|
Ryska hjälpkåren till
Sachsen 1704-1706
Som en följd av den sachsiska arméns motgångar i
kriget i Polen lovade den ryske tsaren att bistå den sachsiske kurfursten
August den starke med en hjälpkår på 12 000 man. En drygt 10 000 man stark
kår under Johan Reinhold von Patkuls befäl anlände också till
krigsskådeplatsen 1704 där de intog Warszawa och sedan belägrade Posen för
att därefter retirera till Sachsen när den svenska huvudarmén närmade sig.
En kosackstyrka på 1 200 man till fots hann dock inte dit utan besegrades i
grunden när de försökte korsa floden Oder i Schlesien. I Sachsen
reorganiserades kåren som numera bara räknade drygt 6 000 man för att sedan
delta i slaget vid Fraustadt 1706. Där råkade de ut för ett katastrofalt
nederlag som resulterade i över 4 000 stupade Det som återstod av hjälpkåren
bildade ett nytt regemente som anslöt sig till den ryska huvudarmén.
Uppgifterna som jag har om den ryska hjälpkåren
kommer från två böcker; Lars-Eric Höglunds bok "Stora
nordiska kriget 1700-1721, III" och Oskar Sjöströms bok "Fraustadt 1706 -
Ett fält färgat rött" från 2004 respektive 2008. Höglunds beskrivning verkar
gälla för året 1704 medan Sjöström har fokuserat på 1706. Tabellerna nedan
visar Höglunds respektive Sjöströms regementslistor som skiljer sig på grund
av den ovan nämnda reorganiseringen år 1705. Som jämförelse till tabellen
för 1704 bifogar jag också ett citat från sidan 57 i Sjöströms bok:
"Istället för de utlovade 12 000 man
som August skulle ha fått bestod Patkuls kår av 7 000 ryska infanterister, 3
000 kosacker och ett tjugotal kanoner. Många av de ryska soldaterna var
sjuka, hade usel klädsel och dåliga vapen. De var rester av de äldre
streltserförband som utgjort kärnan i den ryska armén innan tsar Peter
påbörjat moderniseringen av sin krigsmakt. Disciplinen var dålig och många
av officerarna kunde inte tyska."
|
1704 |
Bataljoner |
Styrka |
|
1706 |
Bataljoner |
Styrka |
| Danilovs streltserregemente |
1 |
500 |
Schöpping |
1 |
|
| Kahovskis streltserregemente |
1 |
500 |
Belling |
1 |
|
| Kanishevs regemente |
2 |
1 000 |
Patkul |
3 (inklusive en grenadjärbataljon) |
| Nelidovs regemente |
2 |
1 000 |
Holstein |
1 |
|
| Goltz regemente |
1 |
400 |
Bilits |
1 |
|
| Hallarts regemente |
2 |
700 |
Gulitz |
1 |
|
| Belikovs
(Bellings) regemente |
1 |
400 |
Arnstedt |
1 |
|
| Hertigen av Holsteins regemente |
2 |
800 |
Cadeus (streltser) |
1 |
400 |
| Kros regemente |
2 |
800 |
SUMMA |
10 bataljoner, 6 300 man |
| Polenz regemente |
2 |
800 |
De 1 800 ryssar som överlevde slaget vid Fraustadt och undkom fångenskap
bildade ett nytt regemente (3 bataljoner) under Rentzels befäl. Detta
tog sig sedan tillbaka till Ryssland och deltog i Poltava-fälttåget.
1718 fick det provinsnamnet Suzdalski. |
| Biltz regemente |
2 |
800 |
| Sytins regemente |
1 |
350 |
| von Patkuls regemente |
2 |
1 000 |
| Buturlins regemente |
1 |
300 |
| Dedyts regemente |
1 |
300 |
| Romanovskis regemente |
2 |
690 |
| Levistons regemente |
1 |
310 |
|
SUMMA |
26 bataljoner, 10 650 man |
Hjälpkårens uniformer
Följande schematiska beskrivning av hjälpkårens
uniformer är hämtad från Höglunds bok. Den bör rimligen visa hur de såg ut
år 1704. Under vistelsen i Sachsen reorganiserades hjälpkåren så att antalet
regementen reducerades. Troligen fick då flera regementen nya rockar som var vita med röda uppslag.
Källorna ger visserligen olika bud om huruvida de ryska regementena hade
gröna eller vita uniformer vid Fraustadt, men en källa säger att de hade
båda varianterna och det får väl anses som sannolikast. Fast oavsett vilken
färg rockarna egentligen hade lär svenskarna ha uppfattat dem som röda vid
Fraustadt. Den sachsiske fältherren von Schulenburg hade nämligen beordrat
ryssarna att vända sina rockar ut och in så att de skulle se ut som
sachsare.
Se även de ryska
regementenas uniformer i slaget vid Poltava eller de
sachsiska regementenas uniformer i
slaget vid Fraustadt. |