Livgardet
(En mer detaljerad beskrivning av uniformerna finns på
denna sida)
|

1695-1704 |

1704-1707 |

1707-1709 |

1713- (1719?) |
Färg på hattgalon och västen är okänd |
Väst fortfarande okänd. Galonerna är min tolkning av källornas "guld, silver i silke". |
|
Hattgalon nämns inte medan kappkragens bara uppges ha
"silkesgalon". Min gissning är att guld och silver har ersatts av gul
och vit tråd av besparingsskäl. |
Upplands regemente |

1691-1701 |

1701-1709 |

?-1715 |

1710-?, 1716- |
Tennknappar 1701/02 men rekryter hade 1707
mässingknappar. |
Färg på uppslag och foder okänt men släpmunderingen från
1716 hade denna kombination. Även hattgalon och knappfärg okänd. Redan
1712 ska uniformen ha varit i så dåligt skick att Stenbock ansåg dem
"mera likna tiggare än soldater". |
Södermanlands regemente
|

1700-1702 |

1702-? |

1710-1715 |

1718- |
Färg på hattgalon nämns inte, men galonen på kappkragen
upprepades vanligen på hatten. Uniform utdelad 1704 hade okänt utseende och 1707 hade
rekryterna gula strumpor. |
Uniform utdelad 1715 hade blå karpus, byxor och strumpor. |
Östergötlands regemente
|

1692-1701 |

1701-? |

1707-1709 |

1710-1716 |
Färg på knappar nämns inte.
Kappan delades ut mellan 1696 och 1699. |
Hattgalonen nämns inte men knapphålen hade vit söm. |
Istället för de blågula hattgalonerna och röda
halsdukarna från 1707 som Höglund
uppger att regementet ska ha haft, hade rekryter 1708
gröna hattgaloner på och brokiga halsdukar enligt uppgifter från
Bengt Nilsson. |
Vit hattgalon 1715 enligt Anders Larsson och den var även vit 1720 när vita
strumpor delades ut. 1710 fick de både gula och grå strumpor samt en grå pajrock med gula uppslag som senare kompletterades med en blå kappa.
1716-1720 hade de gula västar och byxor av kläde, och kappan uppges ha
haft gul krage.
|
Jönköpings regemente |

1700-1702 |

1702-1709 |

1710-1715 |

1718 |
Färg på knappar okänd. |
Färg på knappar och
strumpor okänd. |
Fick inga kläder när det återuppsattes 1716 och bar i
Norge 1718 grå vadmalsrock med röda uppslag (foder- och knappfärg nämns
inte) samt vita eller grå strumpor. Blå rockar med uppslag och foder i
rött delades ut 1719. |
Halsdukens
färg nämns bara vid två tillfällen. Den var röd på 1690-talet (Bellander
sidan 197) och svart 1718 enligt Höglund. |
Kalmar regemente |

1700-? |

?-1709 |

1710-1711 |

1712- |
Den blåvita galonen på hatten och knappfärgen omnämns bara 1700.
Halsdukens färg nämns endast 1708 då 27 rekryter hade röda halsdukar
samt hattar med breda vita galoner och gula strumpor (enligt uppgift från
Bengt Nilsson). |
Både blå och grå strumpor delades ut 1710 då de dessutom
fick en grå pajrock (istället för blå kappa) Skulle ha svarta halsdukar
men dessa saknades helt och hållet 1711. Färg på hattgalon nämns inte. |
Jag tolkar Anders Larsson som att hattgalonen var blåvit
1718 (då även knapparna uppges vara av mässing). Hade både grå och gula strumpor 1718. |
Kronobergs regemente |

1700-1702 |

1702-? |

Rekryter 1707 |

1710-
|
Färg på knappar och hattgalon okänd. |
Hattgalonens färg okänd. Uniformen utdelad 1704
hade okänt utseende. |
Färg på knappar och hattgalon okänd medan
färgen på uppslag och foder nämns först 1716. Blå byxor 1714 enligt
Anders Larsson.
|
En dansk spionrapport från
1711 beskriver en grå rock med tennknappar samt uppslag och foder i
gult. Detta var troligen släpmunderingen som de gick omkring i för att
undvika slitage på den ordinarier livmunderingen.
|
Älvsborgs regemente |

1687-1708 |

1708-1713 |

1714-1717 |

1717- |
Kappan delades ut först 1696. |
Fick även vita strumpor vid
nymundering 1710. |
Höglund nämner bara att det nyuppsatta regementet hade
"gamla karpuser, blå kappor och rockar". |
Färg på hattgalon okänd. |
Västgöta-Dals regemente |

1694-1708 |

1708-1713 |

1714 |

1714-
Färg på knappar okänd. |
Utöver galonen i blått-vitt-gult ska karpusen
även ha haft sju små knappar (Bellander sidan 206).
Halsduken var randig
fram till 1708 då den blev vit. |
Tillfällig uniform för det nyuppsatta regementet.
Huvudbonad samt färg på uppslag, foder och knappar okänd. Dessutom en
grå pajrock (istället för kappa). |
Skaraborgs regemente |

1700-1701 |

1701-1709 |

1712-1716 |

1719- |
Karpusen hade en tofs vilket kanske innebar
att den hade en luva. |
Rekryter hade 1708 vita
hattgaloner och brokiga halsdukar (Bengt Nilsson).
Det nyuppsatta regementet hade 1710 en grå vadmalsmundering. |
Färgen på kappans foder och krage (utöver den vitas
galonen) nämns inte. |
Grå eller vita strumpor. Två kompanier hade blå västar
och byxor. 1717 var regementets byxor och västar gula. |
Närke-Värmlands regemente |

1691-1704 |

1705-1706 |

1707-1709 |

1717- |
Björn Asker skriver att uppgifter om karpusen
saknas men att den sannolikt var blå med rött foder. Anders Larsson har
en uppgift från 1701 som bekräftar att karpusen var blå med rött foder. Asker skriver
också att strumporna
"förmodligen" var röda. Kappor delades ut först 1696. |
Uniformen är beskriven nedan. |
Beskrivningen ovan gäller för rekryter 1707, men hattar
hade beställts för hela regementet detta år. 1708 ska värjfästena ha varit förtenta
istället för svärtade som annars var brukligt (Anders
Larsson). |
Perioden 1709-1717 verkar de kompanier som inte deltog i
Karl XII:s fälttåg ha burit sina gamla uniformer från 1704 medan de
nyuppsatta kompanierna gick i hatt och vadmalsrock. |
Vilken huvudbonad som Närke-Värmland bar i slaget vid Fraustadt den 3
februari 1706 är osäkert. Enligt Höglund fick de hemmavarande
kompanierna 1704 "blå karpus, blå rock med flata tennknappar, rött
foder och uppslag, blå byxor och röda strumpor". Även fältregementet
fick då nya uniformer som förmodligen var identiska även om de bara
beskrivs av Höglund som "blå rock med rött foder och uppslag, samt
röda strumpor". Någon karpus nämns inte här men 1706 ska
fältregementet enligt Höglund ha fått karpuser som var "svarta med
röda uppslag och försedda med vitt kamelhårssnöre".
Erik Bellander uppger (sidorna 206 och 225) att 758 karpuser
beställdes den 6 mars 1705 som skulle levereras med det snaraste. Dessa
utformades så att "Hattkullen och snibben (toppen eller spetsen)
skola vara ... till färgen svarta, utan kläde överdragna, snibben
infattad med två fingers brett snöre och vitt kamelhår och ullgarn, men
klappen (uppslag) av rött kläde". På bilden ovan har jag följt
Göte Göranssons tolkning av denna karpus i boken Karoliner. Året
efter den 21 februari beställdes ytterligare 232 karpuser. Uppgifter som
har förmedlats till mig av Bengt
Nilsson visar dock att regementet inte delade ut dessa 232
karpuser eftersom ”hattar är för hela regementet bestält i Saxen”.
Huruvida Närke-Värmland bar de svarta karpuserna i slaget vid
Fraustadt beror på ifall de hann tillverkas och levereras inom de elva
månader som gick mellan beställningen och slaget. Den nominella styrkan
på de sex kompanier som låg i fält var för övrigt 988 man så det är inte
säkert att de 758 karpuserna räckte till alla.
|
Västmanlands regemente |

1700-1706
|

1707-1709 |

1709-1718 |

1718- |
Byxor och västar av kläde (okänd färg) hade tillverkats i Sachsen och
därför skickades en sändning skinnvästar och skinnbyxor tillbaka till
Sverige. Även svarta karpuser med blå uppslag och gult foder som hade
beställts 1706 skickades tillbaka. |
Färg på hattgalonen okänd.
De delar av regementet som återuppsattes efter Tönningen hade grå
vadmalsrockar. |
Färg på knappar okänd. |
Dalregementet |

1691-1701 |

1701-1707 |

1707-1709 |

1710- |
Höglund uppger att de hade kappor 1700 men
enligt Björn Asker delades de ut först 1701. |
|
Beskrivningen ovan gäller för rekryter 1707. Varken
hattgalon eller byxor nämns men både 1704 och 1710 hade Dalregementet byxor av skinn
såväl som av gult kläde. |
Hattgalon och knappfärg nämns inte. Hade (grå) pajrockar
1710 och blå kappor 1718. Byxor av både gult kläde och av skinn 1718,
samma sak för både byxor och väst 1710. |
Hälsinge regemente |

1695-? |

?-1709 |

1715 |

1716- |
Karpusen ska ha haft gult foder
1701-1702, övriga tillfällen anges den bara som blå utan att nämna
fodret även om foderfärg anges för rocken. |
Fick blå kappor 1702. Väst- och knappfärg nämns inte.
Det nyuppsatta regementets uniformer 1710 är okända. |
Endast släpmundering.
Hattgalon samt färg på uppslag, foder och knappar okänd. Större delen av
regementet gick i släpmundering redan under Stenbocks fälttåg 1712. |
Knappfärgen okänd. Hade även grå strumpor. |
Jämtlands dragonregemente
(Delvis beridet under kriget) |

1683-1708 |

1709-1721 |
Färg på knappar, väst och byxor okänd.
Hade även (grå) pajrock med uppslag och foder i gult. |
Mässingknappar 1710 enligt Anders Larsson.
Hade både pajrockar och kappor under det norska fälttåget 1718-19. Gick
troligen i vadmalsrockar efter fälttåget. |
Västerbottens
regemente
|

1694-? |

?-1709 |

Juni 1712 |

1712-1725 |
Uniformsuppgifterna här är från 1694, men 633 karpuser
(utseende ej beskrivet) levererades i november 1706 enligt Bengt
Nilsson.
Halsduken var 1694 vit med blå ränder och
knöts med ett svart band. 1702 var den blå med vita ränder (inget band). |
Huvudbonad, strumpor och knappfärg okänd. Färger på
vadmalsrocken nämns inte heller men de hade även en grå pajrock med vita
uppslag och krage. Ska ha varit välklädda i Reval 1710. |
Knappfärg okänd. Hade även blå kappa. |
Männings- och
utskrivet infanteri
(Ej komplett utan endast regementen som deltog i de fältslag som
skildras i denna hemsida är medtagna)
|

Östgöta-Södermanlands
tremänningar till fot
1700-1703 |

Upplands tremänningar till fot
1701 |

Smålands (och Östgöta) femmänningar till fot
1710-1719 |

Upplands femmänningar till fot
1710-1719 |
Hattgalon och knappfärg nämns inte. |
Enda beskrivningen är "Bara waldmars rockar" men jag
gissar att de hade samma uniform som Östgöta-Södermanlands tremänningar
vid den här tiden. |
Hade skinnbyxor 1708 (västen nämndes inte då). |
Höglund skriver att de hade gul hattgalon 1710 och fick
identisk mundering 1713, men Anders Larsson uppger att de 1713 hade "gula
snören omkring med blått i" på hatten. |

Smålands tremänningar till fot
1704-1708 |

Upplands tremänningar till fot
1705-1708 |

Närke-Värmlands tremänningar till fot
1705-1708 |

Ösels lantbataljon
1704-1708 |
Hade byxor av skinn eller blått kläde. Västen okänd. |
Hade byxor av skinn och blått kläde Väst nämns inte men
rekryter hade skinntröja 1703. Färgen på karpusens uppslag nämns inte
heller. |
Knappfärg och väst okänd. Färgen på karpusens uppslag
nämns inte. |
Värvat infanteri
(Ej komplett utan endast regementen som deltog i de fältslag som
skildras i denna hemsida och Düna är medtagna) |

Tyska livregementet till fot
1698/1701, 1702 och 1703
Västen nämns inte. |

Malmö garnisonsregemente
1696 och 1702 |

Riksänkedrottningens livregemente till fot
1695 och 1702
Västen nämns inte. |

Pommerska infanteriregementet
1698 och 1702 |
Västen nämns inte. Enligt Höglund hade de sannolikt samma
mundering 1710 som då var i gott skick. |

Bremiska infanteriregementet
1702-? |

Stralsunds garnisonsregemente
1702 och 1703 |

Wismars garnisonsregemente
1713 |

Elbings garnisonsregemente
1706-1715 |
Notera att rockens krage var orange trots att kappan hade
blå krage och orange foder. |
Västen nämns inte och inte heller färgen på kappans foder
och krage utöver den vita galonen. Rockens krage var i uppslagsfärgen. |
Färg på hattgalon, knappar och strumpor nämns inte men de
hade hade dessa färger 1706 när uppslagsfärgen var röd (och knapphålen
sömmade i vitt). |
Västen nämns inte. Tennknappar enligt Lars-Eric Höglund,
mässingknappar enligt Anders Larsson. |

Rigas garnisonsregemente
1699 |

Narvas garnisonsregemente
1694 |

Grenadjärkompaniet i
de la Gardies regemente
?-1704 |

De la Gardies regemente
ca 1707 |
Hade 1698 även blå karpus,
blå byxor och grå strumpor. Fick en ny mundering 1701 som var identisk
med den från 1698. |
Hade även hatt med blå galon. |
Endast mössan är känd.
De la Gardies regemente hade
egentligen gul distinktionsfärg men grenadjärkompaniet lär ha ingått i
Narvas garnison och kan då ha fått uniformer med samma färger som dess
garnisonsregemente. |
Väst och byxor nämns inte men byxorna var blå 1705.
Tofsen på karpusen kan kanske innebära att den hade en luva i likhet med
dess grenadjärmössa som togs av ryssarna 1704. |

Holsteinska livregementet
?
|

Delwigs holsteinska infanteriregemente
1714-1715 |

Sachsiska infanteriregementet
1718 |
Enligt Höglund är uniformen okänd men bör ha sett ut som
Holsteinska dragongardets uniform (blå rock med röda uppslag och vita
kanter). Under spanska tronföljdskriget ska dock båda regementena ha
burit röda rockar med vita uppslag. |
Snittet på uniformen är här avbildat som det vanliga
svenska, men de holsteinska regementena överfördes till svensk tjänst först 1714 och
har troligen behållit sina ursprungliga uniformer. |
Färg på hattgalon och knappar okänd. Tycks ha haft blå
rock med gula uppslag hela tiden sedan det sattes upp 1707. |
När stora nordiska kriget började skulle artilleriet ha grå rockar med blå
uppslag, men under krigets gång skedde en övergång till helblå rockar. Redan
1698 hade Artilleriregementets överste begärt att artilleristerna skulle ha
blå rockar i likhet med resten av armén, men han fick avslag från kungen.
Trots det finns det tidiga belägg på blå rockar från Dalarö (1702), Narva
(1703, med grå strumpor), Dorpat & Pernau (1704, med grå strumpor), Vaxholm
(1704, med gula uppslag och vita strumpor) och Landskrona & Varberg (1709).
Från och med 1711 är rockarna alltid blå.
Under övergångsperioden finns det belägg på grå rockar för
artillerifältstaten i Livland och Kurland (1702), Bremen-Verden (1703),
Jönköping (1707 & 1708) och Stenbocks armé (1709).
När färgen på hattgalonen nämns är den alltid gul för gråklätt
artillerimanskap: Riga & Kobron (1697), Livland & Kurland (1702) och
Jönköping (1707 & 1708). Artillerikonstaplarna i Bremen-Verden hade
guldgaloner 1703. Likaså tycks de gråklädda artilleristerna alltid ha
mässingknappar, skinnbyxor, skinnväst och blå strumpor när dessa detaljer
nämns.
För de blåklädda
artilleristerna finns det tre belägg på hattgalonernas färg och varje gång
var den vit (Finland 1711, Wismar 1715 och Karlshamn 1717). En gång nämns
knapparna och då var de av tenn (Wismar 1715). Väst, byxor och strumpor var
genomgående blå från och med 1711 men dessförinnan fanns det flera undantag.