Startsidan Svensk historia Historisk atlas Historiska källor Karoliner Gästbok
Allmänt Arméer Fanor & standar Stora nordiska kriget Tennsoldater Källor & litteratur Blogg
 
  NARVA 1700
 
  Svenska slagordningen
  Uniformer:
 
 
  KLISZOW 1702
 
  Uniformer:
 
 
  FRAUSTADT 1706
 
  Uniformer:
  Rysk hjälpkår 1704-06
 
 
  LJESNA 1708
 
  Uniformer:
 
 
  POLTAVA 1709
 
  Vägen till Poltava
  Slaget vid Poltava
  Svenskarnas styrka
  Ryssarnas styrka
  Uniformer:
  Reduttstriden
  Roos bataljoner
  Huvudstriden

 
 
  HELSINGBORG 1710
 
  Uniformer:
 
 
  GADEBUSCH 1712
 
  Uniformer:
 
 
  STRESOW 1715
 
 Uniformer:
 Koalitionsarmén

 

Örjan Martinsson
 

Svenska uniformer i slaget vid Narva

Vid slaget vid Narva hade de svenska regementena troligen följande uniformer och numerärer. Uniformsuppgifterna är hämtade från Lars-Eric Höglund medan styrkeuppgifterna kommer från Generalstabsverket "Karl XII på slagfältet" och Margus Laidres bok "Segern vid Narva". Höglunds bok nämner egentligen bara vilka färger de olika uniformsplaggen hade och inte så mycket om snittet på uniformerna. Jag har med ett par enstaka undantag framställt regementena på den här sidan med uniformer som har samma snitt som den klassiska karolinska uniformen (även kallad den yngre karolinska uniformen). Men så tidigt som år 1700 kan de riktiga uniformerna fortfarande ha haft kvar en hel del äldre drag såsom hattar utan tre kanter och rockar som inte har uppvikta skört. De bataljmålningar som skildrar slaget vid Narva tyder på detta och deras innehåll redovisas mer utförligt längre ned på sidan. Där har jag också en längre redogörelse om det finska tremänningsinfanteri vars uniformer på den här sidan är i hög grad spekulativa. För att ge ett exempel på hur en äldre hattmodell kan ha sett ut har jag avbildat drabantkåren med en sådan. Denna kår är också avbildade med äldre hattar i ett kopparstick som föreställer Karl XII:s och August den starkes måltid vid Altranstädt 1706.

Infanteri


Livgardet

1 700 man
6 bataljoner

Dalregementet

661 man
2 bataljoner

Hälsinge regemente
568 man
2 bataljoner


Västmanlands regemente
556 man
3 bataljoner


Närke-Värmlands regemente
732 man
2 bataljoner


Åbo, Björneborg & Nylands tremänningar
360 man
1 bataljon


Tavastehus, Viborg & Savolax tremänningar
379 man
1 bataljon


Dessutom deltog ett sammansatt finskt regemente med 933 man fördelade på 4 bataljoner som bestod av kontingenter från följande regementen:
 


Åbo


Björneborg


Tavastehus


Viborg


Savolax


Nyland

 


Kavalleri
 


Drabantkåren

158 man
2 skvadroner
 

Livdragonerna

514 man
8 skvadroner

Åbo & Björneborgs kavallerireg.
750 man
7 skvadroner

Nylands kavallerireg.
650 man
9 skvadroner

Karelska kavallerireg.
700 man
7 skvadroner

Karelska lantdragonbataljonen
302 man
2 skvadroner

Åbo, Nyland & Viborgs tremänningskavalleri
340 man
2 skvadroner


Estniska adelsfanan
400 man
3 skvadroner


Estniska kavalleriregementet
500 man
3 skvadroner

Infanteri:
Kavalleri:
Artilleri:
Summa:
   5 889 man
   4 314 man
      334 man
10 537 man

Artilleriregementet
334 man
37 pjäser

De enskilda regementen som det råder störst osäkerhet om är det finska tremänningsinfanteriet eftersom deras uniformer i stort sett är helt okända. Höglund uppger bara att Åbo, Björneborg & Nylands tremänningar hade grå vadmalskläder och grå strumpor. Tavastehus, Viborg och Savolax tremänningar hade 1702 blå rockar med gula uppslag men då hade även Åbo, Björneborg & Nylands tremänningar sådana uniformer. Det är därför troligt att båda tremänningsregementena hade grå vadmalskläder 1700. I Höglunds bok är Åbo, Björneborg & Nylands tremänningar illustrerade med helgrå uniformer men jag är tveksam till att samtliga klädesdetaljer skulle vara grå. Genom att jämföra andra regementen av samma typ går det att få tag i några ledtrådar till tremänningarnas uniformer. De finska fördubblingsregementena som uppsattes på samma sätt som tremänningarna (men senare på året) hade alla vadmalsbyxor vilket gör det troligt att även tremänningarna hade byxor av grå vadmal. Uppgifter om västar är anmärkningsvärt sällsynta vid de finska infanteriregementena men skinnvästar var vanligast i den karolinska armén och jag har därför avbildat dem med sådana. De kan dock ha haft grå västar i likhet med byxorna som annars också vanligen var av skinn i den karolinska armén. Däremot tror jag inte att uppslag och foder skulle ha varit grått eftersom en sådan helgrå färgkombination var mycket ovanlig och knappast önskvärd. Troligen hade de en avvikande färg och frågan är egentligen bara om den var gul eller blå. Båda färgerna är nämligen lika goda kandidater. De tremänningar som sattes upp samtidigt i egentliga Sverige tycks i samtliga fall ha haft blå uppslag, medan alla finska fördubblingsregementena hade gula uppslag. Men eftersom även det finska tremänningskavalleriet och ett fördubblingskavalleriregemente (Nylands) hade gula uppslag pekar ändå mycket på att gult var den allmänna uppslagsfärg som användes vid finska regementen av den här typen (Karelska fördubblingskavalleriet hade dock blå uppslag). Huvudbonaderna är helt okända för både det finska tremänningsinfanteriet och fördubblingsinfanteriet. Tremänningsregementena i egentliga Sverige verkar emellertid i samtliga fall ha haft hatt, detta oavsett ifall moderregementet hade karpus. Hattarnas galoner har jag gjort vita, vilket jag alltid gör när färgen inte nämns. Under stora nordiska kriget förekom dock flera olika varianter på tremänningarna galoner. Såväl vita, gula, blå som blågula galoner finns dokumenterade.

Bataljmålningar

Hittills har jag bara tagit upp uppgifter från skriftliga källor som Lars-Eric Höglund har samlat i sina böcker. Som komplement till de skriftliga källorna finns dock ett par bataljmålningar över slaget vid Narva som Erik Bellander har beskrivit i boken "Dräkt och uniform" (sid 217-218). Beskrivningarna är citerade här och inleds med redogörelsen av Daniel Stawerts Narva-målning från 1701 som finns på Drottningholm:

Bland fotfolket märkes i förgrunden en soldat i lång, blå rock, där skörten ej är uppvikta, samt hatt med särskilt framtill uppvikt brätte. Ryttarna har blåa rockar, av vilka en är pälsfodrad och en har rött foder, röd krage och nedhängande röda ärmuppslag. Kapporna är blåa, en av dem försedd med mellanblå, tydligt kantig krage. Två ryttare bär röd kappa. Inga uppvikta skört kan urskiljas. I två fall förekommer mössa med pälsbräm och röd kulle. det är här närmast fråga om karpus. I övrigt utgöres huvudbonaden av hatt, som är mer uppvikt än tidigare och stundom närmar sig den trekantiga typen.  [..]

En annan bataljmålare från dessa första år av Stora Nordiska kriget var Joh. Lithén (adlad Litheim), vilken följde Dahlberg i fält. Hans framställning av slaget vid Narva visar bl. a. följande detaljer. Rytteriet, som dominerar förgrunden, har otydligt uppvikta skört. Hattarna är uppvikta runt om men ej uppfästa. Endast två befäl och ett par gemena ryttare har tresidigt uppvikt, dock ej uppfäst brätte. En ryttare bär en karpusliknande huvudbonad. Nästan samtliga ryttare har långt hår, ett befäl och några gemena dessutom hårpung. Fotfolket bär hattar med oregelbundet uppvikta brätten, i ett fall hårpung.

Bataljmålningar ger en god indikation på hur de samtida uniformerna såg ut men de kan definitivt inte liknas vid fotografier av fältslag. I den mån konstnärerna inte hade tillräckligt med information om något använde de sin fantasi för att fylla igen kunskapsluckorna. En hel del bataljmålningar är därför väldigt opålitliga.

Narvas garnison


Ingermanlands
garnisonsregemente

1 400 man
 

Estniska
kavalleriregementet

150 man
2 kompanier

Ingermanländska
adelsfanan

"ett litet antal"
2 ryttmästare förde befäl

Narvas garnison uppskattades av försvararna själva till mellan 1 800 och 1 900 man. Utöver de ovannämnda förbanden bestod denna styrka också av 400 beväpnade stadsbor. Kommendanten förfogade även över 300 bönder som hade sänts dit från Viborgs län för att som fortifikationsarbetare rusta upp fästningen.

Det Ingermanländska garnisonsregementet var ursprungligen ett skånskt regemente och vid generalmönstringen i juni 1699 tjänstgjorde fortfarande 216 skåningar vid regementet. Huvuddelen utgjordes dock av 592 finnar och 416 ingermanländare. Utöver dessa fanns det 84 "svenskar", 74 livländare och 53 estländare samt några rikstyskar, kurländare, danskar och slutligen en person vardera från Norge, Preussen och Polen. Medelåldern var så hög som 36 år (troligen tillhörde skåningarna de mer åldersstigna soldaterna).

Läs även om rysarnas uniformer eller om den svenska slagordningen i slaget vid Narva.