Arméer Fältslag Fanor & standar Tennsoldater Karolinerbloggen
 
  SVERIGE
 

 




 

  


 
 
  DANMARK- 
 
NORGE
 




 

 
 
  HOLSTEIN-
  GOTTORP
 
 
  PREUSSEN
 
 
  RYSSLAND
 



 
 
  SACHSEN
 



 

 

Örjan Martinsson


En detalj från en illustration av slaget vid Gadebusch 1712 som gjordes av Magnus Rommel som deltog i slaget som svensk generalkvartersmästare

I början av det stora nordiska kriget såg karolinerna inte riktigt ut som vi är vana att se dem i moderna illustrationer. Hattarna hade ännu inte utvecklats till att bli trekantiga även om de var på god väg. De var för det mesta uppvikta på två sidor, vilket förekom i flera olika kombinationer inklusive sådana som såg ut som trekantiga hattar sedda framifrån men som inte var uppvikta på baksidan. De första otvetydiga beläggen på att trekantiga hattar förekom bland svenska soldater är från 1704 och 1705, och troligen spred de sig rätt så snabbt vid den tiden.

Inte heller de uppvikta rockskörten som är så typiskt för den karolinska uniformen var allmänt förekommande i början av kriget. Bland infanteriet förekom de inte alls medan det går att hitta enstaka belägg på kavallerister med sådana redan innan kriget började. Eftersom Karl XII själv föredrog att avbilda sig med ryttarstövlar och uppvikta rockskört i sina porträtt dröjde det troligen inte så länge innan de blev standard i åtminstone kavalleriet. När de infördes i infanteriet är mer osäkert och det är först med en illustration av slaget vid Gadebusch 1712 som vi kan vara säkra på att även infanteriet var klätt på det sättet. Artilleriet införde inte uppvikta rockskört förrän på 1720-talet. Men om det var Karl XII som var pådrivande med att rockskörten skulle vikas upp är det troligt att det hade införts i infanteriet redan innan det ryska fälttåget 1707-09. För under kungens exil i Osmanska riket 1709-1714 hade han begränsade möjligheter att påverka uniformernas utseende.

Längst ned på sidan finns en redovisning om hur uniformerna skildras i bataljmålningar från slagen vid Narva och Düna. En mer detaljerad artikel om den karolinska uniformens evolution finns också tillgänglig.

Information om halsdukens färg är knapphändig och i osäkra fall har jag avbildat dem som vita utan förklaring (detta trots att den vanligaste färgen var svart). En översikt om vad som är känt om halsduksfärgerna finns dock på denna sida.

  Indelt kavalleri   Adelsfanor   Värvade dragoner
 Livregementet  Svenska  Livdragonerna
 Östgöta  Bremen-Verdiska  Ingermanländska
 Småland  Pommerska    W. A. von Schlippenbach
 Södra Skånska  Livländska    G. E. d'Albedyhl – Schreiterfeldt
 Norra Skånska  Estniska & Ingermanländska    A. J. von Schlippenbach – Skogh
 Riksänkedrottningen   Ståndsdragoner  Bremiska
 Bohusläns dragonskvadron  Uppland  Verdiska
 Västgöta  Skånska  Pommerska
 Jämtlands kompani  Västgöta  Meijerfelt
 Åbo & Björneborgs  Finska  Hielm
 Nylands  Gotland  Dücker
 Karelska   Lantdragoner  Taube
 Karelska lantdragonerna  Estland  Grenadjärer till häst
  Männingskavalleri  Ösel  H. O. d'Albedyhl
 Upplands 3-männingar    Livland  Gyllenstierna
 Skånska 3-männingarna    Laurentzens fridragoner  Franska
 Västgöta 3-männingar   Värvat kavalleri  von Schwerin
 Åbo, Nyland & Viborgs 3-männ.  Drabantkåren  Smiegelski
 Åbo läns fördubbling  Vallackerna (Niesterska, Polska)  Bassewitz
 Nylands fördubbling  Bremiska  Vietinghoff
 Karelska fördubblingen  Pommerska  Benderska
 Upplands 5-männingar  Estniska  Tyska
 

Notera att de finska kavalleriregementena redovisas på en egen sida tillsammans med de finska infanteriregementena.


Livregementet till häst


1700


1707


1710


Färgen på schabraken (som hade tre kronor i gult i de yttre hörnen) nämns endast för år 1700 och beskrivs bara som "blå" medan rocken samt dess foder och uppslag uppges vara ljusblå. För åren 1703/06 skriver Höglund att rocken var ljusblå med blått foder.
 


Östgöta kavalleriregemente


1700-?


?-1709


1710-1718


1719-


Kapporna på samtliga bilder följer beskrivningen av den som beställdes 1717 (blå kappa med blå krage och gult foder). För år 1700 anges den bara som "blå" och för 1710 anger Höglund att hela munderingen var, förutom vita hattgaloner, identisk med den från 1700.

Schabrakens utseende beskrivs bara för år 1700 och i beställningen från 1717 (som inte levererades i tid till det norska fälttåget 1718). De är identiska och den enda skillnaden är att den senare nämner detaljen att en grip i gult ylle dekorerade de yttre hörnen.
 


Smålands kavalleriregemente


1700-?


?-1709
 


1710-


Södra Skånska kavalleriregementet


-1700

1701-1703

1703-?

1711-

Tio år gammal uniform som donerades till skånska tremänningsregementet efter krigsutbrottet. Färg på hattgalon, knappar och schabrak okänd.

Gamla ljusblå rockar användes till att tillverka västar men rekryter hade skinnvästar och skinnbyxor 1704. Knapp- och schabrakfärg okänd. Hattar med silvergalon från 1704. Ny uniform av okänt utseende delades ut 1706/07.

Färg på hattgalon, knappar
foder och uppslag nämns inte.
Endast 223 ryttare hade godkänd utrustning vid generalmönstringen 1711.


Norra Skånska kavalleriregementet


1702-?


?-1709


1710-

Schabraken var dekorerade med kungligt monogram och krona. Uniformen före 1702 är okänd.

Uppgifter om uniformer saknas mellan 1702 och 1710.

Färg på knappar samt kappans foder och krage nämns inte.


Riksänkedrottningens livregemente till häst


1702-1708


1708-1713


1714-1720

Uniformen före 1702 är okänd. men gamla hattar med smal guldgalon från 1701 återanvändes 1715

När regementet fick nya uniformer 1708 ska färgen på kappor och rockar ha avvikit från provexemplaren. Färg på schabraken nämns inte

Knappfärg okänd.


Bohusläns dragonskvadron


1702


1712


Västgöta kavalleriregemente


1700-?


?-1713


1714-
Knappfärg och schabrak nämns inte.


Jämtlands kavallerikompani


1695-?


?-1722
1717 uppges det ha funnits 125 hattar samt blå kappor vid kompaniet tillsammans med grå karpuser och gamla grå kappor.


Svenska adelsfanan


1689-1704


1704-1709


1710-?

Schabraken hade en blå kunglig krona i de yttre hörnen.

Rekryter fick 1705 hattar med vit galon istället för silvergaloner samt grå pajrockar istället för kappor.

Schabrakens utseende är endast beskrivna för perioden 1689-1704.

Enligt Anders Larsson var både hattgalon och kappkrage vit (Höglund anger silver för hattgalonen). Blev 1713 delvis och 1716 helt nymunderat men uniformerna har inte beskrivits.


Övriga adelsfanor


Estniska & Livländska adelsfanorna
1700?


Estniska adelsfanan
1708/09


Pommerska &
Bremen-Verdiska adelsfanorna

Höglund redovisar uniformer som är identiska med den svenska adelsfanan (1689-1704) men anger inga årtal för de baltiska enheterna.

Höglund skriver bara att de hade hatt, blå rock, skinnväst och skinnbyxor. Men regementena i Baltikum tycks ha haft ett väldigt enhetligt utseende vid den här tiden så troligen såg både Estniska och Livländska adelsfanan ut som på bilden ovan.


Upplands tremänningsregemente


1700-1704


1704-1709?


1712-1719

1719


Hade både vita och svarta halsdukar 1700. Uniformen som delades ut 1704 är okänd. Den som delades ut 1712 när regementet återuppsattes ska dock ha haft samma färger som den från 1700. Regementet fick en ny uniform 1719 som bestod av hatt med galon, vadmalspajrock, vadmalsrock, tröja av skinn eller vadmal samt svart halsduk. Det blev dock upplöst samma år och manskapet överfördes till Upplands ståndsdragoner. Färgen på schabraken nämns inte vid något tillfälle.
 


Övriga tremänningar och femmänningar


Skånska tremänningarna
1701-1711

Skånska tremänningarna
1711-1721

Västgöta tremänningar
1704-1716

Upplands femmänningar
1710-1715

Tog över Södra Skånskas tio år gamla uniformer när det sattes upp 1700 och hade fortfarande kvar dessa när danskarna invaderade Skåne 1709. Färg på hattgalon, knappar och schabrak okänd..

Färg på foder, uppslag, väst och byxor nämns inte.

Rock och kappa av vadmal utan beskrivning av färgerna. Hattgalon nämns inte heller

Hattgalon och knappfärg okänd, men 1716 hade de tennknappar och trumpetarna vit galon. Färgen på schabraken nämns inte vid något tillfälle.


Ståndsdragoner


Upplands
ståndsdragoner
1704-1709


Skånska ståndsdragonerna
1702-1706


Skånska ståndsdragonerna
1707-1709


Västgöta
ståndsdragoner
1704-1712

Återuppsatt 1712 med samma uniformer. Schabraken var dock 1716 blå med chamois-kant.

Hattgalonen var av silver 1707 men färgen är ej omnämnd dessförinnan. Regementets kompani- och kommandojournal från 1702-1704 berättar att både hattar och rockar var uppvikta (Bellander sid 233).


Färgen på schabrak och pistolstrumpor nämns bara för Upplands ståndsdragoner. Men eftersom deras var gula 1704, och de Öselska lantdragonerna som rekryterades på samma sätt också hade gula schabrak 1703-04/08, har jag gjort antagandet att alla ståndsdragoner fick ut gula schabrak (med blå kant?) vid den tiden.

Uniformerna för Finlands ståndsdragoner är helt okända och för Gotlands ståndsdragoner nämns bara att de hade blå rockar 1705.
 


Lantdragoner

Uniformen för Laurentzens fridragoner är helt okänd. Detta förband som existerade 1701-1706 sattes upp av borgarna i Wenden, Wolmar, Walk och Lemsal.


Estlands lantdragoner
1701 (enligt Kroon)


Öselska  lantdragonerna
1703-1708


Livlands lantdragoner
1701 (enligt Kroon)


Livlands lantdragoner
1708 (enligt Höglund)

Hattgalon och schabrak nämns inte men pistolstrumporna var svarta

Höglund anger att de hade karpus, grå vadmalsrock med tennknappar och gula uppslag samt skinnväst och skinnbyxor. Vid mönstringen samma år  klagades det över ofodrade rockar och andra brister.

Hattgalon okänd, men gul färg var vanlig i Lewenhaupts kår.

Schabrak nämns inte

Höglund anger att de 1701 hade blå karpus med gult foder, pajrock med tennknappar,, blå rock med tennknappar, skinnväst och skinnbyxor samt sannolikt blå schabrak och pistolstrumpor. 1706 var byxorna blå.

Enda detaljer som nämns är hatt, blå rock med gult foder och uppslag. Men jämför med hans beskrivning för år 1701.


Drabantkåren


Narva 1700

Kliszow 1702

Poltava 1709


Stresow 1715


Uniformerna är endast beskrivna för år 1700 och då egentligen bara i form av förteckningar över hur mycket materiel som gick åt till dem.
 


Värvade kavalleriregementen


Estniska kavalleriregementet
1697-?

Bremiska kavalleriregementet
1701-?

Pommerska kavalleriregementet
1702-?

Vallackregementet
 Niesterska dragonreg.
Polska regementet till häst
Ska ha haft röda rockar 1718

Enligt Lars-Eric Höglund var schabraken vita medan Anders Larsson anger att de var röda. Ingen nämner någon färg på kanten utan det är min egen "kompromiss" som matchar rocken..

Schabraken dekorerade med namnchiffer och krona i gult.

Schabraken dekorerade med greve Mellins vapen i de yttre hörnen. Färg på västen okänd. Enligt Anders Larsson hade de silvergalon på hatt, krage och uppslag.


Livdragonerna


Narva 1700


Kliszow 1702


Fraustadt 1706


Poltava 1709


Med undantag för halsduken tycks Livdragonerna ha haft samma uniformsfärger under hela kriget. När regementet sattes upp 1700 fick de svarta halsdukar, 1707 fick de blå-vitrandiga halsdukar och 1716-18 delades det ut svarta och vita halsdukar till livdragonerna.

Färgen på hattgalonen nämns dock bara år 1707 då den var av guld, medan den år 1700 bara uppges ha varit gjord av kamelhår.

Färg på schabrak och pistolstrumpor är också osäker eftersom de omnämns bara för år 1700. Då var schabraken enligt Höglund gula med blå infattning och pistolstrumporna var gula. Anders Larsson skriver att pistolstrumporna var av gul boj och läder, och att schabraken var av "blått kläde med gult sirat och silversnöre kring".
 


Övriga värvade dragoner


W. A. Schlippenbachs
dragonregemente
1703-1709


Schreiterfeldts
dragonregemente
1703-1709


A. J. Schlippenbachs (Skoghs) dragonskvadron
1701


Skoghs dragonskvadron
ca 1708

Gula pistolstrumpor. Färg på uppslag och foder okänd

Färg på uppslag, foder, knappar och hattgalon okänd. Hette G. E. d'Albedyhl fram till 1704.

Väst, knappar och schabrak okänt. Blev Skoghs skvadron 1706.

Enda färger som omnämns är en blå rock samt skinnväst och skinnbyxor.

Den gula färgen på uppslag, foder och hattgalon för de tre ovannämnda förbanden är en gissning baserad på att regementena i Lewenhaupts kår tycks ha haft ett enhetlig utseende.

Bremiska dragonerna 1700-1704
 Uniformen som delades ut 1704 är okänd.
Verdiska dragonerna
1703-?

Pistolstrumporna hade enligt Höglund samma färg som uppslagen (chamois-gul). Medan schabraken anges som blå, med blå och gul infattning för meniga, och gul infattning och silvergalon för underofficerare.

Anders Larsson beskriver schabraken som blå med "silver- och blå/gult rundsnöre besatt" (sid 127). För underofficerare (sid 116) var de "av blått kläde med 'en hand bred' chamois-färgat klädesband runtom och på båda sidor om det gula bandet ett blå/gult/silver-snöre (cord). Korpralernas snöre av vitt/blått/silver".

Enlig Höglund var pistolstrumpor och schabrak blå med vit infattning. För underofficerare var dessa också blå med med silvergalon.

Anders Larsson beskriver inga pistolstrumpor och endast underofficerarnas schabrak som var blå med en silvergalon 2 gånger runt om och emellan dessa en serpentinformad smalare silvergalon.

Mina schabrak följer Larssons beskrivning av underofficerarnas, men med vitt istället för silver.


Meijerfelts dragonregemente
1706-1709
Knapp- och schabrakfärg okänd.

 

Pommerska dragonerna
1703-?

Anders Larsson beskriver schabraken som blå "med tjock guldgul kamelhårsträns infattad och sedan med en 2 fingrar bred guldgul tjock kamelhårsträns besatt. I mitten med en blå slingrande söm besatt".

Underofficerarnas schabrak och pistolstrumpor var "av blått kläde omsatt med en bred guldgalon och ännu en 1 ½ finger bred galon".

Hielms dragonregemente
1705-1709
Dückers dragonregemente
1705-1709

Gula pistolstrumpor med blå infattning. Blå schabrak med gul och svart kamelhårsgalon samt dekorerade med kungligt namnchiffer i gult kantat med gul och svart tråd.

Enligt Anders Larsson: "Blått klädesschabrak underfodrad med svart linne. Besatt med en gul bred kamelhårsgalon och med en smalare av samma sort som också är gjord med gult kläde och med blå och gula snören stofferad."

Taubes dragonregemente
1704-1709

Gyllenstiernas och d'Albedyhls dragonregementen
1706-1709

Enligt Höglund: gula pistolstrumpor med blå infattning. Blå schabrak med gul infattning, kantad med blått och gult snöre. Bilderna ovan följer illustrationen på sid 122 i Höglunds bok.

Larsson beskriver schabraken som blå "med blå och gul klädesinfattning, gult namnchiffer och krona i de yttre hörnen. Ett blå/gult rundsnöre som är fäst med ett blå/gult snöre. Gula pistolstrumpor med blått band omkring."

Sattes upp 1706 som ett regemente men blev snart delat i två.

 


Grenadjärer till häst
1706


Franska dragonregementet
1707-1715

Blev aldrig färdigrekryterat. Dess chef (Hagen) uppgav vid ett tillfälle att han hade värvat 200 man, men han dog i en duell i november 1706 och det är oklart vad som därefter hände med manskapet.

Var från början ett fransk grenadjärregemente som togs tillfånga i slaget vid Blenheim. Gick över i sachsisk tjänst och togs återigen tillfånga i slaget vid Fraustadt varefter det gick i svensk tjänst som en infanteribataljon. Togs tillfånga av sachsarna i slaget vid Kalisz men återbördades till den svenska armén och omvandlades då till ett dragonregemente.


Schwerins dragonregemente
1710-1715


Smiegelskis polska dragonskvadron
1711-1713


Bassewitz dragonregemente
1711-1715


Benderska dragonregementet
1712-1715
Bildat av de svenskar som fanns i Bender.

Enligt Larsson: "Blått klädesschabrak med 1 finger brett vitt kamelhårssnöre runt om och ytterligare ett bredare rött/vitt snöre runt om."


Vietinghoffs dragonregemente
1714-1715


Tyska dragonregementet
1716?

Endast ett beklädnadsförslag och oklart om det utdelades. Schabrak nämns inte. Regementet bildades 1716 av resterna från övriga regementen i Pommern. Vid mönstringen vårvintern 1716 hade det mycket brokiga uniformer. Dessa utgjordes av hattar med eller utan galoner, eller karpuser, grå, blå, röda, bruna eller svarta rockar, skinnkamisoler, blå västar, bruna klädeskamisoler, skinnbyxor eller grå vadmalsbyxor.


En detalj av Daniel Stawerts bataljmålning från 1706 över slaget vid Narva som hänger inne i Drottningholms slott

Bildbevisen på uniformernas utseende i början av kriget kommer främst från bataljmålningar av slagen vid Narva och Düna. Bilderna längst upp och längst ned är detaljer från dessa, men en mer detaljerad beskrivning av vad dessa visar finns i Erik Bellanders bok "Dräkt och uniform" (sid 217-218). Beskrivningarna är citerade här och inleds med redogörelsen av Daniel Stawerts målningar som finns på Drottningholm:

Narva. Bland fotfolket märkes i förgrunden en soldat i lång, blå rock, där skörten ej är uppvikta, samt hatt med särskilt framtill uppvikt brätte. Ryttarna har blåa rockar, av vilka en är pälsfodrad och en har rött foder, röd krage och nedhängande röda ärmuppslag. Kapporna är blåa, en av dem försedd med mellanblå, tydligt kantig krage. Två ryttare bär röd kappa. Inga uppvikta skört kan urskiljas. I två fall förekommer mössa med pälsbräm och röd kulle. det är här närmast fråga om karpus. I övrigt utgöres huvudbonaden av hatt, som är mer uppvikt än tidigare och stundom närmar sig den trekantiga typen.

Düna. Fotfolket bär långa rockar utan uppvikta skört. Hattarna är mer eller mindre uppsvängda, några tresidigt. Ett par underofficerare bär framtill högt uppsvängd hatt. En har tydligt vita strumpor. Detsamma gäller ryttarna, vilka saknar kyller. Hattarna är ej trekantiga. en sachsisk ryttare har däremot uppvikta skört.

En annan bataljmålare från dessa första år av Stora Nordiska kriget var Joh. Lithén (adlad Litheim), vilken följde Dahlberg i fält. Hans framställning av slaget vid Narva visar bl. a. följande detaljer. Rytteriet, som dominerar förgrunden, har otydligt uppvikta skört. Hattarna är uppvikta runt om men ej uppfästa. Endast två befäl och ett par gemena ryttare har tresidigt uppvikt, dock ej uppfäst brätte. En ryttare bär en karpusliknande huvudbonad. Nästan samtliga ryttare har långt hår, ett befäl och några gemena dessutom hårpung. Fotfolket bär hattar med oregelbundet uppvikta brätten, i ett fall hårpung.

Bataljmålningar ger en god indikation på hur de samtida uniformerna såg ut men de kan definitivt inte liknas vid fotografier av fältslag. I den mån konstnärerna inte hade tillräckligt med information om något använde de sin fantasi för att fylla igen kunskapsluckorna. En hel del bataljmålningar är därför väldigt opålitliga. I bilden nedan ser vi till exempel en blåklädd ryttare med röda uppslag i slaget vid Düna. Något regemente med den färgkombinationen deltog inte i slaget.

 
En detalj av Daniel Stawerts bataljmålning från 1707 över slaget vid Düna som hänger inne i Drottningholms slott.

Se även de svenska infanteriuniformerna och de finska regementenas uniformer. Dessutom finns det en mer detaljerad artikel om den karolinska uniformens evolution.

Referenser

Bellander, Erik. Dräkt och uniform. Stockholm (1973).
Höglund, Lars-Eric – Sallnäs, Åke. Stora nordiska kriget 1700-1721 - Fanor och uniformer. Karlstad (2000).
Höglund, Lars-Eric – Sallnäs, Åke. Stora nordiska kriget 1700-1721, II. Karlstad (2003).
Larsson, Anders. Karolinska uniformer och munderingar åren 1700-1721. Östersund (2022)

Uppgifterna från Kalle Kroon kommer från ett mejl som han har skickat till mig, men innehållet i mejlet är publicerat på min blogg.