Startsidan Svensk historia Historisk atlas Historiska källor Karoliner Gästbok
Kartor Befolkning Regentlängder Skandinavien
 
  Regentnamn
  Flaggor

 
 
  Brittiska öarna
  Benelux
  Frankrike
  Iberiska halvön
  Italien
  Centraleuropa
  Tyskland
  Skandinavien
  Baltikum
  Polen
  Östeuropa
  Balkan
 
_____________________

Örjan Martinsson

Makedoniens kungar

Makedonien är namnet på en region på Balkanhalvön som omfattar områden som idag ingår i de självständiga staterna Grekland, Bulgarien och Makedonien. Det har sitt ursprung i ett hellenistiskt kungadöme som uppstod i dagens norra Grekland. Invånarna var greker enligt historieskrivaren Herodotos. Men denna etnicitet var ifrågasatt av övriga greker och det var först under 300-talet f. Kr. då Makedonien blev en stormakt som de kunde tvinga fram ett sådant erkännande och därmed delta i panhellenska spel. Storhetstiden innebar också att Makedoniens yta växte till att omfatta även dagens makedonska republik. Det "grekiska" Makedonien förblev dock kärnregionen i kungariket ända fram tills det erövrades av Romarriket år 148 f. Kr. Under 600-talet e. Kr. invandrade slaviska folk till regionen och därmed såddes fröna till den konflikt som råder idag mellan staterna Grekland och Makedonien som båda gör anspråk på att vara de rättmätiga arvtagarna till det makedonska kungariket.

Om själva grundadet finns det motstridiga uppgifter i källorna. Herodotos hävdar att det var Perdikkas I som grundade riket medan Theopompos hävdar att denna bedrift utfördes av Karanos. Alla antika källor är emellertid eniga om att den första makedonska kungaätten härstammade från den grekiska staden Argos (efter vilken ätten har fått sitt namn).

Argeadiska ätten

808-778 f. Kr.
?
?

700-678
678-640
640-602
602-576
576-547
547-498
498-454
454-413
413-399
399
399-396
396-393
393
393
393
393-392
392-370
370-368
368-365
365-359
359-356
359-336
336-323
334-323
323-317
323-310
323-321
321-319
319-317
317-306

Karanos
Koinos
Tyrimmas

Perdikkas I
Argaios I
Filippos I
Aeropos I
Alketas I
Amyntas I
Alexandros I
Perdikkas II
Archelaos I
Krateros
Orestes och Aeropus II
Archelaos II
Amyntas II
Pausanias II
Amyntas III
Argaios II
Amyntas III (andra gången)
Alexandros II
Ptolemaios I
Perdikkas III
Amyntas IV
Filippos II
Alexandros o Megas (Alexander den store)
Antipater
Filippos III Arrhidaeus
Alexandros IV
Perdikkas
Antipater
(andra gången)
Polyperchon
Kassandros

306-297
297-296
296-294

Antipaters ätt

Kassandros (regent 317-306)
Filippos IV
Alexandros V och Antipater II


Olika ätter
Ag = Antigonidiska ätten, Ap = Antipaters ätt
P = Ptolemaiska ätten
 
Ag


P
P
Ap
Ap
294-288
288-285
288-281
281-279
279
279
279-277
Demetrios I Poliorketes (Belägraren)
Pyrrhos (den berömde "Pyrrhus-segraren")
Lysimachos
Ptolemaios II Keraunos
Meleagros
Antipater II Etesias
Sosthenes

Antigonidiska ätten
 
277-274
274-272
272-239
239-229
229-221
221-179
179-168
168-149
149-148
148 f. Kr.
Antigonos II Gonatas
Pyrrhos (andra gången)
Antigonos II Gonatas (andra gången)
Demetrios II Aetolicus
Antigonos III Doson
Filippos V
Perseus
Delat av Romarriket i fyra lydrepubliker
Andriskos
Makedonien blir en romersk provins

Romarriket förlorar kontrollen över Makedonien under 600-talet e. Kr. då slaviska stammar bosätter sig i regionen. Under 800-talet blir Makedonien en del av det Bulgariska riket. När det Bysantinska riket år 971 erövrade östra Bulgarien blev Makedonien kärnlandet i det som återstår av det Bulgariska riket. År 1018 föll även de sista resterna av bulgarernas rike i bysantinska händer och hela Makedonien blev en del av det Bysantinska riket. Efter ett uppror 1185 återuppstod det Bulgariska riket vilket kontrollerade större delen av Makedonien tills detta område erövrades av Serbien 1330. Serberna förlorade i sin tur Makedonien till det Osmanska riket 1371 som styrde regionen ända fram till Balkankrigen 1912-1913. Efter freden fick segrarmakterna Grekland, Bulgarien och Serbien varsin del av Makedonien. Den serbiska delen av Makedonien ockuperades 1941-1945 av Bulgarien och blev 1991 en självständig republik.