Arméer Fältslag Fanor & standar Tennsoldater Karolinerbloggen
 
  SVERIGE
 

 




 

  

 
 
  DANMARK- 
 
NORGE
 




 

 
 


 
 
  RYSSLAND
 



 
 
  SACHSEN
 



 

Örjan Martinsson


En detalj från en illustration av slaget vid Gadebusch 1712 som gjordes av Magnus Rommel som deltog i slaget som svensk generalkvartersmästare

I början av det stora nordiska kriget såg karolinerna inte riktigt ut som vi är vana att se dem i moderna illustrationer. Hattarna hade ännu inte utvecklats till att bli trekantiga även om de var på god väg. De var för det mesta uppvikta på två sidor, vilket förekom i flera olika kombinationer inklusive sådana som såg ut som trekantiga hattar sedda framifrån men som inte var uppvikta på baksidan. De första otvetydiga beläggen på att trekantiga hattar förekom bland svenska soldater är från 1704 och 1705, och troligen spred de sig rätt så snabbt vid den tiden.

Inte heller de uppvikta rockskörten som är så typiskt för den karolinska uniformen var allmänt förekommande i början av kriget. Bland infanteriet förekom de inte alls medan det går att hitta enstaka belägg på kavallerister med sådana redan innan kriget började. Eftersom Karl XII själv föredrog att avbilda sig med ryttarstövlar och uppvikta rockskört i sina porträtt dröjde det troligen inte så länge innan de blev standard i åtminstone kavalleriet. När de infördes i infanteriet är mer osäkert och det är först med en illustration av slaget vid Gadebusch 1712 som vi kan vara säkra på att även infanteriet var klätt på det sättet. Artilleriet införde inte uppvikta rockskört förrän på 1720-talet. Men om det var Karl XII som var pådrivande med att rockskörten skulle vikas upp är det troligt att det hade införts i infanteriet redan innan det ryska fälttåget 1707-09. För under kungens exil i Osmanska riket 1709-1714 hade han begränsade möjligheter att påverka uniformernas utseende.

Längst ned på sidan finns en redovisning om hur uniformerna skildras i bataljmålningar från slagen vid Narva och Düna. En mer detaljerad artikel om den karolinska uniformens evolution finns också tillgänglig.

Information om halsdukens färg är knapphändig och i osäkra fall har jag avbildat dem som vita utan förklaring (detta trots att den vanligaste färgen var svart). En översikt om vad som är känt om halsduksfärgerna finns dock på denna sida.

Notera att de finska kavalleriregementena redovisas på en egen sida tillsammans med de finska infanteriregementena.


Livregementet till häst


1700


1707


1710


Färgen på schabraken (som hade tre kronor i gult i de yttre hörnen) nämns endast för år 1700 och beskrivs bara som "blå" medan rocken samt dess foder och uppslag uppges vara ljusblå. För åren 1703/06 skriver Höglund att rocken var ljusblå med blått foder.
 


Svenska adelsfanan


1689-1704


1704-1709


1710-?

Schabraken hade en blå krona i de yttre hörnen.

Även Estniska och livländska adelsfanan tycks ha burit denna uniform.

Rekryter fick 1705 hattar med vit galon istället för silvergaloner samt grå pajrockar istället för kappor.

Enligt Anders Larsson var både hattgalon och kappkrage vit (Höglund anger silver för hattgalonen). Blev 1713 delvis och 1716 helt nymunderat men uniformerna har inte beskrivits.


Östgöta kavalleriregemente


1700-?


?-1709


1710-1718


1719-


Kapporna på samtliga bilder följer beskrivningen av den som beställdes 1717 (blå kappa med blå krage och gult foder). För år 1700 anges den bara som "blå" och för 1710 anger Höglund att hela munderingen var, förutom vita hattgaloner, identisk med den från 1700.

Schabrakens utseende beskrivs bara för år 1700 och i beställningen från 1717 (som inte levererades i tid till det norska fälttåget 1718). De är identiska och den enda skillnaden är att den senare nämner detaljen att en grip i gult ylle dekorerade de yttre hörnen.
 


Smålands kavalleriregemente


1700-?


?-1709
 


1710-


Södra Skånska kavalleriregementet


-1700

1701-1703

1703-?

1711-
Tio år gammal uniform som donerades till skånska tremänningsregementet efter krigsutbrottet. Färg på hattgalon och knappar okänd. Gamla ljusblå rockar användes till att tillverka västar men rekryter hade skinnvästar och skinnbyxor 1704. Knappfärgen okänd. Hattar med silvergalon från 1704. Ny uniform av okänt utseende delades ut 1706/07.

Färg på hattgalon, knappar
foder och uppslag nämns inte.
Endast 223 ryttare hade godkänd utrustning vid generalmönstringen 1711.


Norra Skånska kavalleriregementet


1702-?


?-1709


1710-

Schabraken var dekorerade med kungligt monogram och krona. Uniformen före 1702 är okänd.

Uppgifter om uniformer saknas mellan 1702 och 1710.

Färg på knappar samt kappans foder och krage nämns inte.


Riksänkedrottningens livregemente till häst


1702-1708


1708-1713


1714-1720

Uniformen före 1702 är okänd. men gamla hattar med smal guldgalon från 1701 återanvändes 1715

När regementet fick nya uniformer 1708 ska färgen på kappor och rockar ha avvikit från provexemplaren. Färg på schabraken nämns inte

Knappfärg okänd.


Bohusläns dragonskvadron


1702


1712


Västgöta kavalleriregemente


1700-?


?-1713


1714-
Knappfärg och schabrak nämns inte.


Jämtlands kavallerikompani


1695-?


?-1722
1717 uppges det ha funnits 125 hattar samt blå kappor vid kompaniet tillsammans med grå karpuser och gamla grå kappor.


Tremänningar och femmänningar
(Ej komplett utan endast regementen som deltog i de fältslag som skildras i denna hemsida är medtagna)


Upplands tremänningar
1700-1704

 

Skånska tremänningarna
1701-1711

 

Västgöta tremänningar
1704-1716

 

Upplands femmänningar
1710-1715

 

Uniformen som delades ut 1704 är okänd. Den som delades ut 1712 ska dock ha haft samma färger.

Tog över Södra Skånskas tio år gamla uniformer när det sattes upp 1700 och hade fortfarande kvar dessa när danskarna invaderade Skåne 1709. Färg på hattgalon och knappar okänd.

Rock och kappa av vadmal utan beskrivning av färgerna. Hattgalon nämns inte heller

Hattgalon och knappfärg okänd, men 1716 hade de tennknappar och trumpetarna vit galon.


Ståndsdragoner
(Ej komplett utan endast regementen som deltog i de fältslag som skildras i denna hemsida är medtagna)


Upplands
ståndsdragoner
1704-1709


Skånska ståndsdragonerna
1702-1706


Skånska ståndsdragonerna
1707-1709


Västgöta
ståndsdragoner
1704-1712

Återuppsatt 1712 med samma uniformer. Schabraken var dock 1716 blå med chamois-kant.

Hattgalonen var av silver 1707 men färgen är ej omnämnd dessförinnan. Regementets kompani- och kommandojournal från 1702-1704 berättar att både hattar och rockar var uppvikta (Bellander sid 233).


Värvat kavalleri


Drabantkåren
1700-?

Drabantkåren
?-1716
 


Vallackregementet
 Niesterska dragonreg.
Polska regementet till häst
Ska ha haft röda rockar 1718


Estniska kavalleriregementet
1697-?

Bremiska kavalleriregementet
1701-?

Pommerska kavalleriregementet
1702-?

Holsteinska kavalleriregementet
1714-1715
Enligt Lars-Eric Höglund var schabraken vita medan Anders Larsson anger att de var röda. Ingen nämner någon färg på kanten utan det är min egen "kompromiss" som matchar rocken..

Schabraken dekorerade med namnchiffer och krona i gult.

Schabraken dekorerade med greve Mellins vapen i de yttre hörnen. Färg på västen okänd. Enligt Anders Larsson hade de silvergalon på hatt, krage och uppslag.

Snittet på uniformen är här avbildat som det vanliga svenska, men holsteinarna överfördes till svensk tjänst först 1714 och kan ha behållit sina ursprungliga uniformer.


Livdragonerna


Narva 1700


Kliszow 1702


Fraustadt 1706


Poltava 1709


Med undantag för halsduken tycks Livdragonerna ha haft samma uniformsfärger under hela kriget. När regementet sattes upp 1700 fick de svarta halsdukar, 1707 fick de blå-vitrandiga halsdukar och 1716-18 delades det ut svarta och vita halsdukar till livdragonerna.

Färgen på hattgalonen nämns dock bara år 1707 då den var av guld, medan den år 1700 bara uppges ha varit gjord av kamelhår.

Färg på schabrak och pistolstrumpor är också osäker eftersom de omnämns bara för år 1700. Då var schabraken enligt Höglund gula med blå infattning och pistolstrumporna var gula. Anders Larsson skriver att pistolstrumporna var av gul boj och läder, och att schabraken var av "blått kläde med gult sirat och silversnöre kring".

Regementet fick ut nya uniformer år 1704 som inte är beskrivna av källorna, men det är mycket möjligt att det var då som de fick det yngre utseendet med trekantiga hattar och uppvikta rockskört. Ifall så inte var fallet så bör det istället ha varit uniformerna från 1707 som var först med det utseendet.
 


Övriga dragoner
(Ej komplett utan endast regementen som deltog i de fältslag som skildras i denna hemsida är medtagna)


Öselska  lantdragonerna
1703-1708


Schlippenbachs
dragonregemente
1703-1709


Schreiterfeldts
dragonregemente
1703-1709


Skoghs dragonskvadron
ca 1708

Hattgalon okänd, men gul färg var vanlig i Lewenhaupts kår.

Gula pistolstrumpor. Färg på uppslag och foder okänd

Färg på uppslag, foder, knappar och hattgalon okänd

Enda färger som omnämns är en blå rock samt skinnväst och skinnbyxor.
Den gula färgen på uppslag, foder och hattgalon för de tre ovannämnda förbanden är en gissning baserad på att regementena i Lewenhaupts kår tycks ha haft ett enhetlig utseende.
Bremiska dragonerna 1700-1704
 Uniformen som delades ut 1704 är okänd.
Verdiska dragonerna
1703-?
Pistolstrumporna hade enligt Höglund samma färg som uppslagen (chamois-gul). Medan schabraken anges som blå, med blå och gul infattning för meniga, och gul infattning och silvergalon för underofficerare.

Anders Larsson beskriver schabraken som blå med "silver- och blå/gult rundsnöre besatt" (sid 127). För underofficerare (sid 116) var de "av blått kläde med 'en hand bred' chamoi-färgat klädesband runtom och på båda sidor om det gula bandet ett blå/gult/silver-snöre (cord). Korpralernas snöre av vitt/blått/silver".

Enlig Höglund var pistolstrumpor och schabrak blå med vit infattning. För underofficerare var dessa också blå med med silvergalon.

Anders Larsson beskriver inga pistolstrumpor och endast underofficerarnas schabrak som var blå med en silvergalon 2 gånger runt om och emellan dessa en serpentinformad smalare silvergalon.

Mina schabrak följer Larssons beskrivning av underofficerarnas, men med vitt istället för silver.


Meijerfelts dragonregemente
1706-1709
Knappfärgen okänd.

 

Pommerska dragonerna
1703-?
Anders Larsson beskriver schabraken som blå "med tjock guldgul kamelhårsträns infattad och sedan med en 2 fingrar bred guldgul tjock kamelhårsträns besatt. I mitten med en blå slingrande söm besatt".

Underofficerarnas schabrak och pistolstrumpor var "av blått kläde omsatt med en bred guldgalon och ännu en 1 ½ finger bred galon".

Hielms dragonregemente
1705-1709
Dückers dragonregemente
1705-1709

Gula pistolstrumpor med blå infattning. Blå schabrak med gul och svart kamelhårsgalon samt dekorerade med kungligt namnchiffer i gult kantat med gul och svart tråd.

Enligt Anders Larsson: "Blått klädesschabrak underfodrad med svart linne. Besatt med en gul bred kamelhårsgalon och med en smalare av samma sort som också är gjord med gult kläde och med blå och gula snören stofferad."

Taubes dragonregemente
1704-1709

Gyllenstiernas och d'Albedyhls dragonregementen
1706-1709

Enligt Höglund: gula pistolstrumpor med blå infattning. Blå schabrak med gul infattning, kantad med blått och gult snöre. Bilderna ovan följer illustrationen på sid 122 i Höglunds bok.

Larsson beskriver schabraken som blå "med blå och gul klädesinfattning, gult namnchiffer och krona i de yttre hörnen. Ett blå/gult rundsnöre som är fäst med ett blå/gult snöre. Gula pistolstrumpor med blått band omkring."

Sattes upp 1706 som ett regemente men blev snart delat i två.

 


Schwerins dragonregemente
1710-1715
Enligt Larsson: "Blått klädesschabrak med 1 finger brett vitt kamelhårssnöre runt om och ytterligare ett bredare rött/vitt snöre runt om."


Bassewitz dragonregemente
1711-1715


Vietinghoffs dragonregemente
1714-1715


Holsteinska dragongardet
1714-1715

Snittet på uniformen är här avbildat som det vanliga svenska, men holsteinarna överfördes till svensk tjänst först 1714 och kan ha behållit sina ursprungliga uniformer.


En detalj av Daniel Stawerts bataljmålning från 1706 över slaget vid Narva som hänger inne i Drottningholms slott

Bildbevisen på uniformernas utseende i början av kriget kommer främst från bataljmålningar av slagen vid Narva och Düna. Bilderna längst upp och längst ned är detaljer från dessa, men en mer detaljerad beskrivning av vad dessa visar finns i Erik Bellanders bok "Dräkt och uniform" (sid 217-218). Beskrivningarna är citerade här och inleds med redogörelsen av Daniel Stawerts målningar som finns på Drottningholm:

Narva. Bland fotfolket märkes i förgrunden en soldat i lång, blå rock, där skörten ej är uppvikta, samt hatt med särskilt framtill uppvikt brätte. Ryttarna har blåa rockar, av vilka en är pälsfodrad och en har rött foder, röd krage och nedhängande röda ärmuppslag. Kapporna är blåa, en av dem försedd med mellanblå, tydligt kantig krage. Två ryttare bär röd kappa. Inga uppvikta skört kan urskiljas. I två fall förekommer mössa med pälsbräm och röd kulle. det är här närmast fråga om karpus. I övrigt utgöres huvudbonaden av hatt, som är mer uppvikt än tidigare och stundom närmar sig den trekantiga typen.

Düna. Fotfolket bär långa rockar utan uppvikta skört. Hattarna är mer eller mindre uppsvängda, några tresidigt. Ett par underofficerare bär framtill högt uppsvängd hatt. En har tydligt vita strumpor. Detsamma gäller ryttarna, vilka saknar kyller. Hattarna är ej trekantiga. en sachsisk ryttare har däremot uppvikta skört.

En annan bataljmålare från dessa första år av Stora Nordiska kriget var Joh. Lithén (adlad Litheim), vilken följde Dahlberg i fält. Hans framställning av slaget vid Narva visar bl. a. följande detaljer. Rytteriet, som dominerar förgrunden, har otydligt uppvikta skört. Hattarna är uppvikta runt om men ej uppfästa. Endast två befäl och ett par gemena ryttare har tresidigt uppvikt, dock ej uppfäst brätte. En ryttare bär en karpusliknande huvudbonad. Nästan samtliga ryttare har långt hår, ett befäl och några gemena dessutom hårpung. Fotfolket bär hattar med oregelbundet uppvikta brätten, i ett fall hårpung.

Bataljmålningar ger en god indikation på hur de samtida uniformerna såg ut men de kan definitivt inte liknas vid fotografier av fältslag. I den mån konstnärerna inte hade tillräckligt med information om något använde de sin fantasi för att fylla igen kunskapsluckorna. En hel del bataljmålningar är därför väldigt opålitliga. I bilden nedan ser vi till exempel en blåklädd ryttare med röda uppslag i slaget vid Düna. Något regemente med den färgkombinationen deltog inte i slaget.

 
En detalj av Daniel Stawerts bataljmålning från 1707 över slaget vid Düna som hänger inne i Drottningholms slott.

Se även de svenska infanteriuniformerna och de finska regementenas uniformer. Dessutom finns det en mer detaljerad artikel om den karolinska uniformens evolution.

Referenser

Bellander, Erik. Dräkt och uniform. Stockholm (1973).
Höglund, Lars-Eric – Sallnäs, Åke. Stora nordiska kriget 1700-1721 - Fanor och uniformer. Karlstad (2000).
Höglund, Lars-Eric – Sallnäs, Åke. Stora nordiska kriget 1700-1721, II. Karlstad (2003).
Larsson, Anders. Karolinska uniformer och munderingar åren 1700-1721. Östersund (2022)