Startsidan Svensk historia Historisk atlas Historiska källor Karoliner Gästbok
Allmänt Arméer Fanor & standar Stora nordiska kriget Tennsoldater Källor & litteratur Blogg
 
  ARMÉER
 
  
Preussen 1702-15
 
Preussen 1740-63
  Ryssland

 
 
  SVERIGE
 
  Organisation
 
 
Livgardet - del 1
 
Livgardet - del 2
 
 
  DANMARK-NORGE
 
  Infanteriets uniformer
  Kavalleriets uniformer
 
Artilleriets uniformer
 
Norska uniformer
 
  Organisation

 
 
  SACHSEN
 
  Infanteriets uniformer
  Kavalleriets uniformer
 
Artilleriets uniformer
 

Örjan Martinsson

Sachsiska arméns fälttåg

 

Sachsen fick en stående armé först 1681, men denna hade redan uppnått en respektingivande styrka på 18 000 man när den inledde det stora nordiska kriget 1700 med ett angrepp mot den svenska staden Riga. Den skulle sedan växa till omkring 30 000 man mot slutet av kriget. Det var en armé som åtnjöt högt anseende i Europa och dess trupper var mycket eftertraktade av stormakter som behövde förstärkningar i sina krig. Under det stora turkiska kriget (1683-1699) hade Sachsen deltagit på den tyskromerske kejsarens sida och Sachsens ärelystne kurfurste August den starke blev rent av överbefälhavare för de kejserliga styrkorna 1695 genom att bidra med 8 000 man sachsiska hjälptrupper, vilket året efter utökades till 12 000 man. Fast trots kvalitén på soldaterna var August den starke en medioker fältherre som inte hade någon lycka i striderna mot turkarna. Det var till kejsarens lättnad som han 1697 lämnade posten som överbefälhavare och istället riktade blicken mot Östersjöområdet. Sachsen fortsatte dock att förstärka statskassan genom att hyra ut hjälptrupper till kejsaren och senare även till Holland och Storbritannien. Detta skedde även under det spanska tronföljdskriget (1701-1713) trots att Sachsen då hade fullt upp med sitt eget krig mot Sverige.

Det var med stöd från kejsaren och Ryssland som August den starke blev vald till kung av Polen 1697 och med detta land som bas tänkte han använda sin erfarna armé till att erövra svenska besittningar längs Östersjökusten. I allians med Danmark och Ryssland inledde August 1700 ett planerat trefrontskrig mot Sverige när den sachsiska armén genomförde en överraskningsattack mot Riga. Attacken misslyckades emellertid och det gick ännu värre för hans bundsförvanter. Till Augusts stora olycka kom den svenska krigsmaskinen under Karl XII:s befäl att fokusera på honom med målet att avsätta honom som kung av Polen. Och trots det höga anseende som de sachsiska regementena hade erhållit, genom goda insatser som hjälptrupper i såväl det turkiska kriget som det spanska tronföljdskriget, visade de sig inte hålla måttet mot den numerärt underlägsna svenska armén. Sachsarna förlorade en lång räcka av fältslag mot svenskarna vid Düna 1701, Kliszow 1702, Pultusk 1703, Punitz och Posen 1704, Warszawa 1705 och slutligen det värsta nederlaget av dem alla då en dubbelt så stor sachsisk-rysk armé nästan förintades vid Fraustadt 1706. August förlorade sin polska tron och tvingades sluta fred 1706 när Sachsen ockuperades av Karl XII:s armé. Ironiskt nog var det först när freden var sluten som August fick uppleva sin första seger när en sachsisk-rysk armé besegrade en kraftigt underlägsen svensk styrka vid Kalisz.

August gav sig dock inte så lätt. Så fort den svenska armén lämnade Sachsen för det ryska fälttåget började han förhandla med sina forna bundsförvanter om ett återinträde i kriget och efter slaget vid Poltava lyckades han med rysk hjälp bli återinsatt som kung av Polen 1709. De följande åren deltog Sachsen i den anti-svenska koalitionen, men framgångar uteblev återigen och hans krigsmål sänktes successivt till att bara få behålla den polska tronen. Sachsiska kavalleriregementen förstärkte den danska armén i slaget vid Gadebusch 1712 men lyckades ändå inte hindra Stenbocks svenska armé från att vinna. Följande år bidrog dock sachsiska trupper till den dansk-ryska belägringen av Tönningen som resulterade i att Stenbocks armé kapitulerade. Fast när Sveriges kvarvarande besittningar i Tyskland ockuperades 1715-16 upphörde Sachsen att ta aktiv del i det stora nordiska kriget. Sachsarna fick inte någon andel av de ockuperade svenska territorierna och blev till slut så irrelevanta att när det stora nordiska kriget avslutades 1719-21 slöts ingen formell fred mellan Sachsen och Sverige. Först 1729 undertecknade de båda länderna en deklaration där de förklarade att vänskapen dem emellan var återställd.

I tabellen nedan redovisas vilka fälttåg de olika sachsiska regementena deltog i. Eftersom dessa var vanligen uppkallade efter sina överstar och därför ofta ändrade sina namn har jag  i kursiv stil skrivit ner namnen på alla namngivande överstar. Enda undantaget är kavalleriregemente Nr. 10 där utrymmet inte räckte till. Bokstäverna markerar fältslag (normal stil) och belägringar (kursiv stil), och färgerna visar vilken krigsskådeplats regementet fanns vid varje år enligt följande system:

Uthyrt till sjömakterna Uthyrt till Österrike Tyskland Danmark Baltikum Polen ?
D = Düna
F =
Fraustadt
G = Gadebusch
K = Kliszow (1702), Kalisz (1706)
P = Pultusk (1703), Punitz (1704), Prosna (1716)
Po = Posen
S = Stralsund (1715), Sockel (1716)
Sa = Sandomir
S S = Stralsund och Stresow
T = Thorn (1703), Tönningen (1713)
W = Warszawa
 

  Infanteri

1700

1702 1704 1706 1708 1710 1712 1714 1716
1  Polska gardet   D K T Po P   F                    
2  Sachsiska gardet   D K T Po P   F             T      
3  Kurprinsen   D K   Po P   F                 S S  
4  Drottningen   D K   Po P   F                 S S  
5  Benkendorf - Egidy                                  
6  Röbel - Steinau     K                            
7  Tiesenhausen - Thielau   D     Po P                        
8  Neitschütz - Pistoris - Goltz     K T                          
9  Sacken         Po P                        
10  Venediger und Biron       T     F                    
11  Fürstenberg - Kaiser         Po P   F             T   S  
12  Görtz     K                            
13  Beichlingen - Wackerbarth - Friesen     K   Po P                 T   S  
14  Reuss       T     F                    
15  von Bieberstein                                  
16  Löwenhaupt - Reibnitz       T     F                    
17  Rothenburg                                  
18  Zeitz - Schulenburg     K T Po P                        
19  Weimar - Kanitz       T Po P                        
20  Tromp - Droste       T Po P   F                    
21  Flemming/Mannig/Seidlitz grenadjärer     K                            
22  Heyne - Nehmitz (grenadjärer)                                  
23  Wostromirsky - O´Gilvy - Goltz         Po P   F                 Sa  
24  Martiniére/Joyeuse (grenadjärer)             F                    
25  Malleraque             F                    
26  Wolfenbüttel                                  
27  Weissenfels                               S S  
28  Seiffertitz                                  
29  Ansbach-Bayreuth - Seckendorff                              

S

 
30  Seissan - Flemming                              

Sa

 
31  Seydlitz                              

Sa

 
32  Flemming - Wackerbarth                              

Sa

 
33  Ansbach-Kavanagh                               S S  
34  Ansbach-Castelli                               S  
35  Dresdens garnisonsbataljon                                  
36  Janitsjarkåren                                  
  Kavalleri 1700 1702 1704 1706 1708 1710 1712 1714 1716
1  Livgardet till häst - Garde du Corps     K     W F K                    
2  Chevaliergardet             F K                  

 

3  Livregementet till häst   D K   Po W K             T   S

 

4  Kurprinsen   D K   Po W K           G T      
5  Banér - Jordan     K                            
6  Steinau - Damitz - Johnston - Zühlen     K P   W             G T  

Sa

 

7  Drottningen  

D

K P   W K           G T  

Sa

 
8  Reichenau - Eichstädt - Wolffersdorff     K   Po W K            

T

 

S Sa

 
9  Beust - Moritz von Sachsen       P P   F K            

T

 

Sa

 
10  Tiesenhausen med flera       P Po W K                

Sa

 
11  Flemming - Prins Alexander             K           G T  

Sa

 
12  Sachsen-Meiningen                              

Sa

 
13  Wiedemann                                  
  Dragoner 1700 1702 1704 1706 1708 1710 1712 1714 1716
1  Livdragonregementet   D K P   W

K

               

S

 
2  Kurprinsen     K                            
3  Wolfenbüttel - Milkau  

D

K P   W K                  

S

4  Sanosky - Goltz - Flemming - Bielke     K P   W F K                  

P S

5  Stammer                                  
6  Brause       T   W K          

G

T    

S

7  Schulenburg - St. Paul       P   W K             T    

S

8  Brandenburg-Bayreuth         Po P   F           G T    

 

9  Oertzen - Dünewald - Weissenfels         Po P   F           G T    

S

10  Wrangel - Baudissin             F           G T      
11  Flemming           W

F

                   
12  Fürstenberg             F                    
13  Jordan             F                    
14  Winckel             F                    
15  Ansbach-Feilitzch - Ansbach-Flemming                          

T

  S S P
16  Ansbach-Schmetten                              

S

P
    1700 1702 1704 1706 1708 1710 1712 1714 1716

På grund av August den starkes dåliga ekonomi hyrdes regementen ut till Österrike och sjömakterna (Nederländerna och Storbritannien) mitt under brinnande krig mot Sverige för att istället delta i spanska tronföljdskriget. Tabellen ovan ger dock inte en helt rättvisande bild av hur omfattande denna uthyrningsverksamhet var. De regementen som i tabellen uppges ha varit uthyrda till Österrike år 1703 var i själva verket uthyrda från november 1702 till maj 1704. Nästa österrikiska kontingent som enligt tabellen hyrdes ut 1705-1706 omfattade tidsperioden augusti 1705 till december 1707. De infanteriregementen som i tabellen uppges ha varit uthyrda till sjömakterna 1707-1713 skickade i själva verket bara den ena bataljonen medan den andra stannade kvar i sachsisk tjänst.

Åter till Stora nordiska krigets fälttåg.