Folkungatiden

1250 Valdemar väljs till kung som den förste av folkungaätten. Hans far Birger Jarl har dock den den egentliga regeringsmakten fram till sin död 1266.

1252 Stockholm omnämns för första gången. Staden har växt upp intill de försvarsanläggningar som kan spåras tillbaka till 1010.

1273 Valdemar skickar den första kända diplomatiska beskickningen till ett europeiskt hov. Syftet är att förhandla med hertigen av Braunschweig om ett giftermål. Valdemar blir samma år tvungen att göra en botresa till påven då han har gjort sin hustrus syster gravid. Ärkebiskopens säte flyttas från Gamla Uppsala till Östra Aros som därefter kallas för Uppsala.

1275 Valdemars bröder Magnus Ladulås och Erik gör uppror och fördriver honom till Norge. Magnus Ladulås kröns till kung året efter. Striderna upphör dock inte med det.

1279 I Alsnö stadga fastlås att alla som gör krigstjänst med egen häst och rustning får skattefrihet. Detta innebär att en svensk adel uppstår.

1285 Magnus Ladulås möter på Kalmar slott representanter för Norge och tjugotre hansastäder. En överenskommelse om att Gotland och Visby ska ligga under den svenska kronan sluts.

1288 Öppet krig bryter ut mellan borgarna i Visby och de gotländska bönderna. Magnus Ladulås ingriper och tvingar Visby att underordna sig riket.

1290 Magnus Ladulås dör och hans son Birger är bara tio år gammal. En förmyndarregering ledd av marsken Torgils Knutsson styr riket de följande åtta åren.

1292 Marsken Torgils Knutsson erövrar Karelen och grundar Viborg 1293 under det tredje korståget mot Finland. Långvariga stridigheter mot Novgorod inleds som en följd av korståget.

1306 Håtunaleken. Kung Birger tillfångatas av sina bröder Erik och Valdemar och tvingas dela riket med dessa.

1317 Nyköpings gästabud. Kung Birger hämnas Håtunaleken genom att fängsla sina bröder Erik och Valdemar i Nyköpingshus, där de senare dör. Birger lyckas ena riket igen men blir snart fördriven av sina bröders anhängare.

1319 Magnus Eriksson blir endast tre år gammal vald till kung av Sverige och efterträder sin morfar Håkon V som kung av Norge. En förmyndarregering styr Sverige fram till 1332.

1323 Den första rysk-svenska freden sluts i Nöteborg.

1332 Magnus Eriksson köper Skåne och Blekinge för 34 000 mark. År 1341 köps även Halland. Danmarks kung Valdemar Atterdag erkänner köpet i freden vid Varberg 1343.

1335 Träldomen förbjuds i lag.

1347 Magnus Eriksson utfärdar en för hela riket gemensam landslag och stadslag. Vilka därmed ersätter de gamla landskaps- och stadslagarna.

1348-1351 Magnus Eriksson gör ett korståg mot Ryssland

1350-1351 Sverige härjas av digerdöden.

1355 Magnus Erikssons yngre son Håkan blir kung av Norge och upplöser därmed unionen med Sverige.

1356 Magnus Erikssons äldste son Erik gör uppror mot fadern med stöd av adeln. Året efter delas riket mellan dessa två.

1359 Erik och hans familj dör, troligen av pesten. Magnus Eriksson blir återigen kung över hela riket.

1360-1361 Den danske kungen Valdemar Atterdag erövrar Skåne, Halland, Blekinge och Gotland.

1363 Adeln fördriver folkungaätten från tronen och väljer Albrekt av Mecklenburg till kung. I praktiken är det dock adeln som styr.

1389 När Albrekt av Mecklenburg försöker öka sin makt vänder sig adeln till Margareta som redan är regent över Danmark och Norge. I slaget vid Åsle i närheten av Falköping besegras Albrekt. Margareta styr nu över ett enat Skandinavien.

Unionstiden