Startsidan Svensk historia Historisk atlas Historiska källor Karoliner Gästbok
Kartor Befolkning Regentlängder Skandinavien
 
  KARTOR:
 
  Romarriket
  Frankerriket
  Österrike
  Preussen
  Europa
  EU
_____________________
 
  Danmark
  Finland
  Norge
  Sverige

 

Örjan Martinsson

Romarrikets fall

= Västromerska rikshalvan  = Östromerska rikshalvan   = Landförluster 
= Territorier styrda av foederatis (franker, visigoter, burgunder och bretoner)

Västroms fall 395-476

395-397 Visigoternas kung Alarik bryter freden med romarna och börjar plundra på Balkan och i Italien. Freds sluts igen när Alariks goter tilldelas försvaret över provinsen Illyricum.
401-402
Alarik bryter återigen freden och tågar mot Italien, men han besegras av den västromerske fältherren Stilicho och återvänder till Illyricum.
404
Det västromerska rikets huvudstad flyttas till Ravenna.
406
När legioner vid Rhengränsen flyttas till Norditalien för att bekämpa germanska anfall försvagas försvaret kraftigt och på nyårsafton korsas floden av vandaler, sveber och alaner som sedan härjar i Gallien de följande åren.
407
Burgunderna korsar Rhen och bildar sedan ett eget rike där.
408
Stilicho mördas på kejsarens order och visigoterna under Alarik anfaller Italien på nytt. Staden Rom tvingas betala en tribut innan de slår sig ned i Toscana.
409
Vandalerna, sveberna och alanerna korsar Pyrenéerna för att plundra i Spanien.
410
Visigoterna plundrar Rom. De romerska legionerna överger Britannien som lämnas åt sitt eget öde.
411
Vandalerna, sveberna och alanerna delar den iberiska halvön mellan sig, endast den norra delen förblir under romerskt styre.
416-418
Visigoterna besegrar vandalerna och alanerna i egenskap av romerska bundsförvanter. De tilldelas sedan ett eget territorium i Akvitanien i Gallien med Tolosa (Toulouse) som huvudstad.
421-422
Krig mot perserna. I den efterföljande freden går perserna med på att upphöra med förföljelserna mot kristna i Persien och romarna går med på att ge anhängarna till zoroastrianismen samma frihet i Romarriket.
426
Vandalerna erövrar Balearerna.
429-435
Vandalerna flyttar till Afrika där de lägger under sig fem av sex provinser innan de erhåller status som foederati.
436
Burgundernas rike vid Rhen krossas av romarna och hunnerna.
439
Vandalerna erövrar Kartago som blir deras huvudstad. Grekiska blir ett officiellt språk i det östromerska riket.
440
Vandalerna erövrar Sicilien.
440-442
Nytt krig mot perserna.
442
Vandalernas rike erkänns som en självständig stat av Romarriket.
443
Burgunderna grundar ett nytt rike med centrum i Genévesjön som romerska bundsförvanter.
446
Pannonien förloras till hunnerna.
450
Kelter från Britannien etablerar sig i Bretagne och ges status som foederati.
451
En allians mellan germaner och romare ledda av den romerske fältherren Aëtius besegrar hunnernas härskare Attila i slaget vid de Katalauniska fälten.
452
Attila invaderar norra Italien.
453
Attila dör och hans rike som omfattar landet mellan Rhen, Donau, Östersjön och Kaspiska havet delas mellan hans söner.
454
De folk som hunnerna underkuvat gör uppror och krossar deras välde. Aëtius mördas på den västromerske kejsarens order. Malta erövras av vandalerna.
455
Vandalerna plundrar Rom.
456
Sveberna som tagit kontroll över större delen av den iberiska halvön förlorar allt utom den nordvästra delen till visigoterna. Visigoterna börjar från och med nu att uppträda alltmer självständigt mot Romarriket. Ostrogoterna lägger vid samma tid under sig Pannonien söder om Donau. Vandalerna erövrar Sardinien.
464
Den romerska militärbefälhavaren Syagrius styr norra Gallien som ett från kejsarmakten fristående rike.
469
Vandalerna erövrar Korsika.
473
Ostrogoterna lämnar Pannonien och flyttar till Makedonien och Moesia, varifrån de härjar Balkanhalvön de följande tio åren.
474 Visigoternas kung Eurik avsäger sig troheten till de romerska kejsarna och börjar erövra de delar av Gallien som fortfarande kontrolleras av Rom.
476
Germanen Odovakar avsätter den siste västromerske kejsaren och utropar sig själv till kung i Italien. Samma år förmår han vandalerna att avträda Sicilien.

= Västromerska rikshalvan  = Östromerska rikshalvan   = Landförluster 
= Syagrius utbrytarstat (464-486)   = Land styrt av ex-kejsaren Julius Nepos 475-480
= Territorier styrda av foederatis (franker, burgunder och bretoner)

Östrom förvandlas till det Bysantinska riket

483 Ostrogoternas härjningar på Balkan upphör när de erkänns som foederati. Ostrogoterna behärskar därmed stora områden på Balkan och deras kung Theoderik den store blir konsul för år 484.
486
Frankernas kung Klodvig som kontrollerar Belgien besegrar Syagrius och erövrar hans rike i norra Gallien.
488-493
Ostrogoterna ledda av Theoderik den store tågar mot Italien där de besegrar Odovakar och grundar ett eget rike.
502-505 Krig mot Persien.
507
Visigoterna besegras av frankerna och förlorar de galliska delarna av sitt rike.

= Territorier styrda av foederatis   = Östromerska riket

527-532 Krig mot Persien. I freden går kejsar Justinianus med på att betala subsidier till perserna för att försvara gränsen i Kaukasus mot barbarfolk.
529
Justinianus stänger filosofskolorna i Athen.
533-534
Vandalriket erövras av den östromerske fältherren Belisarius. Det burgundiska riket erövras av frankerna.
535-553
Krig mellan ostrogoterna och Östrom leder till att ostrogoternas rike går under och att Italien återigen styrs av den romerske kejsaren.
540-562
Krig mot Persien, som dock avbryts flera gånger av vapenstillestånd. Fred sluts mot att Romarriket betalar Persien en årlig tribut.
542
Justinianska pesten bryter ut och blir endemisk för en lång tid framåt.
554
Östrom erövrar Andalusien i södra Spanien från visigoterna. De följande decennierna kommer visigoterna att bit för bit återerövra landsdelen.

= Frankerriket   = Justinianus erövringar = Östrom 527

567 Avarerna erövrar donaubäckenet och underkuvar de slaviska stammarna. Därmed har Östrom fått en ny allvarlig fiende.
568
Langobarderna erövrar större delen av Italien.
572-591
Krig mot Persien bryter återigen ut när Rom upphör med att betala tributerna. Kriget avslutas med att romarna ingriper i en persisk tronstrid och erhåller Armenien i gengäld av den segrande kandidaten.
ca 580
Slaviska folk korsar Donau och bosätter sig på balkanhalvön. Större delen av Balkans befolkning kommer under de följande seklen att assimileras av slaverna och Östroms överhöghet över landsbygden kommer under den perioden oftast bara vara teoretisk.
585
Visigoterna erövrar svebernas rike.
602-628
Krig mot Persien som ockuperar Syrien och Egypten samt belägrar Konstantinopel 626 tillsammans med avarerna. Kejsar Herakleios går 627 till motoffensiv och återerövrar alla förlorade provinser.
624
Visigoterna återerövrar de sista östromerska besittningarna i Spanien.

= Östromerska riket   = Landförluster   = Erövring 591  = Frankerriket

634-659 Krig mot araberna som erövrar Syrien, Palestina, Egypten och Cyrenaica. I freden behåller araberna sina erövringar mot en årlig tribut till det Bysantinska riket som Östrom hädanefter kallas för. Cypern administreras gemensamt av araber och bysantinare. Freden blir dock inte varaktig utan en lång serie av krig mot araberna äger rum de följande åren.
674-678
Konstantinopel belägras av araberna.
681
Bulgarerna grundar ett rike vid nedre Donau.
698
Araberna återerövrar Kartago som hade fallit till dem året innan.
711
Hela Nordafrika är under arabisk kontroll.

= Frankerriket   = Bysantinska riket   = Landförluster

Romarrikets startsida