Debatten efter 1980
Efter att riksdagen införde en möjlighet för minoriteten att utlysa
folkomröstningar vid grundlagsändringar, en form av proceduriell folkomröstning,
har inte mycket hänt. De etablerade partierna har stått fast vid sina
ursprungliga uppfattningar. Socialdemokraterna har hela tiden varit skeptiskt
inställd till att frångå principen om representativ demokrati, medan de
borgerliga partierna hela tiden har principiellt varit för att låta frågor avgöras
direkt av folket. En omsvängning har dock skett av vänsterpartiet som tidigare
delade socialdemokraternas uppfattning. Numera är vänsterpartiet ett av de mest folkomröstningsvänliga partierna i riksdagen. De nya
partierna som har tillkommit sedan 1985, kristdemokraterna, miljöpartiet och
även ny demokrati, är principiellt för folkomröstningar. Under den tiden ny
demokrati satt i riksdagen lade de fram en motion som kort och gott gick ut på att vi
skulle ha fler folkomröstningar. De förklarade inte vilka frågor de hade tänkt
sig att man skulle folkomrösta om och motionen avslogs.
Enligt de teorier som finns om varför man förespråkar folkomröstningar är
partiernas ställningstaganden inte förvånande. En folkomröstning förespråkas
normalt av dem som inte har majoritet i parlamentet och som i den ser en chans
att undvika ett nederlag. De borgerliga partierna har en lång tradition av att
befinna sig i opposition och sett till 1900-talet som helhet
har det varit just de som förespråkat folkomröstningar. Men eftersom de så länge
varit för folkomröstningar är det också svårt för dem att säga nej till folkomröstning
i en viss fråga även när de befinner sig i regeringsställning.
Vänsterpartiet och miljöpartiet är två partier som har uppfattningar i t ex
EU som skiljer sig från de övriga partierna. Eftersom deras chanser att i
riksdagsvalet få en majoritet är obefintliga är de också idag de mest aktiva
folkomröstningsanhängarna. Socialdemokraterna som i egenskap av det statsbärande
partiet har goda chanser att få igenom sina förslag i riksdagen är ovilliga att
riskera ett nederlag i en folkomröstning. Men inte ens de är längre uttalat emot
folkomröstningar. Utan när socialdemokrater (och andra) är emot att en fråga ska
avgöras direkt av folket redogör man inte principerna om representativ demokrati
utan man säger istället att frågan är för teknisk invecklad för att avgöras i en
folkomröstning, Ett argument som för övrigt har använts mot alla folkomröstningar vi har
haft hittills. .
Men detta innebär att riksdagsmajoriteten har under hela 90-talet varit
positivt inställd till folkomröstningar. Trots det har inga förändringar skett i
lagtexten. Olof Ruin, vars utredning min uppsats till stor del bygger på,
föreslår att beslutande folkomröstningar med krav på högt valdeltagande ska
införas. Själv är jag tveksam om det kommer att genomföras. Visserligen kan den
praxis som råder vid folkomröstningar ändras men lagarna kommer nog inte att
förändras speciellt mycket. Sverige har en lång tradition av att ha en
konstitution som lämnar manöverutrymme åt politikerna. Därför tror jag inte att
de kommer att reglera folkomröstningsinstitutet ännu mer.
Läs även om EU-valet. |