Startsidan Svensk historia Historisk atlas Historiska källor Karoliner Gästbok
Kartor Befolkning Regentlängder Skandinavien
 
  KARTOR:
 
  Romarriket
  Frankerriket
  Österrike
  Preussen
  Europa
  EU
_____________________
 
  Danmark
  Finland
  Norge
  Sverige

 

Örjan Martinsson

Österrike från och med 1815

= Österrike
= Landförvärv 1815
= Andra stater  i det Tyska förbundet
= Stater styrda av habsburgska sidolinjer

Efter förödmjukelsen av Österrike 1809 vände lyckan för Napoleon. I Spanien och Ryssland drabbades hans arméer av stora förluster och Österrike var med och bildade den sjätte koalitionen som till slut besegrade Frankrike 1813-14. När Europas gränser skulle ritas av Wienkongressen 1814-15 följdes legitimitetsprincipen som innebar att Österrike fick tillbaka nästan alla landområden som hade förlorats sedan revolutionskrigen inleddes. De enda undantagen var Österrikiska Nederländerna, Västgalizien samt de små schwabiska besittningarna. Österrike kompenserades dock med en mycket starkare ställning i Italien där Habsburgska sidolinjer även tilldelades furstendömen. Som en ersättning för det år 1806 upplösta Tyskromerska riket bildades det Tyska förbundet där Österrike var permanent ordförandeland.

= Österrike
= Andra stater  i det Tyska förbundet
= Landförvärv 1846 och 1865
= Landförluster 1859-60

Det som Wienkongressen inte tog hänsyn till var den framväxande nationalismen. Det österrikiska kejsardömet var splittrat i en mängd olika nationaliteter. Tyskar, italienare, polacker och ungrare ställde alla krav på att bilda egna nationalstater vilka hotade Österrikes fortbestånd. Krakow som sedan 1815 hade varit en självständig stadsrepublik annekterades 1846 av Österrike med ryskt och preussiskt godkännande eftersom det hade blivit en härd för polsk nationalism. Under revolutionsåret 1848 gjorde Ungern ett uppror som endast kunde kuvas med rysk hjälp. Och det var även med stöd från Ryssland som Österrike året efter lyckades förhindra Preussens kung att skapa ett enat Tyskland som inte inkluderade Österrike. Även i Italien hade Österrike lyckats avvärja de italienska nationalisternas försök att kasta ut Österrike.

Men i längden gick inte denna utveckling att förhindra. Frankrikes kejsare Napoleon III allierade sig med de italienska nationalisterna och i ett krig 1859 erövrade de Lombardiet från Österrike. Strax efter störtades de habsburgska sidolinjer som hade regerat i Toscana, Modena och Parma varefter dessa stater anslöt sig till kungariket Sardinien som bildade det enade Italien. Danska nationalister försökte under samma tid skapa en dansk nationalstat genom att stadsfästa en gemensam grundlag för Slesvig och kungariket Danmark. Eftersom Slesvig ingick i de tyska nationalisternas planer för ett enat Tyskland lyckades de övertala Preussen och Österrike att gemensamt förklara krig mot Danmark och 1864 erövrades de danskstyrda hertigdömena Slesvig-Holstein. Eftersom Preussen inte ville skapa en ny tysk småstat kom de överens med Österrike om att tills vidare administrera varsin del av Slesvig-Holstein, det var Holstein som föll på Österrikes lott.

= Österrike   = Ungern   = Landförluster 1866

Tvisten mellan Österrike och Preussen om Slesvig-Holsteins framtid visade sig vara olöslig. Preussen ville ha båda områden och accepterade inte Österrikes förslag om att byta Holstein mot områden i Schlesien. Det slutade med att ett krig mellan Österrike och Preussen bröt ut 1866. De flesta tyska stater stödde Österrike, men Preussen var allierad med Italien och hade en modernare armé. Preussen vann en klar seger och upplöste det Tyska förbundet till förmån för ett eget förbund där Österrike inte tilläts delta och som 1871 omvandlades till kejsardömet Tyskland. Österrike förlorade därmed den ledarställning som de hade haft i Tyskland sedan 1438. Men i övrigt var fredsvillkoren milda och Österrike behövde bara överlämna Holstein till Preussen och Venetien till Italien.

Eftersom Tysklands och Italiens enande hade försvagat Österrikes ställning var det nu viktigt att uppnå en förlikning med de ungerska nationalisterna om den österrikiska monarkin skulle ha någon framtid. En kompromiss förhandlades fram 1867 som innebar att Österrike delades i två delar som var i union med varandra och där den ena delen var en ungersk nationalstat. Den nya staten kom hädanefter att kallas för "Österrike-Ungern". Ungrarna var nöjda med denna lösning, men det fanns gott om andra nationaliteter inom det österrikiska monarkin som avundades ungrarnas nyvunna ställning, Såsom tjecker, rumäner, polacker och sydslaver.

= Österrike   = Ungern   = Landförvärv 1878/1908   = Ockuperat 1878-1908

1875 utbröt ett uppror i Bosnien-Hercegovina mot det Osmanska riket. Detta utlöste i sin tur ett krig mellan Ryssland och och det Osmanska riket 1877-78 som slutade mot en klar rysk seger och upprättandet av en stor ryssvänlig bulgarisk stat på Balkanhalvön. De övriga stormakterna kunde inte tolerera en sådan kraftig ökning av Rysslands inflytande regionen. Berlinkongressen sammankallades för att lösa tvisterna och den beslutade att den bulgariska staten skulle minskas i omfång och att maktbalansen skulle bevaras genom att Österrike-Ungern tilläts ockupera Bosnien-Hercegovina samt Sancak-Novi Pazar 1878. Ockupationen skulle vara ända till 1908 då ungturkarnas maktövertagande i Istanbul aktualiserade behovet av en permanent lösning av Bosniens ställning. Österrike-Ungern valde att annektera Bosnien-Hercegovina men återlämnade Sancak-Novi Pazar till de turkiska myndigheterna. Denna åtgärd förvärrade motsättningarna mellan Österrike-Ungern och Ryssland som var rivaler om inflytandet på Balkanhalvön. Det ryska missnöjet mot annekteringen gjorde Ryssland mycket beslutsamt att förhindra en repris 1914 och bidrog därmed till det första världskrigets utbrott.

= Österrike   = Landförvärv 1919   = Landförluster 1919

När den österrikiske tronföljaren mördades av serbiska nationalister i Sarajevo 1914 utlöstes det första världskriget 1914-18 som resulterade i den habsburgska monarkin undergång. Österrike-Ungern hamnade på den förlorande sidan och segrarmakten lät de olika minoriteterna bilda egna nationalstater med gränser som drogs väldigt oförmånligt för både tyskspråkiga österrikare och ungrare. Det lilla som återstod av den Österrikiska staten efter freden i Versailles 1919 var en nästan helt homogen tyskspråkig republik. Det enda nya landområde som tillkom var en tyskspråkig landremsa som hade tillhört Ungern och som i en folkomröstning 1919 röstade för att ansluta sig till Österrike och bildade delstaten Burgenland.

= Tyska riket   = Österrikisk landförlust 1938

I den nya österrikiska republiken fanns det en stor opinion för att ansluta landet till Tyskland. Men detta hade hade segrarmakterna förbjudit i freden i Versailles. Det motvilligt självständiga Österrike kom att plågas av motsättningar mellan kristdemokratern och socialdemokrater. De förstnämnda hade makten under större delen av tiden. Men när den ekonomiska krisen på 1930-talet gjorde ett valnederlag oundvikligt valde kristdemokraterna att införa diktatur 1933 och utplåna den socialdemokratiska rörelsen. Detta ökade inte kristdemokraternas popularitet utan gjorde att nazisterna blev den ledande oppositionsrörelsen. 1938 marscherade tyska trupper in i Österrike under folkligt jubel och utan att möta något motstånd varmed "Anschluss" var ett faktum.

 

= Sovjetisk ockupationszon
= Amerikansk ockupationszon
= Brittisk ockupationszon
= Fransk ockupationszon

= Andra österrikiska republiken

Som en del av Tyskland förlorade Österrike andra världskriget 1939-45 och ockuperades av segrarmakterna under tio år efter kriget. Dessa hade bestämt att Österrike skulle återuppstå som en självständig stat och detta skedde 1955 då Österrike blev en demokratisk stat med ständig neutralitet.

Tillbaka till Österrikes startsida.