Startsidan Svensk historia Historisk atlas Historiska källor Karoliner Gästbok
Allmänt Arméer Fanor & standar Stora nordiska kriget Tennsoldater Källor & litteratur Blogg
 
  NARVA 1700
 
  Svenska slagordningen
  Uniformer:
 
 
  KLISZOW 1702
 
  Uniformer:
 
 
  FRAUSTADT 1706
 
  Uniformer:
  Rysk hjälpkår 1704-06
 
 
  LJESNA 1708
 
  Uniformer:
 
 
  POLTAVA 1709
 
  Vägen till Poltava
  Slaget vid Poltava
  Svenskarnas styrka
  Ryssarnas styrka
  Uniformer:
  Reduttstriden
  Roos bataljoner
  Huvudstriden

 
 
  HELSINGBORG 1710
 
  Uniformer:
 
 
  GADEBUSCH 1712
 
  Uniformer:
 
 
  STRESOW 1715
 
 Uniformer:
 Koalitionsarmén

 

Örjan Martinsson
 

Slaget vid Fraustadt

Slaget vid Fraustadt är efter slaget vid Narva den allra största svenska segern under det stora nordiska kriget. En svensk armé på 10 000 man under befäl av Carl Gustaf Rehnsköld attackerade och nästan förintade en dubbelt så stor rysk-sachsisk armé vid Polens västra gräns den 3 februari 1706. Den svenska krigsinsatsen i Polen såg före slaget ut att vara hotande nära en fullständig kollaps. Den svenska huvudarmén under Karl XII:s befäl hade nämligen händerna fulla i öster. Men tack vare Rehnskölds seger i Fraustadt och Karl XII:s inneslutning av den ryska huvudarmén i Grodno slutade istället fälttågen med en fullständig svensk triumf. Innan året var slut hade Sachsen slutit fred och accepterat Stanislaw Leszczynski som polsk kung. Den svenska krigsmakten kunde därefter rikta alla sina ansträngningar mot den enda kvarvarande fienden, Ryssland.

Själva slaget som enligt svensk tideräkning ägde rum den 3 februari, enligt sachsisk (gregoriansk) tideräkning den 13 februari och enligt rysk (juliansk) tideräkning den 2 februari har ofta kallats för en svensk variant av Hannibals kniptångsmanöver i slaget vid Cannae 216 f. Kr. I själva verket hade dock Rehnsköld planerat slaget som ett frontalanfall där den svenska numerära underlägsenheten skulle motverkas genom att med blanka vapen bryta igenom fiendens linjer innan deras överlägsna eldkraft hann få någon effekt. Omständigheter under slaget innebar emellertid att de båda kavalleriflyglarna kom att göra kringgående manövrar och på så sätt attackera sachsarnas flanker i klassisk Hannibalstil. I vilket fall som helst blev det en total seger för den svenska armén. Drygt 7 000 sachsare och ryssar stupade och lika många togs tillfånga. På den svenska sidan stupade bara 400 man.

Kartan ovan visar de två arméernas positioner vid slagets inledning och den har hämtats från boken "Fraustadt 1706 - Ett fält färgat rött" (2008) med författaren Oskar Sjöströms tillstånd.