Arméer Fältslag Fanor & standar Tennsoldater Karolinerbloggen
 
  SVERIGE
 

 




 

  


 
 
  DANMARK- 
 
NORGE
 




 

 
 
  HOLSTEIN-
  GOTTORP
 
 
  PREUSSEN
 
 
  RYSSLAND
 



 
 
  SACHSEN
 



 

 

Örjan Martinsson

Vid början av det stora nordiska kriget bestod den dansk-norska armén av 36 000 man. Fast egentligen var det frågan om två separata arméer med mycket olika karaktärer. Den danska arméns 23 000 man var vid den här tidpunkten nästan enbart värvade och bestod huvudsakligen av tyskar. Den norska arméns 13 000 man var däremot, med undantag av enstaka regementen, uppsatt genom utskrivning och bestod av etniska norrmän.

Danmark invaderade Sveriges bundsförvant Holstein-Gottorp våren 1700 men tvingades redan i augusti sluta fred efter att svenska trupper hade landstigit på Själland. De nu sysslolösa danska trupperna hyrdes ut i stor mängd till kejsaren och Sjömakterna (1701-1709 respektive 1701-1714) för att delta i det spanska tronföljdskriget. Sammanlagt var det nästan 20 000 man som hyrdes ut. En del av den summan var nyvärvade regementet som sattes upp för just detta ändamål. Bristen på trupper i Danmark för ett eventuell krig mot Sverige var dock så stor att en 17 000 man stark lantmilis sattes upp genom utskrivning. Flera lantmilisförband deltog i fälttåg mot Sverige när Danmark återupptog fientligheterna 1709. Men lantmilisen som bestod av etniska danskar användes även som en manskapsreserv för att fylla vakanser i de värvade regementena, vilket innebar att den danska armén hade en mer blandad sammansättning under den senare delen av stora nordiska kriget än år 1700.

Danmark-Norges andra deltagande i det stora nordiska kriget (1709-1720) var mer framgångsrik än det första, men trots det råkade danskarna ut för svidande nederlag på slagfälten vid Helsingborg 1710 och Gadebusch 1712. Tillsammans med sina allierade lyckades de dock tillfångata Stenbocks svenska armé vid Tönningen och ockupera Sveriges tyska besittningar samt annektera de slesvigska delarna av Holstein-Gottorp. Den norska armén var visserligen inte inblandad i några fältslag men väl i belägringar och fälttåg på båda sidorna om den svensk-norska gränsen fram till fred slöts 1720 utan gränsförändringar

I tabellen nedan redovisas vilka fälttåg de olika dansk-norska regementena deltog i. Bokstäverna markerar fältslag (normal stil) och belägringar (kursiv stil), och färgerna visar vilken krigsskådeplats regementet fanns vid varje år enligt följande system:

I Sjömakternas tjänst Danmark Norge Sverige I Sachsisk tjänst ?
I kejserlig tjänst Slesvig-Holstein, Oldenburg Bremen-Verden, Mecklenburg, Pommern
B = Blenheim
D = Dynekilen
F = Fredrikssten
G = Gadebusch
H = Humlebæk (1700), Helsingborg (1710)
M = Malplaquet (1709), Marstrand (1719)
O = Oudenaarde
R = Ramillies
S = Stade (1712), Stralsund (1715)
Se
= Stresow
T = Tönningen
W = Wismar
= danskt manskap, = norskt manskap, = mer än 60 % tyskar, = jämn fördelning av tyskar & skandinaver (1720-26)

  Värvat infanteri

1700

1702 1704 1706 1708 1710 1712 1714 1716 1718 1720
 Livgardet till fot

T

     

B

 

R

 

O

M H   G    

Se

         
 Grenadjärkåren        

 

 

 

      H   G    

Se

         
 Drottningens livregemente T                   H  

G

    S Se W  

F

   
 Prins Christian T                   H  

G

               
 Prins Georg T      

B

      O

M

         

S Se

         
 Prins Carl         B  

R

  O M          

Se

         
 Själländska         B  

R

  O M                      
 Jylländska T                   H        

S Se

         
 Fynska T      

B

 

R

 

O

M

H

       

Se

         
 Oldenburgska        

 

 

R

 

O

M

         

Se

         
 Marinregementet                    

H

  G                
   "Köpenhamns garnisonsreg."

T

                 

H

  G T              
 Första danska                    

H

 

G

   

S

         
 Andra danska                        

G

               
 Tredje danska                        

G

     

W

       
 Fjärde danska                        

G

     

W

       
 Maltzhans bataljon                                          
 Württemberg-Oels        

B

 

R

 

O

 

                     
 Hansen                                          
 Callenbergs bataljon                                          
 Kleppings bataljon                                          
 Baartig (1717 = krigsfångar)                                          
  Lantmilis (utskrivet infanteri) 1700 1702 1704 1706 1708 1710 1712 1714 1716 1718 1720
 Östsjälland                    

H

         

D

   

M

 
 Västsjälland                    

H

                   
 Fyn                                          
 Ålborg                        

S

               
 Århus                        

G

               
 Ribe                                          
 Viborg-Lolland                    

H

 

G

               
 Oldenburg                                          
  Garnisonsförband 1700 1702 1704 1706 1708 1710 1712 1714 1716 1718 1720
 Bornholms milis (ett kompani beridet)                                          
   Christiansö frikompani                                          
   Fladstrands frikompani                                          
   Hitlers skans frikompani                                          
   Korsörs frikompani                                          
 

*

 Fram till 1763 fanns även ett särskilt Drabantgarde på 57 man som tjänstgjorde som kungens livvakt och  som officerare vid Gardet och andra
 fältregementen.
 



 

  Värvat kavalleri 1700 1702 1704 1706 1708 1710 1712 1714 1716 1718 1720
 Livgardet till häst                    

H

 

G

               
 Livregementet till häst        

B

 

R

 

O

M

                     
 Holsteinska        

B

 

R

  O            

S

         
 Württembergska        

B

 

R

  O            

 

         
 "Ungerska"                        

G

               
 Brockdorffs                        

G

               
  Nationellt kavalleri ("indelt") 1700 1702 1704 1706 1708 1710 1712 1714 1716 1718 1720
 Första själländska

H

                 

H

W

S G    

S

         
   Andra själländska        

B

 

R

 

O

M

                     
   Tredje själländska

H

                 

H

 

G

               
   Första fynska                    

H

 

G

               
   Andra fynska                    

H

 

G

               
 Första jylländska T                  

H

 

G

               
 Andra jylländska T      

B

 

R

 

O

M

                     
 Tredje jylländska         B   R   O M                      
   Fjärde jylländska

T

      B   R   O M                      
   Femte jylländska        

B

 

R

 

O

                       
  Dragoner (värvade) 1700 1702 1704 1706 1708 1710 1712 1714 1716 1718 1720
 Livdragonerna                    

H

 

G

               
 Holsteinska                                          
 "Ungerska"                    

H

 

G

               
 Württembergska        

B

 

R

 

O

                       
  Lantmilis (utskrivna dragoner) 1700 1702 1704 1706 1708 1710 1712 1714 1716 1718 1720
 Själland-Fyn (värvade kyrassiärer från 1711)                

H

         

W

       
 Jylland (värvade kyrassiärer från 1710)                      

W

G                
 Östsjälland                                          
 Västsjälland                                          
 Jyllands                                          
 



 

  Infanteri 1700 1702 1704 1706 1708 1710 1712 1714 1716 1718 1720
 Värvade regementet (2 st. fram till 1701)                          

T

 

Se

         
   
 Akershus 1:a                                    

F

   
2:a    
 Smålänens (Smaalenske) 1:a                                    

F

   
2:a    
 Opplands 1:a                                          
2:a    
 Västerlänens (Vesterlenske) 1:a                                          
2:a    
 Bergenshus 1:a                                    

F

   
2:a    
 Trondheim Norra
1:a
2:a
3:e
                                     
   
   
   
Södra      

T

 

S Se

     
 Skidlöparkåren                                          
  Dragoner 1700 1702 1704 1706 1708 1710 1712 1714 1716 1718 1720
 1:a sunnanfjällska (1. Søndenfjeldske)                                          
 2:a sunnanfjällska (2. Søndenfjeldske)                                          
 Nordanfjällska (Nordenfjeldske)                                          
 
*  Norge hade även ett hemvärn i form av lantdragoner organiserade i fristående kompanier. År 1711 fanns 20 stycken i Östlandet (3 576 man)
 och 9 i Tröndelag (2 131 man). Ytterligare förband av hemvärnskaraktär var Röros bergsjägarkår som sattes upp 1710 av bergsverksfolk, och
 Kraghske regementet som var ett kortlivat regemente bestående av före detta soldater (det sattes upp och lades ned 1710). De första åren av
 1700-talet fanns även ett marinregemente bestående av tre bataljoner (Bergenshus, Trondheim och Västerlänen) som dock försvinner ur
 rullorna efterhand.
 

När det gäller Livgardet till fot och det Fynska regementet ger tabellen ovan en alltför förenklad bild av var de befann sig under perioden 1701-1714. Båda regementena hade nämligen tre bataljoner, men det var bara en av dessa som hyrdes ut till sjömakterna. De övriga stannade kvar i hemlandet och deltog sedan i fälttågen mot Sverige. De uthyrda bataljonerna deltog däremot inte i dessa fälttåg eftersom de inte återvände till Danmark förrän 1714. Det var med andra ord inte samma soldater som stred i slagen vid Malplaquet 1709 och Helsingborg 1710.

En särskild sida redogör den exakta sammansättningen av de hjälpkårer som skickades till Sjömakterna, kejsaren och Sachsen.

Kriget 1700

Problemet med att kartlägga ett regementes rörelser när det bestod av tre bataljoner illustreras även av det kortvariga kriget år 1700. Bataljonerna befann sig då ofta på olika ställen, vilket redovisas nedan.

De norska trupper som inte omnämns befann sig i Norge. De två värvade norska infanteriregementena beordrades i juli att skeppas över till Danmark. Men dålig vind förhindrade dem från att göra detta och freden i Traventhal slöts den 18 augusti (gregorianska kalandern) innan de hade hunnit lämna Norge.

Två dragonregementen som sattes upp 1700 och som sedan skulle bli det "Ungerska dragonregementet" hann inte bli färdiga innan fredsslutet. Efter freden blev det ena förlagt i Slesvig-Holstein och det andra på Själland innan de i oktober överfördes till Sachsen som en del av en hjälpkår. Även det nyuppsatta kyrassiärregemente som senare skulle få namnet "Würtenbergska hann inte bli klart i tid blev förlagt i Slesvig-Holstein.

Fältarmén i Slesvig (ca 11 000 – 12 000 man)

Första jylländska kavalleriregementet
Andra jylländska kavalleriregementet
Fjärde jylländska kavalleriregementet

Livgardet – 3 bataljoner + 2 grenadjärkompanier
Drottningen – 2 bataljoner + 2 grenadjärkompanier
Prins Christian  – 1 bataljon + 1 grenadjärkompani
Prins Georg – 3 bataljoner + 1 grenadjärkompani
Jylländska – 1 bataljon + 1 grenadjärkompani
Fynska – 2 bataljoner + 1 grenadjärkompani
Schack – 1 bataljon + 1 grenadjärkompani

Holsteinska artillerikåren – 5 kompanier
Danska artillerikåren – 1 kompani (Nyborg & Fredericias)

Observationskåren i Holstein

Livregementet till häst
Oldenburgska (Holsteinska) kyrassiärsregementet
Tredje jylländska kavalleriregementet
Femte jylländska kavalleriregementet
Andra fynska kavalleriregementet
Livdragonregementet
Holsteinska dragonregementet

Prins Carl  – 2 bataljoner + 1 grenadjärkompani
Själländska – 1 bataljon + 1 grenadjärkompani
Jylländska – 1 bataljon

21 artillerister

Garnisonstrupper på Själland

Första själländska kavalleriregementet
Andra själländska (överfördes till Jylland i april)
Tredje själländska kavalleriregementet

Kronborgs slott (Helsingør)
Själländska – 1 bataljon
Danska artillerikåren – 1 kompani (Kronborgs)

Köpenhamn
Livgardet till häst (2 skvadroner överfördes till fältarmén i juni)
Drabantgardet
Prins Christian – 2 bataljoner
Själländska – 1 bataljon
Schack – 1 bataljon
Borgarbeväpningen – 10 kompanier
Danska artillerikåren – 4 kompanier

Överfört från flottan efter landstigningen i Humlebæk:
Marinregementet – 16 kompanier
Vesterlenske – 6 kompanier
Bergenshus – 5 kompanier

Korsør – Ett kompani från Fynska och några artillerister.

Garnisonstrupper i Holstein

Första fynska kavalleriregementet

Rendsburg
Jylländska – 4 kompanier
Prins Carl – 2 kompanier
21 artillerister.
Tillkom i maj (från fältarmén?):
Fynska – 2 kompanier
Schack – 1 kompani

Friedrichsort
Jylländska – 2 kompanier
Prins Carl – 2 kompanier
7 artillerister

Glückstadt
Drottningen – 6 kompanier
Prins Carl – 2 kompanier
12 artillerister
I maj överfördes Prins Carls 2 kompanier till observationskåren och i gengäld tillfördes garnisonen 5 kompanier från fältarmén (3 Prins Georg, 1 Prins Christian och 1 Själländska).

Hitler skans – Ett frikompani och 3 artillerister
Steinburgs skans – 30 kommenderade män.

Garnisonstrupper på Fyn

Nyborg – 3 kompanier från Fynska och några artillerister.

Garnisonstrupper på Jylland

Hals & Fladstrand – Ett frikompani och 14 artillerister
Fredericia – 2 (?) kompanier från Fynska (ett överfördes till fältarmén i juni)

Andra själländska överfördes till norra Jylland i april och sedan till hertigdömet Slesvig i juni.

Garnisonstrupper I Oldenburg

Oldenburgska bataljonen – 6 kompanier
Holsteinska artillerikåren – 1 kompani

Referenser

MacDowall, Simon. Malplaquet 1709 - Marlborough's Bloodiest Battle. Oxford (2020)
McNally, Michael. Ramillies 1706 - Marlborough's tactical masterpiece. Oxford (2014)
Tincey, John. Blenheim 1704 - The Duke of Marlborough's Masterpiece. Oxford (2004)
Tuxen, A. P. – With-Seidelin C. L. Bidrag til den store nordiske krigs historie. Köpenhamn (1899-1934)
Vaupell, Otto. Den danske hærs historie til nutiden og den norske hærs historie indtil 1814. Köpenhamn (1872-1876)