Startsidan Svensk historia Historisk atlas Historiska källor Karoliner Gästbok
Kartor Befolkning Regentlängder Skandinavien
 
  Regentnamn
  Flaggor

 
 
  Brittiska öarna
  Benelux
  Frankrike
  Iberiska halvön
  Italien
  Centraleuropa
  Tyskland
  Skandinavien
  Baltikum
  Polen
  Östeuropa
  Balkan
 
_____________________

Örjan Martinsson

Tyskland

Det som idag utgör Tyskland erövrades i slutet av 700-talet av den frankiske kungen Karl den store. När Frankerriket delades 843 förvandlades de tyskspråkiga delarna till det Östfrankiska riket och år 962 ombildades detta rike till det "Heliga romerska riket av tysk nation", vanligen kallat det Tyskromerska riket. Regenterna var kungar av Tyskland men blev ofta krönta till kejsare av påven. År 1806 förklarades det Tyskromerska riket upplöst som en följd av napoleonkrigen, men i praktiken hade det Tyskromerska riket sedan länge upphört att vara en stat. Riksupplösningen började så tidigt som 1254 med det "stora interregnum" då Tyskland saknade en allmänt erkänd regent och efter den Westfaliska freden 1648 försvann nästan alla rester av den tyska centralmakten. I själva verket bestod det "Tyska riket" då av 100-tals självständiga stater av varierande storlek. De viktigaste var Österrike vars härskare innehade kejsarkronan samt den växande staten Brandenburg som 1701 bytte namn till Preussen.

Det Tyska förbundet bildas 1815 som en ersättare till det Tyskromerska riket men under hela 1800-talet pågick det försök att ena alla tyska småstater till ett sammanhållet rike. Detta lyckades 1864-1871 när Tyskland enades under preussisk ledning genom en serie framgångsrika krig. En konsekvens av dessa krig var att Preussens främsta rival Österrike lämnades utanför det nya Tyskland och med undantag för perioden 1938-1945 har detta tysktalande land sedan dess legat utanför "Tyskland".

Tyska furstendömen som låg utanför Tysklands nuvarande gränser finns i de övriga avdelningarna, till exempel ligger Pommern och Schlesien i den Polska avdelningen.