|
Östeuropas befolkning
Tsarryssland
|
Sovjetunionen
|
1500
1550
1600
1650 |
6,0
11,0
13,0 - 15,0
15,0 |
1820
1830
1840
1850 |
48,6
56,1
62,4
68,5 |
1917
1926
1931
1939 |
184,6
147,0
161,0
170,5 |
1722
1750
före 1789 |
14,0
23,0
25,0 |
1860
1870
1880 |
74,1
84,5
97,7 |
1940
1950
1960 |
191,7
181,0
214,2 |
|
1795
1800
1810
1815 |
29,0
35,5
40,7
45,0 |
1890
1900
1910
|
117,8
132,9
160,7
|
1970
1980
1990
2000 |
242,8
265,5
288,6
(290,5) |
I denna sektion är Östeuropa identiskt med det område som länge dominerades
av tsarernas Ryssland och Sovjetunionen. Under 1600-talet var detta Ryssland ett omfångsrikt men mycket
glesbefolkat land i Europas utkant. Peter den Store lyckades emellertid förvandla detta
underutvecklade land till en stormakt genom att besegra Sverige under det Stora
nordiska kriget. Under 1700-talet erövrades sedan stora landområden från Polen och
Turkiet, men under den franska revolutionen hade Ryssland fortfarande en mindre
befolkning än Frankrike, dåtidens supermakt. Under 1800-talet ändrades detta då
Ryssland genomgick en mycket kraftig befolkningsökning som oroade resten av
Europa, främst dess grannar Tyskland och Österrike-Ungern.
Första världskriget ledde dock till en katastrof för det gamla tsarryssland.
Stora landområden förlorades till nybildade stater samtidigt som Ryssland
plågades av ett inbördeskrig mellan röda och vita. Ur askan bildades
Sovjetunionen som återtog en del av de förlorade landområdena under andra
världskriget. Men ekonomisk vanskötsel gjorde att Sovjetunionen kollapsade
1991 och ersattes av den betydligt mindre Ryska federationen.
Ryska federationen
|
1926
1931
1939
1960
1970
1979
1990
1991
2000
2010 |
93,5
111,2
109,3
118,9
130,1
137,6
148,0
148,6
146,0
142,9 |
Det som idag räknas som Ryssland var ursprungligen en delrepublik i
Sovjetunionen. Från och med 1 januari 1992 är det en självständig stat. Trots en
kraftig invandring från de andra före detta delrepublikerna minskar Rysslands
befolkning. Det finns inte heller några tecken på att denna trend kommer att
brytas.
Ryska provinser och
sovjetrepubliker
| |
1811 |
1838 |
1851 |
1863 |
1885 |
1897 |
1914 |
2000
|
2010 |
Bessarabien
Kaukasus
Turkestan |
0,300 |
0,790 |
0,874
2,7 |
1,0
4,2 |
1,5
7,3
3,7 |
1,9
9,3
5,3 |
2,7
12,7
7,1 |
| |
1926 |
1931 |
1939 |
1960 |
1970 |
1979 |
1990 |
Vitryssland
Ukraina
Moldavien |
5,0
29,0
|
5,2
31,4
|
5,6
40,0
3,4 |
8,1
41,9
2,9 |
9,0
47,7
3,6 |
9,5
49,8
3,9 |
10,3
51,8
4,4 |
10,4
49,2
4,5 |
9,8
46,4
4,1 |
Georgien
Armenien
Azerbajdzjan |
2,7
0,9
2,3 |
2,9
1,0
2,5 |
3,5
1,3
3,2 |
4,0
1,8
3,7 |
4,7
2,5
5,1 |
5,0
3,0
6,0 |
5,5
3,3
7,1 |
5,0
3,4
7,9 |
4,7
3,3
9,0 |
Kazakstan
Uzbekistan
Turkmenistan
Kirgizistan
Tadzjikistan |
6,1
4,6
1,0
1,0
1,0 |
7,1
4,7
1,1
1,1
1,2 |
6,1
6,3
1,3
1,5
1,5 |
9,3
8,1
1,5
2,1
2,0 |
13,0
11,8
2,2
2,9
2,9 |
14,7
15,4
2,8
3,5
3,8 |
16,7
20,3
3,6
4,4
5,3 |
16,8
24,1
4,3
4,5
6,1 |
15,2
27,4
5,0
5,4
6,9 |
Större delen av Bessarabien blev sedermera Moldavien. Kaukasus bestod av
Georgien, Armenien och Azerbajdzjan. Turkestan bestod av Kazakstan, Uzbekistan,
Turkmenistan Kirgizistan och Tadzjikistan.
Läs om Estland, Lettland och Litauen på denna sida.
|
