753 Rom grundas enligt traditionen av Romelus och Remus.
642-617 Under kung Ancus Martius regering utsträcks Roms territorium till kusten.
616 Med Tarquinius Priscus trontillträde inleds en period av starkt etruskiskt inflytande som inte upphör förrän den romerska republiken bildas 509.Under den perioden övertar Rom ställningen som Latiums ledande stad från Alba Longa.
578-535 Enligt traditionen reformerar kung Servius Tullius härväsendet och indelar Rom administrativt i olika tribus.
510 Enligt traditionen störtas monarkin detta år och ersätts av en republik år 509.

507 Den etruskiske kungen Porsenna intar Rom. Han besegras tre år senare av en koalition av latinare och greker från staden Kyme.
498-493 Latinska kriget, Rom tvingas erkänna de latinska städernas autonomi som i sin tur endast erkänner Roms ledarställning vid krigstillstånd.
494 Plebejerna utvandrar till det heliga berget och återvänder först efter att patricierna går med på eftergifter, ämbetet folktribun skapas för att skydda plebejernas rättigheter.
471 Concilium plebis, en särskild folkförsamling för plebejer skapas. Den kommer sedan att utvecklas till folkförsamlingen comitia tributa som även omfattar patricier.
450 Lagarna skrivs ner på tolv offentliga tavlor.
449 En ny utvandring av plebejerna leder till att äktenskapsförbudet mellan patricier och plebejer upphävs. Samma år besegras den italiska folkstammen sabinarna.
406-396 Det tioåriga kriget mot Veji, den etruskiska staden blir Roms första större erövring.
387 Gallerna brandskattar Rom (det traditionella årtalet är 390).
381 Roms grannstad Tusculum tilldelas romersk medborgarskap.
378-353 Den elva kilometer långa Serviusmuren uppförs runt Rom.

= Rom år 500
= Erövringar till 338   = Erövringar till 304  = Erövringar till 290   = Erövringar till 264

367-366 De licinsk-sextinska lagarna införs varmed klasstriderna mellan patricier och plebejer ebbar ut. Plebejarna får åren efteråt tillträde till de högsta ämbetena och deras ledande familjer smälter samman med den patriciska överklassen.
343-341 Första samnitkriget slutar med en kompromissfred, Capua införlivas med Rom och Samniterna bildar en union med Sidicinerna.
340-338 Latinska kriget, de latinska städerna gör uppror mot Rom men besegras. Det latinska förbundet upplöses och medlemmarna knyter individuella band med Rom. Samma öde drabbar Kampanien som deltog i kriget på latinarnas sida.
326-304 Andra samnitkriget, trots ett förödmjukande nederlag år 321 vid Caudinska passen segrar Rom och annekterar Kampanien.
312 Romarnas första stora vägbygge, Via Appia, färdigställs.
300 Prästämbetet blir tillgängligt för plebejer, därmed är plebejer och patricier helt likställda i lagstiftningen.
298-290 Tredje samnitkriget, en allians mellan samniter, sabinare, etrusker och galler utmanar Rom men besegras. Hela Mellanitalien hamnar under romerskt välde.
287 Plebejerna utvandrar och kommer tillbaka först när patricierna accepterar beslut tagna av plebejernas folkförsamling som allmängiltiga lagar.
285-282 Krig mot gallerna, Gallia Senones erövras.
282-272 Krig mot Tarentum som kallar in den grekiske kungen Pyrrhus till hjälp. Han vinner "Pyrrhus-segrar" vid Heraclea 280 och Ausculum 279, men när slaget vid Beneventum 275 slutar oavgjort återvänder han till Grekland. Tarentum kapitulerar 272 och när Rhegion underkastar sig Rom 270 har alla stadsstater i södra Italien förvandlats till romerska bundsförvanter.
265 Den etruskiska staden Volsinii som hade gjort uppror mot Rom faller.

= Romarriket år 264   = Erövringar till 241  = Erövringar till 218  = Erövringar till 201

264-241 Första puniska kriget. När Rom skickar militär hjälp till Messina mot Syrakusa på Sicilien utlöses ett krig mot Kartago. Kriget utkämpas huvudsakligen till sjöss och resulterar i att Sicilien erövras av Romarriket.
238 Ett myteri bland soldaterna i Sardinien och Korsika leder till att Kartago tvingas avträda dessa öar till Rom.
229-228 Det första illyriska kriget, Romarriket utrotar sjöröveriet i Illyrien och tvingar dess drottning Teuta att erkänna Roms överhöghet.
227 Sicilien förvandlas till den första romerska provinsen och Sardinen och Korsika blir den andra.
226 Fördrag mellan Kartago och Rom. Gränsen mellan deras intressesfärer i Spanien dras längs floden Ebro.
222 De galliska insubrerna besegras och Mediolanum (Milano) erövras varmed provinsen Gallia Cisalpina bildas.
219 Det andra illyriska kriget, Adriatiska havets östra kust erövras av Rom.
218-201 Andra puniska kriget. Genom att sluta en allians med staden Sagentum söder om Ebro provocerar Rom fram ett nytt krig mot Kartago. Den kartagiske fältherren Hannibal tågar över Alperna och förintar en romersk armé vid Cannae 216. Men han lyckas inte besegra Rom och tvingas återvända till Afrika 203 där han året efter besegras i slaget vid Zama. Rom erhåller Kartagos territorium i Spanien samt staden Syrakusa.
215-205 Första makedoniska kriget. Makedonien intervenerar i det puniska kriget på Kartagos sida men misslyckas med att erövra Illyrien.

= Romarriket år 201   = Erövringar till 167  = Erövringar till 146  = Erövringar till 133

200-197 Andra makedoniska kriget. Pergamon, Aten och Rhodos vädjar till Rom om hjälp mot Makedonien. Den romerska konsuln Flamininius besegrar makedonierna i slaget vid Kynoskefalai. Rom övertar därmed Makedoniens hegemoni över Grekland.
200-190 Rom kuvar ett uppror av gallerna i norra Italien.
196 Vid de isthmiska spelen proklamerar Flamininius de grekiska staternas frihet under romerskt beskydd.
192-188 Krig mot Antiochus III, det Seleukidiska rikets kung som försökte erövra egyptiska besittningar i Grekland. Han besegras och tvingas avträda sina besittningar i Mindre Asien till Roms bundsförvanter Pergamon och Rhodos.
191-189 Ibererna gör uppror mot det romerska väldet i Spanien.
171-168 Tredje makedoniska kriget. Makedonien försöker återupprätta sitt hegemoni över Grekland men besegras i slaget vid Pydna 168 och delas upp i fyra olika stater.
167 Krigsbytet från det makedoniska kriget blev så stort att de romerska medborgarna beviljas skattefrihet. Samma år besegras illyrernas kung Genthios som hade stöttat Makedonien, hans rike förvandlas till provinsen Illyricum.
166 Rom grundar en frihamn i Delos som därmed tar över handeln från Rhodos.
154-133 Det romerska väldet på den Iberiska halvön utmanas återigen av uppror. Efter många romerska nederlag intas Numantia 133 av Conelius Scipio Aemilianus varmed de spanska provinserna slutligen pacificeras. De nordvästra delarna av Spanien förblir dock självständiga i ytterligare hundra år.
149-146 Det tredje puniska kriget innebär att staden Kartago förstörs och landet blir den romerska provinsen Africa.
148 Efter ett uppror förvandlas de makedoniska staterna till en romersk provins.
146 Ett uppror i Grekland mot den romerska hegemonin resulterar i att Korint ödeläggs och att grekland förvandlas till en romersk provins.
135-132 På Sicilien bryter det första slavupproret ut. Det slås ner och 20 000 slavar korsfästs.
133 Kung Attalos III av Pergamon testamenterar sitt rike i Mindre Asien till det romerska folket.

= Romarriket år 133   = Erövringar till 96  = Erövringar till 64  = Erövringar till 44

133 Tiberius Gracchus som föreslagit att statsjord ska delas ut till småbönderna mördas när han i strid mot lagen försöker bli omvald som folktribun.
123 Tiberius bror Gajus Gracchus fortsätter med planerna på en jordreform men låter sin slav ta livet av honom efter att hans anhängare dödats under oroligheter i Rom.
121 Delar av södra Frankrike erövras av romarna och förvandlas till provinsen Gallia Transalpina, senare Gallia Narbonensis. Vid samma tid införlivas Balearerna med Romarriket.
113-101 Krig mot de germanska stammarna Cimbrerna och Teutonerna som folkvandrat från Jylland. De besegras av fältherren Marius
111-105 Kriget mot Jugurtha av Numidien i Afrika vinns av Marius.
107 Marius genomför som konsul en militärreform och inför yrkesarmé.
104-101 Ett nytt slavuppror bryter ut på Sicilien.
101 För att bekämpa sjöröveriet ockuperar romerska trupper Kilikien i Mindre Asiens sydkust.
100 När Folktribunen Saturnius lägger fram reformförslag i Gracchernas anda utbryter öppna strider på Roms gator.
96 Cyrenaica testamenteras till Rom
91-89 Bundsförvantskriget. Roms bundsförvanter på de italienska halvön gör uppror och skapar en egen stat. Kriget upphör när Rom går med på att ge bundsförvanterna romerskt medborgarskap.
88-84 Första kriget mot Mithradates VI av Pontus. Mithradates uppmanar grekerna till att göra uppror mot Rom och massakrerar 80 000 romare i Mindre Asien. I Rom utbryter en konflikt om ledarskapet över armén mellan Marius och Sulla. Den senare vinner men Marius genomför blodiga utrensningar i Rom medan Sulla är upptagen med kriget mot Mithradates som besegras.
83-81 I det andra kriget mot Mithradates tvingas han av Rom att acceptera de tidigare fredsvillkoren.
83-72 En av Marius anhängare, Sertorius, gör uppror i Spanien. Han bekämpas av Pompejus men blir mördad av en sina egna officerare.
82-79 Sulla återvänder till Rom och som diktator genomför han än mer omfattande utrensningar bland Marius anhängare och återupprättar senatens makt.
74 Kung Nikomedes IV av Bithynien testamenterar sitt rike till Rom.
74-64 Tredje kriget mot Mithradates. Efter inledande segrar utbryter myteri i den romerska armén. Pompejus tar år 66 befälet över armén och slutför kriget. Roms herravälde i östra Medelhavsområdet befästs med nya provinser, Syrien, Pontus och Kilikien.
73-71 Slavar ledda av Spartacus gör uppror i Italien, de besegras av Crassus.
67 Pompejus utrotar sjöröveriet i Medelhavet och erövrar Kreta och Kilikien.
63-62 Catalinas sammansvärjning avslöjas av Cicero. Catalina och 3 000 av hans anhängare dödas.
60 Pompejus, Crassus och Julius Caesar bildar det första triumviratet, tillsammans behärskar de Rom och fördelar ämbetena mellan sig.
58 Cypern blir en romersk provins.
58-51 De galliska krigen. Julius Caesar erövrar Gallien.
55-54 Julius Caesar genomför två fälttåg mot Britannien.
54-20 Det första kriget mot partherna bryter ut när dessa förklarar krig mot den romerska klientstaten Armenien. Crassus stupar i det katastrofala slaget vid Carrhae 53. Partherna invaderar Syrien och Mindre Asien 40-38. Marcus Antonius genomför år 36 ett fälttåg i Armenien mot partherna som slutar i ett fiasko. Augustus sluter år 20 en fred med Partherriket som då erkänner Roms överhöghet över Armenien och återlämnar de romerska fälttecken som hade erövrats i slaget vid Carrhae.
49-45 Julius Caesar korsar floden Rubicon och utlöser därmed ett inbördeskrig mot Pompejus och hans anhängare. Julius Caesar segrar och blir utnämnd till diktator på livstid. I samband med inbördeskriget blir Numidien den romerska provinsen Africa Nova år 46.
47 Mithradates son Farnakes försöker ta tillbaka de delar av kungariket Pontus som hade erövrats av Romarriket, men han besegras av Julius Caesar i slaget vid Zela (veni vidi vici).
44 Julius Caesar mördas av en senatskonspiration.
43 Marcus Antonius, Lepidus och Octavianus sluter det andra triumviratet för att hämnas mordet på Julius Caesar och fördela rikets ämbeten.
42 Julius Caesars mördare besegras i slaget vid Philippi.
36 Sicilien som hålls av Pompejus son Sextus intas av Lepidus och Octavianus närmaste man Agrippa. Lepidus försöker sedan ta strid mot Octavianus men hans soldater gör myteri och går över till Octavianus.
34 Marcus Antonius anklagar Armeniens kung för att inte ha givit honom utlovat stöd i kriget mot partherna, denne besegras och tas till fånga efter ett fälttåg.
32 Romarriket förklarar krig mot drottning Kleopatra av Egypten. Marcus Antonius tar ställning för Kleopatra.

Fortsättning följer på sidan: Romarriket under kejsartiden.