Bägge Sicilierna

Sicilien och södra Italien var under arabisk och bysantinsk kontroll på 1000-talet när normandiska riddare erövrade området och bildade ett självständigt rike, från 1130 med namnet kungadömet Sicilien. 1282 Splittrades riket när ön Sicilien gjorde sig självständigt efter ett uppror. Det nya riket kom att kallas för "kungadömet Trinacria" medan fastlandsdelen fortsatte att heta "kungadömet Sicilien" även om det vanligen kallades för "kungadömet Neapel". När dessa riken sedan styrdes av gemensamma kungar kom de i vardagligt tal att kallas för de "Bägge Sicilierna", men det var först 1815 som det namnet blev officiellt antaget.

Grevar av Sicilien		Hertigar av Apulien och Kalabrien
1062-1101 1101-1113 1113-1130	Ruggero I Simone Ruggero II	1059-1085 1085-1111 1111-1127 1127-1130	Roberto il Guiscardo Ruggero Borsa Guglielmo Ruggero II

Kungadömet Sicilien

Normandiska ätten

1130-1154 1154-1166 1166-1177 1177-1190 1190-1194 1194	Ruggero II (tidigare greve och hertig)
	Guglielmo I (den onde)
	Guglielmo II, il Bouno (den gode) Interregnum Tancredi di Lecce Guglielmo III di Lecce
Hohenstaufiska ätten
1194-1197 1198-1250 1212-1235 1250-1254 1254-1268 1258-1266	Enrico I Federico I Enrico II Corrado I Corrado II (Konradin) Manfredi
Ätten Anjou
1266-1282	Carlo I (kung av Neapel till 1285)

Sicilien Ätten Barcelona			Neapel Ätten Anjou
1282-1285 1285-1296 1296-1337 1337-1342 1342-1355 1355-1377 1377-1402 1392-1409 1409-1410 1410-1412	Pietro I Giacomo Federico II Pietro II Luigi Federico III Maria Martino I Martino II Interregnum		1282-1285 1285-1309 1309-1343 1343-1381	Carlo I Carlo II (den halte) Roberto I (den vise) Giovanna I
			1343-1345 1381-1386 1386-1414	Andrea d´Ungheria Carlo III di Durazzo Ladislao di Durazzo
			1414-1435 1434-1442	Giovanna II Renato (den gode)
Ätten Trastámara			Ätterna Trastámara och Valois
1412-1416 1416-1458 1458-1479 1479-1516	Ferdinando Alfonso I Giovanni Ferdinando II		1442-1458 1458-1494 1494-1495 1495 1495-1496 1496-1501 1501-1504 1501-1516	Alfonso I
				Ferdinando I (Ferrante) Alfonso II
				Carlo (VIII) Ferdinando II Federico IV
				Luigi  (XII)
				Ferdinando III

Sicilien och Neapel

I slutet av 1400-talet inleddes en serie krig som har fått namnet de "Italienska krigen". De utlöstes av att de franska kungarna av ätten Valois hade övertagit ätten Anjous anspråk på kungadömet Neapel. Två gånger lyckades fransmännen erövra Neapel. Den sista gången (1501) var det i samarbete med Ferdinand den katolske som 1479 hade blivit kung över Aragonien och Sicilien samt medregent i Kastilien. Ferdinand den katolske blev medregent till den franske kungen  i Neapel och lyckades 1503-04 utmanövrera fransmännen så att han blev ensam härskare över de båda syditalienska kungadömena.

1516-1556 1556-1598 1598-1621 1621-1665 1665-1700	Ätten Habsburg
	Carlo II och V Filippo I Filippo II Filippo III Carlo III och VI
1700-1713	Ätten Bourbon Filippo IV
1714-1720	Ätten Savoyen (på Sicilien)
	Vittorio Amadeo
1714-1735	Ätten Habsburg
	Carlo IV och VII
1735-1759 1759-1815	Ätten Bourbon Carlo V och VIII * Ferdinando IV och III
1799	Parthenopeiska republiken (i Neapel)
Kungadömet Neapel  (fransk satellitstat på fastlandet 1806-1815)
1806-1808 1808-1815	Guiseppe Bonaparte (Joseph) Gioacchino Murat (Joachim Murat) **
Bägge Sicilierna
1815-1825 1825-1830 1830-1859 1859-1860	Ferdinando I (andra gången) Francesco I Ferdinando II Francesco II

 1860 erövrades Bägge Sicilierna av Garibaldi och förenas med kungadömet Italien