Kartor Befolkning Regentlängder Skandinavien
 

 












 

Örjan Martinsson

Mähren är den östra delen av dagens Tjeckien och dess historia hör intimt ihop med Böhmens (Tjeckiens västra del). Men det har ändå bevarat sin egen identitet och har ofta haft stor autonomi i förhållande till Böhmen. Den första tjeckiska statsbildning hade dessutom sitt centrum i Mähren. Det var det Stor-Mähriska riket som kontrollerade större delen av de västslaviska områdena men som sedan krossades av ungrarna i början av 900-talet. Därefter stred Ungern, Böhmen och Polen om kontrollen över Mähren fram till 1029 då det definitivt blev en del av det Böhmiska riket. Det erhåll dock en betydande autonomi då det styrdes av böhmiska prinsar som ett eget furstendöme. En av dessa var Břetislav som blev hertig av Böhmen 1035 och sedan införde en tronföljdsordning för Böhmen baserad på senioritetsprincipen. Detta innebar att det var den äldste medlemmen av ätten Přemysl och inte den äldste sonen till den förre hertigen som blev ny hertig av Böhmen vid tronskiften. De övriga medlemmarna av ätten tilldelades hertigdömen i Mähren som lydde under Böhmens överhöghet, dvs. hertigdömena Brünn (Brno), Olmütz (Olomouc) och Znaim (Znojmo). Resultatet av detta arrangemang blev dock återkommande inbördesstrider mellan de böhmiska regenterna och de mähriska regenterna.

830-846
846-870

Mojmír I
Rostislav (Rastislav)

871-894 Svatopluk
894-907 Mojmír II

907-955
955-995
995-1029
1029-1182

Del av Ungern
Del av Böhmen
Del av Polen
Under Böhmisk överhöghet


 
1029-1049
1049-1055
1055
Břetislav (hertig av Böhmen 1135-55)
Spytihněv (hertig av Böhmen 1155-61)
Delas i Brünn, Olmütz och Znaim


 
1055-1061
1061-1092
1092-1097
1097-1100
1100-1115
1115-1123
1123-1125
1125-1156
 
Ota I (Olmütz 1061-1087)
Konrád I Ota (även Znaim 1061-92)
Oldrich I
Bořivoj (även Znaim, Böhmen 1100-07)
Oldrich I (andra gången, Znaim 1113-15)
Soběslav I Oldrich (Böhmen 1125-40)
Ota II (även Olmütz 1107-10, 1113-26)
Vratislav
 
1174-1176 Václav II (Olmütz 1174-76, Böhmen 1191-92)
1176-1189
1189-1191
1191-1194
1194-1197
1197-
Konrád II Ota (markgreve 1182)
Spytihněv
Vladislav Jindřich (Böhmen 1197)
Spytihněv (andra gången)
Vladislav Jindřich (nu som markgreve)


 
1055-1056
1056-1058
1058-1061
1061-1087
1087-1090
1090-1107
1107-1110
1110-1113
1113-1126
1126
1126-1130
1130-1135
1135-1137
1137-1140
1140-1160
1160-1164
1164-1173
1174-1176
Vratislav (hertig av Böhmen 1061-92)
Direktstyrt av Böhmen
Vratislav (andra gången)
Ota I (Brünn 1055-1061)
Boleslav
Svatopluk (hertig av Böhmen 1107-09)
Ota II
Vladislav I
Ota II (andra gången, även Brünn 1123-25)
Soběslav Oldrich (även Brünn 1115-23)
Václav I
Soběslav Oldrich (andra gången)
Lupold
Soběslav Oldrich (tredje gången)
Ota III Detleb
Vladislav II
Bedřich (Böhmen 1172-73, 1178-89)
Oldrich
1176-1179 Václav II (Brünn 1174-76, Böhmen 1191-92)
1179-1189
1189-1191
1191-1194
1194-1200
1200
Konrád Ota (markgreve 1182)
Vladimír
Direktstyrt av Böhmen
Vladimír
Förenat med markgrevskapet Mähren


 
1055-1092
1092-1097
1097-1100
1100-1112
1113-1115
1112-1123
1123-1161
1161-1174
1174-1191
1191-1194
1194-1197
1197-
Konrád I Ota (även Brünn 1061-1092)
Lutold
Bořivoj (även Brünn, Böhmen 1100-07)
Lutold (andra gången)
Oldrich (även Brünn 1100-15)
Soběslav I (hertig av Böhmen 1125-40)
Konrad II
Konrád III
Konrád II Ota (markgreve 1182)
Vladislav Jindřich (Böhmen 1197)
Jindřich Břetislav (Böhmen 1193-97)
Vladislav Jindřich (nu som markgreve)

Under 1170-talet enade Konrád Ota hela Mähren och han försökte även bli hertig av Böhmen men förhindrades av kejsaren som ingrep i den böhmiska tronstriden. Konrád Ota tvingades ge upp anspråken på Böhmen 1182 men blev som kompensation erkänd som en riksomedelbar markgreve av Mähren. Sju år senare blev Konrád Ota iallafall hertig av Böhmen 1189 varmed Mähren återförenades med Böhmen. 1197 erhöll den avsatte böhmiske hertigen Vladislav Jindřich Mähren som ett ärftligt län under Böhmens överhöghet.

Ätten Přemysl

1182- (1191)
1189-1197
1197-1222
1223-1227
1227-1239
1239-1247
1247-1278
1278-1283
1283-1305
1305-1306

Konrád Ota
Förenat med Böhmen
Vladislav Jindřich
Vladislav II
Přemysl
Vladislav III
Přemysl Otakar
Direktstyrt av den tyske kungen (Rudolf I)
Václav II
Václav III


Ätterna Habsburg och Kärnten
 

1306-1307

Rudolf Habsburský
1307-1310 Jindřich Korutanský


Ätten Luxemburg
 

1310-1333

Jan Lucemburský
1333-1349 Karel
1349-1375
1375-1394
1375-1405
Jan Jindřich (greve av Tyrolen 1335-1341)
Jan Soběslav
Prokop

1375-1411

Jošt
1411-1419 Václav IV
1419-1423 Zikmund


Olika ätter
 

1423-1439

Albrecht Habsburský
1440-1457 Ladislav Pohrobek
1458-1468 Jiři z Poděbrad

1468-1490

Matyáš Korvín
1490-1516 Vladislav Jagellonský
1516-1526 Ludvík Jagellonský


Ätten Habsburg
 

1527-1564

Ferdinand I
1564-1576 Maxmilián
1576-1608 Rudolf II
1608-1619 Matyáš

Matyáš blir 1611 kung av Böhmen som Mähren därefter är ständigt förenat med

= Tyskland
= Luxemburg
= Württemberg
= Brandenburg
= Österrike
= Böhmen
= Slavonien (Kroatien)
= Polen
= Ungern
= Transsylvanien