Startsidan Svensk historia Historisk atlas Historiska källor Karoliner Gästbok
Allmänt Kungar Landskap Politik Statsmän

 
  Kungalängd
 
  Sagokungar
  Gamla kungaätten
  Stenkilska ätten
  Sverkerska ätten
  Erikska ätten
  Folkungaätten
  Unionskungar
  Vasaätten
  Pfalziska ätten
  Hessiska ätten
  Holstein-gottorp
  Ätten Bernadotte

 

 
  Hervararsagan
  Västgötalagen

 

Örjan Martinsson

Gustav III

1746-1792

Gustav III efterträdde sin far Adolf Fredrik som kung 1771. Året efter genomförde han en oblodig statskupp som ökade hans makt och avslutade frihetstiden. Kuppen hade stöd från adeln som hade känt sig alltmer hotad av frihetstidens statskick där de bara hade en röst av fyra i riksdagen. Till en början stärktes adelns ställning av Gustav III. Men kungens strävan efter mer makt gjorde att hans förhållande till adeln med tiden blev alltmer ansträngt.

Gustav III ville regera i upplysningstidens anda, vilket visade sig i att han ökade religionsfriheten, instiftade svenska akademin och gynnade kulturlivet. Han skrev själv flera operor om Gustav Vasa och Gustav II Adolf som han beundrade och ville efterlikna. I detta syfte planerade han 1783 och 1786 att anfalla Norge. Men båda gånger övertalades han att avstå från krigsplanerna. 1787 kom dock ett tillfälle som Gustav III inte kunde motstå, Turkiet förklarade krig mot Ryssland. Det följande året förklarade Sverige krig mot Ryssland efter en påhittad gränsincident i Puumala. Men kriget var inte framgångsrikt och ett omfattande myteri bland officerarna, Anjalaförbundet, lamslår armén. Kriget utökas när Rysslands bundsförvant Danmark invaderar Bohuslän. Tack vare segern i slaget vid Svensksund kunde en fred utan gränsförändringar slutas 1790.

Kriget mot Danmark och ilskan mot de adliga officerarnas myteri ökade Gustav III:s popularitet och 1789 genomförde han med stöd av de ofrälse stånden en grundlagsändring som gav honom nästan oinskränkt makt. Priset var dock adelns hat. Bara tre år senare sköts han på operan av en adelskonspiration. Gustav III dog av skadorna två veckor senare. Men hans värdiga uppträdande och folkets vrede över dådet gjorde att den planerade statskuppen inte kunde genomföras.

Med undantag av Karl XII har nog ingen kung fått mer skilda omdömen än Gustav III. Han var onekligen en skicklig politiker som kunde ta vara på alla tillfällen som bjöds. Och hans kulturella intresse gav hovet en glans som inte har någon motsvarighet i den svenska historien. Men dessvärre var han också ärelysten och lagd åt önsketänkande.

Gustav III efterträddes av sin omyndige son Gustav IV Adolf.