Franska hästgrenadjärer

Grenadjärer förekom inte enbart i de renodlade infanteriregementena utan även bland dragonregementena. Detta eftersom dragoner fortfarande räknades som beridet infanteri under 1600-talet. Men dessa så kallade hästgrenadjärer fick inte lika stor utbredning som de vanliga grenadjärerna och försvann på de flesta håll mot slutet av 1700-talet. Det var bara i Österrikes och Rysslands arméer som de förekom mer allmänt under 1700-talet. Förband som kallades för hästgrenadjärer fanns dock i både den preussiska och den ryska armén så sent som under det första världskriget.

Nedan följer mina anteckningar om hur hästgrenadjärer har organiserats i olika länders arméer. Sammanställningen är inte komplett och består bara av den information som jag har stött på i min litteratur.

Frankrike

Frankrike som var först med att inrätta grenadjärer tycks bara ha haft ett enda kompani hästgrenadjärer före den franska revolutionen. Detta var gardesförbandet Grenadiers à Cheval som existerade 1676-1776 och bestod av arméns tappraste grenadjärer (tio officerare samt 130 underofficerare och manskap, däribland fyra trumslagare). Uniformen var röd till 1692 men såg därefter ut som på bilden ovan. Deras pälsmössor hade ett unikt utseende med mösspetsen pekandes bakåt och dekorerad med silvergaloner. Efter 1762 fick mössorna en silverplåt på framsidan och bröstrevärer lades till uniformen.

De franska dragonregementena hade visserligen inga grenadjärer men dragoner hade samma status som grenadjärer när de stred till fots och fick därför gå i täten vid stormningar.

Ett förband som också kallades för Grenadiers à Cheval sattes upp under Napoleontiden som en del av det kejserliga gardet och bestod av 800 man fördelade på sex skvadroner. De kännetecknades av att de bar stora cylinderformade björnskinnsmössor och red på svarta hästar. Bilden till höger visar en grupp av dessa hästgrenadjärer i aktion under slaget vid Eylau 1807.

Brandenburg-Preussen

Redan under "den store kurfurstens" tid (1640-1688) ska det ha funnits hästgrenadjärkompanier. Under sonsonen Fredrik Vilhelms regering (1713-1740) utgjordes det tredje preussiska dragonregementet av hästgrenadjärer (Grenadiere zu Pferde). De deltog i fälttåget på Rügen och hade då svarta fysiljärmössor med guldbeslag och vit fana. Fysiljärmössor såg ut som grenadjärmössor men var kortare. Regementet degraderades till vanliga dragoner 1741 efter ett dåligt uppträdande under en drabbning vid Baumgarten. Under Fredrik den stores tid (1740-1786) fanns det därefter inga hästgrenadjärer i den preussiska armén även om förband med den benämningen skulle återkomma senare.

Danmark-Norge

1677 omvandlades vicekorpralerna vid varje danskt dragonregemente till hästgrenadjärer. Ett dragonregemente bestod vid denna tid av 500 man och beslutet innebar att ungefär 10 av dem blev hästgrenadjärer. 1699 fanns det två danska dragonregementen: det Holsteinska regementet som hade sex grenadjärer i varje kompani och Livdragonregementet som hade ett särskilt grenadjärkompani. Båda regementena bestod av 6 kompanier á 60 man. Under stora nordiska kriget hade Livdragonregementets grenadjärer pälsmössor med främre klappen broderad i silver.

För Norges del godkändes 1707 en begäran från regementschefen om att de fem stycken 100 man starka kompanierna i Nordanfjällske dragonkåren skulle ha 12 grenadjärer var. Kåren var en av tre norska dragonförband. Det finns inga belägg för att de skulle ha haft särskilda grenadjärmössor.

Storbritannien