Startsidan Svensk historia Historisk atlas Historiska källor Karoliner Gästbok
Allmänt Arméer Fanor & standar Stora nordiska kriget Tennsoldater Källor & litteratur Blogg
 
  NARVA 1700
 
  Svenska slagordningen
  Uniformer:
 
 
  KLISZOW 1702
 
  Uniformer:
 
 
  FRAUSTADT 1706
 
  Uniformer:
  Rysk hjälpkår 1704-06
 
 
  LJESNA 1708
 
  Uniformer:
 
 
  POLTAVA 1709
 
  Vägen till Poltava
  Slaget vid Poltava
  Svenskarnas styrka
  Ryssarnas styrka
  Uniformer:
  Reduttstriden
  Roos bataljoner
  Huvudstriden

 
 
  HELSINGBORG 1710
 
  Uniformer:
 
 
  GADEBUSCH 1712
 
  Uniformer:
 
 
  STRESOW 1715
 
 Uniformer:
 Koalitionsarmén

 

Örjan Martinsson
 

Anti-svenska koalitionens uniformer i
slaget vid Stresow

Det finns två olika kartor som visar hur koalitionsarméns befästa läger vid Stresow såg ut och i vilken ordning bataljonerna stod. Båda kartorna finns på den här sidan och är färglagda och bearbetade av mig för att göra dem tydligare. Detta innebär att dansk-norska bataljoner har röd färg, sachsare grön, preussare blå och svenskar har gul färg. Numreringen är densamma på båda kartorna och återkommer i redovisningen av den anti-svenska koalitionens uniformer på den här sidan.

Kartan ovan är hämtad från en artikel som tidigare fanns publicerad på Daniel Schorrs numera nedlagda hemsida. Ytterst lär den dock härstamma från Otto Vaupells verk om den dansk-norska armén på 1800-talet. Den kartan verkar vara den som används flitigast i litteraturen, bland annat av det svenska generalstabsverket "Karl XII på slagfältet", men dessvärre är den av okänd proveniens då ingen har lyckats hitta den källa som Vaupell använde sig av. Den andra kartan som är bevarad i original finns medtagen som bilaga i det danska generalstabsverket Bidrag til den store nordiske krigs historie" och visas längre ned på den här sidan.

Koalitionsarméns bestod av 14 bataljoner och 35 skvadroner men när slaget vid Stresow ägde rum hade endast infanteriet och fem skvadroner hunnit landstiga. Den sammanlagda styrkan bör därför inte ha varit mer än 11 000 man infanteri och 500 man kavalleri. För en noggrannare redovisning av styrkan och en skildring av samtliga uniformer i koalitionsarmén på Rügen hänvisar jag till en separat sida.

När det gäller uniformer är det den preussiska armén som utgör det största osäkerhetsmomentet. Under det spanska tronföljdskriget hade preussiska armén uniformer av samma snitt som sachsarna, vilken var den typ av uniformer som nästan alla arméer hade vid den här tiden. När Fredrik Vilhelm I tillträdde som kung av Preussen 1713 inleddes dock flera militära reformer. Bland annat förändrades uniformerna så att allt mindre tyg gick åt så att de inte gick att knäppa. Dessutom blev de mer färgglada genom att rockskörten veks upp och bröstrevärer infördes. Allt det här skedde inte på en gång utan den minskande tygmängden var något som skedde successivt. Frågan är dock exakt när uniformer kom att få det klassiska "preussiska" utseendet. Det kan ha skett så tidigt som 1715 och de är så preussarna är avbildade nedan, men det är också möjligt att de fortfarande hade samma typ av uniformer som sina bundsförvanter.

Preussarna utmärkte sig också genom att inför fälttåget på Rügen bilda fem tillfälliga grenadjärbataljoner. Dessa hade inga enhetliga uniformer och redovisas därför mer utförligt längre ned på sidan.

Koalitionsarméns befästa läger


10. Prinsen av Holsteins grenadjärbataljon

9. Sydows grenadjärbataljon

11. Billerbecks grenadjärbataljon

12. Barlebens
grenadjärbataljon

13. Reinchs
grenadjärbataljon

17. Weissenfels regemente

18. Drottningens livregemente

19. Norska värvade reg.

4. Andra Trondheimska regementet

5. Oldenburgska regementet
 

16. Kurprinsens regemente

24. Anhalt-Dessaus regemente

20. Jylländska regementet

3. Prins Georgs regemente

8. Kameckes regemente

15. Drottningens regemente

21. Prins Carls regemente

2. Livgardet till fot
 

7. Jung-Dohna
 

14. Ansbach-Kavanagh

26. Gens d'Armes
(1 skvadron)
 

26. Grenadjärer till häst
(2 skvadroner)

22. Fynska regementet

1. Grenadjärkåren
 

6. Alt-Dönhoff

26. Ansbach-Flemmings dragonregemente
(2 skvadroner)

23. Prins Albrechts regemente

Den styrka som på kartan ovan har nummer 25 bestod av 200 sachsare som hade avdelats från Kavanaghs regemente. Den nedre kartan från det danska generalstabsverket anger däremot att halva styrkan utgjordes av preussare.

Preussens grenadjärbataljoner

De preussiska grenadjärbataljonerna var tillfälliga enheter som endast existerade under fälttåget på Rügen. De bildades genom sammanslagning av de olika infanteriregementenas grenadjärkompanier. Av denna anledning hade ingen bataljon någon enhetlig uniform utan varje kompani behöll sitt moderregementes uniform. Nedan redovisas vilka infanteriregementens grenadjärkompanier som hamnade i vilken grenadjärbataljon. De avbildade uniformerna är de vanliga musketeraruniformerna med trekantiga hattar då jag inte har någon information om hur grenadjärmössorna såg ut. En preussisk grenadjär hade dock (åtminstone under Fredrik den stores tid) både grenadjärmössa och trekantig hatt. Mössan användes vid strid och parad medan hatten användes vid mer vardagliga sammanhang.


Första bataljonen
Reinich
(3 kompanier)
=
Alt-Dönhoff
(IR 2)

Anhalt-Dessau
(IR 3)

Livregementet
(IR 6)
   

Andra bataljonen
Barleben
(4 kompanier)
=
Wartensleben
(IR 1)

Stillen
(IR 20)

Jung-Dönhoff
(IR 21)

Kamecke
 (IR 23)

Tredje bataljonen
Billerbeck
(2 ½ kompanier)
=
Grumbkow
(IR 17)

Schwendy
(IR 24)

Schlabrendorff
(IR 25)
 

Fjärde bataljonen
Prinsen av Holstein
(4 kompanier)
=
Arnim
(IR 5)

Prins Christian
Ludwig (IR 7)

Holstein-Beck
(IR 11)

Prins Heinrich
(IR 12)

Prins Albrecht
(IR 19)

Femte bataljonen
Sydow
(4 kompanier)
=
Jung-Dohna
(IR 4)

Anhalt-Zerbst
(IR 3)

Heiden
(IR 9)

Prins Georg
av Hessen-Kassel
(IR10)
 

Prins Georg av Hessen-Kassels regemente (IR 10) hade fram till 1715 Prins Friedrich av Hessen-Kassel som regementschef. Denne Friedrich gifte sig med Karl XII:s syster Ulrika Eleonora samma år och blev sedermera kung Fredrik I av Sverige (1720-1751). Förmodligen var det detta bröllop som gjorde att han lämnade ifrån sig chefskapet över IR 10 till sin yngre bror Georg som i sin tur behöll det fram till 1730 då han liksom sin äldre bror fortsatte sin militära karriär i Sverige.

Läs även om den svenska arméns styrka och uniformer i Pommern 1715