Startsidan Svensk historia Historisk atlas Historiska källor Karoliner Gästbok
Kartor Befolkning Regentlängder Skandinavien
 
  BEFOLKNING:
 
 
Brittiska öarna
  Västeuropa
  Benelux
  Skandinavien
  Tyskland
  Centraleuropa
  Italien
  Baltikum
  Östeuropa
  Västra Balkan
  Östra Balkan

_____________________
 
  Sveriges län
  Sveriges län i %

 

Örjan Martinsson

Tysklands befolkning

Frågan: vad är Tyskland? är inte helt lätt. Vid Kristi födelse fanns ingen tysk stat, men det landområde som skulle bli Tyskland befolkades troligtvis av ungefär 4 miljoner invånare. Senare bildades det Tyskromerska riket som även omfattade det som idag är Österrike, Tjeckien och Belgien. Detta rike som under en lång tid inte hade varit ett rike upplöstes formellt 1806. Dess ersättare blev Tyska förbundet som var en lös organisation för alla självständiga tyska stater. Det var det Tyska förbundet som uppfattades som Tyskland av samtiden men i tabellen nedan avser 1800-talet siffror bara de landområden som 1871 ingick i det Tyska riket. Efter andra världskriget delades Tyskland i två stater fram tills återföreningen 1990.

Tyskland
 (inom dåvarande gränser)
Tyskland
 (inom 1871 års gränser)
0
1200
1350
1500
1600
1650
1700
1750
1800
(4,0)
8,0
12,0
12,0
15,0
10,0
15,0
17,0
25,0
1816
1820
1830
1840
1850
1860
1870

22,4
26,1
29,4
32,6
35,3
37,6
40,8


Tyska riket
(inklusive Saarland 1919-1935)
1871
1880
1890
1900
1910
1913
1922
1930
1933
1939
1939
41,1
45,2
49,4
56,4
64,9
67,0
61,9
65,1
66,0
79,8
87,1





(58,5 inom 1919 års gränser)



(65,2 utan Saarland)
(69,5 inom 1937 års gränser)
(+ protektoratet Böhmen-Mähren)


Västtyskland
(BRD)

Östtyskland
(DDR)
1939
1946
1950
1960
1970
1980
1988
43,0
46,6
50,8
55,4
60,7
61,6
61,4

1939
1946
1950
1960
1970
1980
1988

16,7
18,5
18,4
17,2
17,1
16,7
16,7


Förbundsrepubliken Tyskland
  1990
2000
2010
79,4
82,8
81,8
 

Nedan redovisas befolkningsstatistik över olika tyska småstater och delstater som har existerat genom tiderna. Brandenburg-Preussen hade 1648 en befolkning på 0,6 miljoner invånare, år 1700 var den 1,5 miljoner. Under 1700-telet utvidgades Preussen kraftigt så att dess befolkning år 1806 var hela 9,7 miljoner. Men det året besegrades Preussen av Napoleon och i freden 1807 reducerades Preussens territorium med så mycket att det endast hade 4,9 miljoner invånare, Wienkongressen återupprättade dock den preussiska stormakten 1815. Under trettioåriga kriget blev Württemberg hårt drabbat, dess befolkning minskade från 450 000 invånare 1620 till endast 100 000 år 1639. Hannover hade 200 000 invånare 1689.

Tyska förbundets medlemstater
(invånare i tusental)

  1816 1828 1834 1840 1852 1861 1864
Preussen
Bayern
Sachsen
Württemberg
Baden
Hessen-Darmstadt
Thüringiska stater
Slesvig-Holstein
Övriga stater A
Övriga stater B
10 349
3 655
1 190
1 411
1 006
607
709

2 154
1 491
12 726
4 088
1 373
1 549
1 176
718
802

2 617
1 596
13 510
4 247
1 596
1 570
1 231
761
855

2 793
1 676
14 929
4 371
1 706
1 646
1 296
812
896
849
2 960
1 766
16 935
4 559
1 988
1 733
1 362
854
960
969
3 104
1 918
18 491
4 690
2 225
1 721
1 373
0 857
1 004
1 004
3 193
2 013
19 255
4 807
2 337
1 748
1 432
853
1 035
1 010
3 257
2 068
Tyskland 22,4 26,6 28,2 30,4 33,4 35,6 37,8

Thüringiska stater = Sachsen-Weimar, Sachsen-Meiningen, Sachsen-Altenburg, Sachsen-Coburg-Gotha, Schwarzburg-Rudolstadt, Schwarzburg-Sondershausen, Reuss-Gera och Reuss-Greiz.
Slesvig-Holstein = befolkningen var 1845 0,889. Siffran för 1852 avser 1855 och siffran för 1861 avser 1860.
Övriga stater A = Länder som införlivades med Preussen 1866, dvs. Hannover, Kurhessen, Nassau, Hessen-Homburg och Frankfurt.
Övriga stater B = Mecklenburg-Schwerin, Mecklenburg-Strelitz, Oldenburg, Braunschweig, Anhalt, Waldeck, Schaumburg-Lippe, Lippe, Bremen, Hamburg, och Lübeck.
Tyskland = Avser Tyskland inom 1871 års gränser exklusive Slesvig-Holstein och Elsass-Lothringen.

Tyska rikets delstater
(invånare i tusental)

1871 1880 1890 1900 1910 1925 1933 1939
Preussen
Bayern
Sachsen
Württemberg
Baden
Hessen
Mecklenburg
Oldenburg
Braunschweig
Bremen
Hamburg
Thüringen
Elsass-Lothringen
Saarland
Övriga stater
24 689
4 863
2 556
1 819
1 462
853
655
317
312
122
339
1 067
1 550

454
27 279
5 285
2 973
1 971
1 570
936
677
337
349
157
454
1 170
1 567

509
29 957
5 595
3 503
2 037
1 658
993
676
355
404
180
623
1 272
1 604

574
34 473
6 176
4 202
2 169
1 868
1 120
711
399
465
225
768
1 420
1 719

653
40 165
6 887
4 807
2 438
2 143
1 282
746
483
494
300
1 015
1 586
1 874

708
38 176
7 380
4 994
2 580
2 312
1 347
784
545
502
339
1 153
1 607

770
691
39 934
7 682
5 197
2 696
2 413
1 429
805
574
513
372
1 218
1 660

812
726
41 334
8 223
5 232
2 897
2 502
1 469
900
578
603
450
1 712
1 744

842
671
Tyskland 41,1 45,2 49,4 56,4 64,9 63,2 66,0 69,5


Mecklenburg var fram till 1934 delat i Mecklenburg-Schwerin och Mecklenburg-Strelitz.
Thüringen
var fram till 1920 splittrat i staterna Sachsen-Weimar, Sachsen-Meiningen, Sachsen-Altenburg, Sachsen-Coburg-Gotha, Schwarzburg-Rudolstadt, Schwarzburg-Sondershausen, Reuss-Gera och Reuss-Greiz.
Övriga stater =  Anhalt, Waldeck, Schaumburg-Lippe, Lippe, och med undantag för 1939 Lübeck.

Preussens provinser
 

1864 1871 1880 1890 1900 1910 1910 1925 1933 1939
1,8
1,3
1,5
1,4
0,6
2,0
3,5
2,0
1,0
1,8
1,3
1,6
1,4
0,8
2,0
3,7
2,1
1,0
1,9
1,4
1,7
1,5
1,1
2,3
4,0
2,3
1,1
2,0
1,4
1,8
1,5
1,6
2,5
4,2
2,6
1,2
2,0
1,6
1,9
1,6
1,9
3,1
4,7
2,8
1,4
2,1
1,7
2,1
1,7
2,1
4,1
5,2
3,1
1,6
2,1
0,3

1,7
3,7
2,4
4,3
3,1
1,5
2,3
0,3

1,9
4,0
2,6
4,5
3,3
1,5
2,3
0,3

1,9
4,2
2,7
4,7
3,4
1,6
2,2


2,4
4,3
3,0
4,9
3,6
1,6
1,9
1,7
1,4
3,4
0,1
2,0
1,8
1,4
3,6
0,1
2,1
2,0
1,6
4,1
0,1
2,3
2,4
1,7
4,7
0,1
2,6
3,2
1,9
5,8
0,1
2,9
4,1
2,2
7,1
0,1
3,0
4,1
2,3
6,5
0,1
3,2
4,8
2,5
7,2
0,1
3,4
5,0
2,6
7,6
0,1
3,5
5,2
2,7
7,9
0,1
23,6 24,7 27,3 30,0 34,5
40,2
35,1 38,2 40,0 41,3
Ostpreussen
Westpreussen
Posen
Pommern
Berlin
Brandenburg
Schlesien
Sachsen
Schleswig-Holst.
Hannover
Westfalen
Hessen-Nassau
Rheinland
Hohenzollern
Preussen

Statistiken avser befolkningen inom 1871 års gränser till 1910, den andra serien för 1910 och de följande serierna avser mellankrigstidens gränser.

Efterkrigstidens tyska delstater

Västtyskland

1939 1946 1950 1961 1970 1980 1990 2003
Schleswig-Holstein
Hamburg
Niedersachsen
Bremen
Nordrhein-Westfalen
Hessen
Rheinland-Pfalz
Baden-Württemberg
Bayern
Saarland
(Väst-) Berlin
1,6
1,7
4,5
0,6
11,9
3,5
3,0
5,5
7,1
0,9
2,8
2,6
1,4
6,2
0,5
11,7
4,0
2,7
5,8
8,8
0,9
2,0
2,6
1,6
6,8
0,6
13,2
4,3
3,0
6,4
9,2
0,9
2,1
2,3
1,8
6,6
0,7
15,9
4,8
3,4
7,8
9,5
1,1
2,2
2,5
1,8
7,1
0,7
16,9
5,4
3,6
8,9
10,5
1,1
2,1
2,6
1,7
7,2
0,7
17,0
5,6
3,6
9,2
10,9
1,1
1,9
2,6
1,6
7,3
0,7
17,2
5,7
3,7
9,7
11,3
1,1
3,4
2,8
1,7
8,0
0,7
18,1
6,1
4,1
10,7
12,4
1,1
3,4


Östtyskland


1939

1946

1950

1964

1971

1981

1990

2003
Östberlin
Mecklenburg-Vorpommern
Brandenburg
Sachsen-Anhalt
Thüringen
Sachsen

1,6
1,6
2,5
3,1
2,3
5,7

1,2
2,3
2,6
3,7
2,8
5,8
1,2
2,3
2,7
3,6
2,7
5,9
1,1
2,1
2,7
3,3
2,5
5,5
1,1
2,1
2,7
3,2
2,5
5,3
1,2
2,1
2,7
3,1
2,5
5,1

1,9
2,6
2,9
2,6
4,8

1,7
2,6
2,5
2,4
4,3