita galonen. Uniformsfärgen anges vara "Hoch Orange" vilken enligt Höglund var närmast cinnoberröd.

Hattgalon, kappa, knappar och uppslagsfärg nämns inte, men de hade dessa färger 1704 (då byxorna var av skinn och västen okänd)

Färg på hattgalon, knappar och strumpor nämns inte, men de fick 1713 troligen samma färger som guvernörsregementet.

Stades garnisonsregemente
1695

Västen nämns inte. Knapphålen nämns inte heller men jag gissar att de var vita.

Hade även damasker. Färg på hattgalonen och kappans krage okänd, Knapphålen nämns inte heller men profossen hade vita knapphål och en hatt med röd och vit galon.

Breitholtz regemente
1706-1709

Västen nämns inte. Tennknappar enligt Lars-Eric Höglund, mässingknappar enligt Anders Larsson.

Sattes upp i Pommern och bestod av 524 tyskar, 521 fransmän, 39 nederländare, 66 britter & irländare, 23 schweizare, 6 spanjorer & portugiser, 19 östeuropéer, 25 skandinaver & balter.

Ett regemente som hade varit i brittisk tjänst och som 1712 överfördes till den svenska armén. Upplöstes när Stralsund kapitulerade 1715.

Baltiska värvade regementen

Rigas guvernörsregemente
1694

Rigas garnisonsregemente
1699

Skyttes regemente
1703

Narvas garnisonsregemente
1694

Korpraler anges knapphål sömmade i rött så troligen hade resten av manskapet inte det. Fick en ny mundering 1701 som var likadan förutom blå västar med knapphål sömmade i rött för korpraler.

Hade 1698 även blå karpus, blå byxor och grå strumpor. Fick en ny mundering 1701 som var identisk med den från 1698.

Hattgalon, knappfärg och väst okänd. Fick hattar med silvergalon 1699 och hade mässingknappar 1698 (då byxor och hattgalon var gul)

Hade även hatt med blå galon.

Stackelbergs regemente
1703

Grenadjärkompaniet i
de la Gardies regemente
?-1704

De la Gardies regemente
 ca 1707

Liewens regemente
1703-1708

Västen nämns inte

Endast mössan är känd.
De la Gardies regemente hade egentligen gul distinktionsfärg men grenadjärkompaniet lär ha ingått i Narvas garnison och kan då ha fått uniformer med samma färger som dess garnisonsregemente.

Väst och byxor nämns inte men byxorna var blå 1705. Tofsen på karpusen kan kanske innebära att den hade en luva i likhet med dess grenadjärmössa som togs av ryssarna 1704.

Hattgalon och väst nämns inte. Var troligen klätt i grå vadmal före 1703.

Zöges bataljon
1700-1704

Nieroths regemente
1701-1710

Mellins regemente
1703

Mellins regemente
1706

Hade även blå redgarnsstrumpor

Väst nämns inte.

Hattgalon och väst nämns inte.

Mengdens regemente
1704-1710

Schwengelns regemente
1703-1710

Becherns regemente
1704-1710

Stabsmajoren i Revals bataljon
1708
Uppslag, foder och väst nämns inte.

Färg på hattgalon och väst nämns inte. Enligt Kalle Kroon hade de tennknappar och ena bataljonen hade grå strumpor istället för gula.

Hattgalon och väst nämns inte

Väst nämns inte

 Värvade krigsfångar

Bayerska, Franska och Schweiziska
1706-1706

Tre förband som bestod av krigsfångar tagna i slaget vid Fraustadt. Uniformsfärgerna ska ha varit blå, röda och aurora (= orange). Men det framgår inte vilket förband som hade vilken färg.

Stöhrs bataljon
1710-1712
Okänd uniform

Sachsiska regementet
1707-1720
&
Boijes bataljon
1707-1709

Färg på hattgalon nämns inte.

Straelborns bataljon
1707-1710
&
Seulenborgs bataljon
1707-1709

Karpusens foder nämns inte.

Holsteinska regementen

Holsteinska livregementet
?

Uniformen är okänd men Höglund har två olika förslag på hur den kan ha sett. I del 1 skriver han att den bör ha sett ut som Holsteinska dragongardets uniform (blå rock med röda uppslag och vita kanter). I del 2 anger gissar han dock på ovannämnda uniform.

Snittet på de holsteinska uniformerna är här avbildat som det vanliga svenska, men de holsteinska regementena överfördes till svensk tjänst först 1714 och har troligen behållit sina ursprungliga uniformer.