|
Örjan Martinsson
| |
|
En detalj av Daniel Stawerts bataljmålning från 1707 över
slaget vid Düna som hänger inne i Drottningholms slott. Uniformsuppgifterna
ska tas med en rejäl nypa salt.
Den sachsiska arméns uniformer
var antagligen mycket typisk för europeiska arméer vid denna tid men
dessvärre är det inte mycket som är känt om den. Den fakta som jag har om
dess kavalleriuniformer
har jag sammanställt på denna sida (infanteriet och
artilleriet redovisas på en separat sida).
| |
Manskap |
Officerare |
|
Kyrassiärer |
Dragoner |
|
Hatt: |
Svart med galon som enligt Daniel Schorr skulle överensstämma med
knappfärgen (mässing = gul och tenn = vit). Höglund anger även andra
färger på galonerna men det verkar som om dessa är en förväxling med de
halsduksfärger som Schorr anger för enskilda regementen. En vit rosett fanns eventuellt på hattens vänstra sida. Den
trekantiga hatten infördes förmodligen inte förrän omkring år 1707. |
Hatt med guld- eller silvergalon. |
|
Halsduk: |
Vit eller svart. |
Rock:
|
Sachsiska kyrassiärer bar ursprungligen kyller.
Dessa saknade knappar och knäpptes istället med hakar och hyskor. Till
en början fanns det inga uppslag i regementsfärgen på kyllren. Men
kanter eller små uppslag (utan knappar) i regementsfärgen kan ha införts
efterhand. Även rockskörten kan ha varit kantade i regementsfärgen.
1707 infördes officiellt den röda klädesrocken
med uppslag i regementsfärgen. Men detta var troligen bara en
bekräftelse på rådande förhållanden. Den röda rocken kunde bäras utan
kyller eller ovanpå denna. Kyllret skulle emellertid fortsätta att bäras
under fälttåg under hela August den starkes regeringstid. |
Röd rock med horisontella ficklock (Oertzens
regemente hade ursprungligen blå). Ficklocken och ärmuppslagen hade tre
knappar vardera.. Rocken kan ha haft
krage under den senare perioden. I så fall var den troligen i samma färg
som västen. |
Guld- eller silverknappar |
|
Harnesk: |
Av polerad metall eller svärtat, med
mässingsbeslag och fodrat i rött eller regementsfärgen.
Det är okänt ifall manskapet bara bar framdelen eller full kyrass.
Harnesket skulle dock bäras ovanpå kyllret men under den röda rocken. |
|
Kamisol (Väst): |
Enligt Schorr var den röd om den bars med kyllret
och i regementsfärgen om
den bars med den röda rocken. Höglund uppger att de hade skinnväst. |
Röd eller i regementsfärgen med små knappar längs
hela dess längd. |
|
Byxor: |
Ljust skinn. |
Kyrassiärer: Röda eller
möjligen blå.
Dragoner: Skinn eller rött kläde. |
|
Stövlar: |
Svart läder. |
|
Kappa: |
Troligen röd. |
|
Schabrak och
pistolstrumpor: |
Antingen helröda eller kantade med knappfärgen. I
allmänhet var kanten vit och hade en inre rand i en annan färg som
varierade i de olika regementena. Den inre randen var vanligen rak men
kunde även vara vågig. Endast livregementets schabrak är kända. |
Vanligen i regementsfärgen, men kunde vara röd. I
allmänhet var kanten vit och hade en inre rand i en annan färg som
varierade i de olika regementena. Den inre randen var vanligen rak men
kunde även vara vågig. |
Röda med kant i guld eller silver med en inre kant
av guld eller silver utformning. Efter 1707 ändrades färgen till blå. |
|
Övrig utrustning: |
Livgehäng, handskar och patronväska av ljust
skinn. Värja och skida av brunt läder med beslag av vit metall. |
Officerare hade en livbindel i silver med röd
tråd. |
Det saknas uppgifter om trumpetarnas uniformer. Dragonregementena hade
trumslagare vars uniformer och trummor hade samma utformning som
infanteriet. Varje regemente skulle ha en pukslagare men inga
uniformsuppgifter är kända för dem förutom en illustration från ca 1716 som
föreställer Brandenburg-Bayreuths regemente. Den pukslagaren har en enkel
uniform med svalbon på axlarna och en grenadjärmössa.
|
|
Livgardet till häst/Garde
du Corps
(Leib-Trabantengarde, Leib-Garde zu
Ross, Garde du Corps, Garde zu Pferd)
Livgardet till häst, eller Garde du Corps som det också kallades,
genomgick flera organisationsförändringar under kriget. Det bildades 1
augusti 1701 genom en sammanslagning av fyra olika enheter:
Livdrabantgardet, "Grands Mousquetaires", Karabinjärerna och
Hästgrenadjärerna. Det förstnämnda förbandet hade redan i början av året
fått namnet Garde du Corps. Det nya sammanslagna förbandet bestod av
fyra kompanier med 200 drabanter/livgardister vardera. Men redan i
november 1702 upplöstes det och manskapet användes till att bilda fyra nya
kyrassiärregementen. Livgardet återuppstod den 30 juli 1703 och bestod
då av fyra kårer (drabanter, karabinjärer, hästgrenadjärer och dragoner). Ännu en omorganisation hösten 1707 resulterade i
att förbandets fyra kårer bestod enbart av drabanter.
Kliszow 1702, Warszawa 1705, Fraustadt 1706, Kalisz 1706.
Drabanterna 1701 |
Drabanterna 1707 |
Drabanterna ca 1710 |
Enligt Schorr hade drabanterna 1693 en röd rock som var rikt dekorerat
med guld. 1701 var rocken röd med skinnfärgade (blekgula) uppslag och
foder. Schabraken hade samma färger. Från och med 1707 ska rocken ha varit karmosinröd med
skinnfärgade uppslag och krage samt väst/kyller av älgskinn. Dessutom
hade de en karmosinröd kappa. Schabraken
var blå med kant i aurora och vitt. Senare blev uppslagen och kragen
paillefärgad (halmfärgad) och skinnvästen ersattes med paillefärgad
klädesväst. Schabraken blev karmosinröda och rocken dekorerades med
svart sammet blandat med silver och försilvrade knappar och spännen. Trumpetarna
hade gula rockar med bleumeranta (ljusblå) uppslag samt snören i bleumerant och silver. 1715
delades nya uniformer ut. Rocken var då fortfarande karmosinröd men allt
silver hade ersatts med guld.
Höglund skriver däremot att drabanterna hade blekgula rockar med
silverknappar samt uppslag, foder, väst, byxor och halsduk i rött. Även
bantlären var röda med silvergaloner. Hattarna hade vita galoner med
blågul fjäderbuske. Kan Höglunds uniform vara ett kyller av skinn som
kunde bäras istället för rocken av kläde?
Karabinjärerna |
Hästgrenadjärerna 1703 |
Dragonerna 1703 |
Schorr uppger att det inte finns någon information om karabinjärernas
uniform men han gissar att den var likadan som drabanternas. Höglund å
andra sidan uppger att det är dragonernas uniform som är okänd medan
hans beskrivning av karabinjärernas uniform liknar Schorrs beskrivning
av dragonerna. Det verkar som om någon har gjort sig skyldig till en
förväxling.
Höglund nämner att karabinjärerna hade hatt med guldgalon, karmosinröd
rock med mässingknappar, blekblått foder och uppslag, blekgul väst med
blekblå galon och blekgula byxor. Schabraken var blekblå med en bred och
en smal galon, monogram och krona i guld.
Enligt Schorr hade dragonerna 1703 röd rock med uppslag, foder och krage
i bleumerant. Knapparna var gula (mässing eller guld), västen röd och
byxorna av skinn. Hatten var trekantig med galon i vitt och silver samt
en vit rosett. Schabrak och pistolstrumpor var mellanblå med kant i vitt
och silver.
Hästgrenadjärerna ska enligt Schorr ha haft röda rockar med mörkgröna
uppslag, foder och krage samt röd väst, skinnbyxor och vit halsduk.
Grenadjärmössan var styv samt röd med mörkgröna galoner och försedd med
mässingplåt (som enligt Höglund innehöll Sachsens vapen och texten "GUARDE").
Schabraken var mörkgröna med vit kant. Enligt Höglund hade den vita
kanten på schabraken och pistolhölstren en våglinje. Han avviker också
från Schorr genom att ange att byxorna var röda.
1700 var standaren enligt Höglund vita med
guldbrodyr och frans i guld och karmosin (Livdrabantgardet?). Tre
månader efter sammanslagningen 1703 delades gamla standar ut till andra
regementen. Dessa bestod av fyra gröna, två citrongula och ett blått
standar. Istället för dessa fick Livgardet åtta nya röda standar med
silverbrodyr. |
|
  Kyrassiärer Kyrassiärer bar både rockar av kläde och kyller av
skinn under hela stora nordiska kriget. I fältslagen bar de troligen
kyllren och inte klädesrockar även om svenska bataljmålningar avbildar
enbart sachsare med klädesrockar (svenskarna lämnade sina kyller hemma
vid krigsutbrottet 1700).
Detaljer om de enskilda regementenas kyller saknas
förutom för Livregementet till häst. Se därför den allmänna
beskrivningen ovan för hur kyllren kan ha sett ut vid de olika
regementena.
|
|
Chevaliergardet
Detta förband som bildades 30 juli 1703 var inspirerat av Karl XII:s
Drabantkår. Det bestod av 180 man, samtliga officerare.
Daniel Schorr beskriver uniformen på följande sätt (utan att ange
årtal):
Rocken var röd med blått foder och guldknappar samt kantad med
guldgalon. Ficklocken var horisontella med tre knappar och även de
kantade med guld. Ärmuppslagen var röda över blått och kantade med
guldgalon.
Röd väst, skinnbyxor och vit halsduk, Bantlären till karbinen var av
skinn men täckt med blått kläde och kantat med guldgalon. Hatten var
trekantig med guldgalon och vita fjädrar samt vit rosett/kokard på
vänstra sidan. Svärdskidan var svart med guldbeslag.
Schabraken var röda kantad med guld-blått-guld och kungens krönta
monogram i guld i de yttre hörnen. Pistolstrumporna var röda med samma
kant som schabraken samt ett vitt malteserkors.
Lars-Eric Höglund preciserar den blå färgen på fodret till att vara mörkblå
(Schorr har avbildat den som ljusblå) och
monogrammet till bokstäverna AR under en krona. Han avviker från Schorr
genom att ange att västen var av skinn samt dekorerad med galoner i guld
och violett. Schorr motsäger dock sig själv genom att avbilda
Chevaliergardet med en skinnväst (med samma typ av galon som
schabraken).
Standaren var enligt Höglund vita med guldbrodyr och frans i guld och
karmosin. 1711 hade de fyra blå standar med guldbrodyr.
Fraustadt 1706, Kalisz 1706. |
|
Livregementet
till häst
(uppsatt 1675)
Både Höglund och Schorr uppger att de hade vita uppslag. Men den
förstnämnde säger att de hade tennknappar och Schorr (som anger årtalet
1707 för sina uppgifter) skriver att de skulle ha mässingknappar. Schorr
nämner även att deras kyller traditionellt hade röda uppslag ("facings"),
men på hans bilder är det bara kyllret från 1707 som har röda kanter
medan det från 1701 är helt i skinn.. Schabraken
var röda med en vit kant och inuti den vita kanten fanns en blå rand.
Ingen nämner färgen på halsduken, men Schorr har avbildat dem med svart
halsduk när de har kyller och vit halsduk med klädesrocken. Enligt en
dansk källa från 1715 var regementsfärgen då fortfarande vit.
Standaren var 1700 vita. Två gamla röda standar med
guldbrodyr delades ut 1704 som ersättning för förluster. 1709 beviljades
regementet pengar för att införskaffa åtta
vita standar med brodyr i guld och silver samt det polsk-sachsiska
vapnet.
Düna 1701, Kliszow 1702, I kejserlig tjänst november 1702 till maj
1704, Posen 1704, Warszawa 1705, Kalisz 1706, Tönningen 1713, Stralsund
1715. |
|
1707 |
Kurprinsen
(Kurprinz)
Schorr uppger att de hade gula uppslag, tennknappar och svart halsduk
1707. Höglund nämner även att de hade svarta galoner på hattarna
(troligen en förväxling med halsduken som han inte nämner).
Citrongula standar med silverbrodyr och frans i
silver och karmosinrött. 1709 beviljades regementet pengar för att
införskaffa åtta gula standar med brodyr
i guld och silver samt det polsk-sachsiska vapnet.
Detta regementet som sattes upp 1680 hette före 1700 "La Forêt" (La Forest).
Enligt Höglund bytte det namn till "Kronprinsens regemente" 1713, men enligt Schorr bytte det namn till "Königl. Prinz" 1717.
Düna 1701, Kliszow 1702, I kejserlig tjänst november 1702 till maj
1704, Posen 1704, Warszawa 1705, Kalisz 1706, Gadebusch 1712, Tönningen
1713, Stralsund 1715. |
|
|
1707 |
Drottningen
(Königin) Halmgula uppslag och tennknappar. Schorr nämner att halsduken var röd
1707 och Höglund nämner att hattarna hade röda galoner (troligen är det
dock halsdukens färg som han har förväxlat).
Blekgula standar med guldbrodyr och frans i guld och karmosin. Som
ersättning för förluster fick det 1704 ett gammal vitt standar med
silverbrodyr och silverfrans samt två röda korslagda svärd som motiv
(kurfurstliga vapnet). 1709 beviljades regementet pengar för att
införskaffa åtta blekula (paille) standar.
Uppsatt 1680.
Düna 1701, Kliszow 1702, Pultusk 1703, Warszawa 1705, Kalisz 1706,
Gadebusch 1712, Tönningen 1713, Sandomir 1715.
|
|
|
|
Banér
(1699-1701)
Jordan
(1701-1704)
Uniformen okänd.
Färgen på
de kända standaren ger inte någon ledtråd
till hur uniformen kan ha sett ut eftersom de 1704 fick ut fem äldre
standar med olika färger. Ett var gult med silverbrodyr. De övriga hade
guldbrodyr och utgjordes av ett rött, ett grönt och två gula standar.
Samtliga hade Johann Georg IV:s monogram som motiv, vilket innebär att
de var från perioden 1691-1694.
Existerade 1689-1704
Kliszow 1702, I kejserlig tjänst november 1702 till maj 1704.
|
|
|
1707 |
Steinau
(1699-1706)
Damitz
(1706-1713)
Johnston
(1713-1715)
Damitz
(1706-1713)
Zühlen (1715-1717)
Criegern (1717-)
Bleumeranta (blekt blå) uppslag och tennknappar. Schorr nämner att
halsduken var svart 1707 och Höglund nämner att hattarna hade svarta
galoner (vilket troligen är en förväxling med halsduken).
1709
beviljades regementet pengar för att införskaffa åtta bleumeranta
standar.
Uppsatt 1694.
Kliszow 1702, Pultusk 1703 (?), Warszawa 1705, Gadebusch 1712,
Tönningen 1713, Sandomir 1715. |
|
|
1707 |
Reichenau
(1700-1702)
Eichstädt (1702-1716)
Wolffersdorf (1716-)
Höglund skriver att uppslagen var kaffebruna, knapparna av tenn och att
hattarna hade vita galoner. Även Schorr nämner att de 1707 hade
kaffebruna uppslag samt att halsduken då var vit.
Höglund uppger att standaren var kanelbruna med
guldbrodyr och frans i guld och karmosin. 1709 beviljades regementet
pengar för att införskaffa åtta grå standar. Det sistnämnda kan vara ett
tecken på en ändring av uniformsfärgen.
Uppsatt 1698.
Kliszow 1702, I kejserlig tjänst november 1702 till maj 1704, Posen
1704, Warszawa 1705, Kalisz 1706, Tönningen 1713, Stralsund 1715.
|
|
|
1707 |
Beust
(1702-1706)
Reitzenstein (1706-1712)
Moritz av Sachsen (1712-)
Svarta uppslag. Höglund nämner att de hade tennknappar och vita galoner
på hattarna. Schorr nämner att de 1707 hade vita halsdukar.
1709
beviljades regementet pengar för att införskaffa åtta svarta standar.
Uppsatt 1702.
Pultusk 1703, Punitz 1704, Fraustadt 1706, Kalisz 1706, Sandomir
1715. |
|
|
1707 |
Tiesenhausen
(1702-1704)
Gersdorff (1704-1706)
Winckel (1706-1713)
Althahn (1713-1714)
Kyau (1714-1715)
Arnstädt (1715-)
Höglund uppger att de hade kanelbruna uppslag. Schorr anger att de
1707 hade grå uppslag, men med kanelbrun inom parantes. Schorr nämner
även att de hade tennknappar.
Som ersättning för förluster fick det 1704 två gamla gula standar med
silverbrodyr och silverfrans
Uppsatt 1702.
Pultusk 1703, Posen 1704, Warszawa
1705, Kalisz 1706, I Sjömakternas tjänst 1707-1713, Sandomir 1715. |
|
|
1707 |
Flemming (1703-1706)
Prins Alexander (1706-)
Gröna uppslag. Höglund säger att de hade tennknappar och vita galoner på
hattarna. Schorr säger att de hade mässingknappar och vit halsduk 1707.
Gröna
standar med gulddekor och frans i guld och karmosinrött. Som ersättning
för förluster fick regementet 1704 två gamla gröna standar med
silverbrodyr och silverfrans. 1709 beviljades regementet pengar för att
införskaffa ett grönt standar.
Uppsatt 1703.
Kalisz 1706, Gadebusch 1712, Tönningen 1713, Sandomir 1715. |
|
|
|
Sachsen-Meiningen
(i
sachsisk tjänst 1711- 1717)
Schorr har ingen information om detta regementes
uniformer men Höglund berättar att de hade röda rockar och sannolikt
grönt foder och uppslag.
Standar okänt.
Deltog i spanska tronföljdskriget i Sjömakternas tjänst. Sandomir 1715. |
|
|
|
Wiedemann
(existerade 1704?)
Okänd uniform.
1704 delades fyra gamla standar ut. Tre av standaren var blå med
guldbrodyr och det fjärde var grönt med silverbrodyr.
Samtliga hade Johann Georg IV:s monogram som motiv, vilket innebär att
de var från perioden 1691-1694.
Höglund tror att detta var ett tillfälligt förband bestående av
rekryter. Förbandet är bara känt för att fyra standar delades ut till
det 1704. Schorr tror att Wiedemann kanske bara var namnet på den
officer som tog emot standaren från Dresdens arsenal. Det fanns en
ryttmästare vid namn Wiedemann, men hans regementstillhörighet är okänd.
|
|
|
Dragoner |
|
1701 ? |
Livdragonerna
Schorr nämner att de 1707 hade vita uppslag och
mässingknappar. Han har även avbildat dem med röda schabrak och
pistolstrumpor kantade med vitt. Enligt en dansk källa från 1715 var
regementsfärgen fortfarande vit.
Vit fana med guldfrans (enligt Höglund)
Existerade 1671- 1717. Manskapet överfördes
till Bielkes regemente (DR 4).
Düna 1701, Kliszow 1702, Pultusk 1703 (?), Warszawa 1705, Kalisz
1706, I Sjömakternas tjänst 1707-1713, Stralsund 1715.
|
1707 & 1715 |
|
|
1701 |
Kurprinsen
(Kurprinz)
Citrongula uppslag.
Okänd fana.
Existerade 1689-1702.
Manskapet överfördes till Garde du Corps.
Kliszow 1702. |
|
|
1700 |
Wolffenbüttel
(1700-1701)
Milchau (1702-)
Höglund anger att uppslagen var svarta samt att de hade tennknappar och
vit hattgalon. Även Schorr nämner att de hade tennknappar och att
uppslagsfärgen var svart 1700. Men enligt honom ändrades uppslagsfärgen
till gul 1701. För den senare uniformen har Schorr avbildat schabraken och pistolstrumporna gula
med vit kant.
Fana okänd.
Uppsatt 1698.
Düna 1701, Kliszow 1702, Pultusk 1703, Warszawa 1705, Kalisz 1706,
I Sjömakternas tjänst 1707-1713, Sockel 1716. |
1701 |
|
|
? |
Goltz
(1699-1712)
Flemming
(1712-1715)
Bielke
(1715-)
Enligt Höglund hade regementet papegojgröna uppslag, vita halsdukar och
vita hattgaloner. Enligt Schorr hade de 1707 svarta uppslag, mässingknappar och vit halsduk.
Han har avbildat schabrak och pistolstrumpor svarta med vit kant.
Det är märkligt att Höglund och Schorr har så motstridiga uppgifter
om detta regemente. Men om regementsfärgen ändrades vid något tillfälle
kan båda vara korrekta. Frågan är då vilken tidpunkt som Höglunds
odaterade uppgifter syftar på. Var det före eller efter 1707?
Fana okänd. Uppsatt
1699. |
1707 |
Düna 1701, Kliszow 1702, Pultusk 1703, Warszawa
1705, Fraustadt 1706, Kalisz 1706, Prosna 1716. |
|
Stammer
Uppsatt och upplöst 1701. Manskapet överfördes
till Garde du Corps)
Uniform och fana okänd.
|
|
1707 |
Enligt Höglund hade de gula uppslag och
väst, tennknappar, vit halsduk och vit hattgalon. Schorr specificerar
färgen till citrongul och årtalet till 1707. Han nämner även att halsduken var vit.
Schabrak och pistolstrumpor avbildas av Schorr som gula med vit kant.
Citrongul fana med silverbrodyr (enligt Höglund)
Regementet förlorade fyra citrongula fanor till
svenskarna 1703. Åtta nya gula fanor delades ut 1 september 1709.
Uppsatt 1702.
Thorn 1703, Warszawa 1705, Kalisz 1706, Gadebusch 1712, Tönningen
1713, Sockel 1716.
|
|
|
1707 |
Schulenburg
(1702-1710)
Saint-Paul
(1710-1717)
Schorr skriver att uppslagen var halmgula 1707 och att halsduken var
svart. Höglund berättar att uppslag och väst var blekgula, knapparna av
tenn och att både halsduk och hattgalon var svarta.
Fana
okänd.
Existerade 1702-1717. Manskapet överfördes till DR
3.
Pultusk 1703,
Warszawa 1705, Kalisz 1706, Tönningen 1713, Sockel 1716. |
|
|
1707 |
Brandenburg-Bayreuth
Schorr nämner att uppslagen var bleumeranta 1707 samt att de hade
tennknappar och vit eller svart halsduk. Höglund beskriver
uppslagsfärgen som ljusblå och anger att även västen var av den färgen.
Förutom tennknapparna nämner han också att hatten hade svartvit galon
(återigen samma färger som Schorrs halsdukar så troligen en förväxling
med dessa). Schorr har avbildat regementets schabrak och pistolstrumpor i blått med
en vit kant som i sin tur har en inre röd rand.
Fana okänd.
Existerade 1703-1717. Manskapet överfört till DR 9.
Posen 1704, Punitz 1704, Fraustadt 1706, Gadebusch 1712, Tönningen
1713. |
|
|
1704 |
Oertzen
(1703-1705)
Dünewald
(1705-1712)
Weissenfels
(1712-)
Höglund uppger att
regementet hade blå uppslag 1703 men Schorr skriver att det var först
1704 de fick ut röda rockar med blå uppslag. Året innan var rocken blå
med okänd uppslagsfärg.
Av intresse är också en uppgift från Rehnsköld 1704 om att August den starke
hade låtit göra munderingar "efter Swenska maneret" varigenom sachsare ska
ha uppträtt med blå rockar med små uppslag och vita galoner på hattarna
(Bellander sid 224). Detta skulle kunna vara frågan om Oertzen.
Båda Höglund och Schorr är eniga om att regementet hade
tennknappar och vita halsdukar samt att uppslagsfärgen ändrades till
grön 1707. Höglund specificerar färgen till ljusgrön och anger att även
västen var av den färgen samt att hattgalonen var svart.
|
1712 |
Schorr har avbildat
schabraken och pistolstrumporna som gröna med en vit kant 1707. Detta
ska sedan ha ändrats 1712 så att den vita kanten fick en inre röd rand.
Mörkblå fana med silverbrodyr |
1704: En vit och fem röda gamla fanor |
Under
fälttågen 1702-1703 ska Oertzens regemente ha förlorat fem blå fanor till
svenskarna. Höglund beskriver dem som mörkblå med silverbrodyr. Som
ersättning för de förlorade fanorna erhölls 1704 en vit och fem röda fanor.
Den 1 september 1709 delades åtta nya gröna fanor ut (enligt Höglund med
silverbrodyr).
Uppsatt
1703.
Posen 1704, Punitz 1704, Fraustadt 1706, Gadebusch 1712, Tönningen
1713, Sockel 1716. |
|
1707 |
Wrangel
(1704-1710)
Baudissin
(1710-)
Schorr nämner att uppslagen
var kaffebruna 1707 och att halsduken var svart. Schabrak och
pistolstrumpor har han avbildat som kaffebruna med vit kant. Höglund tillägger att
uniformen 1707 även hade kaffebrun väst och tennknappar samt svart
hattgalon.
Fana okänd.
Uppsatt 1704.
Fraustadt 1706, Gadebusch 1712,
Tönningen 1713. |
|
|
Kortlivade
förband
|
Flemming
(existerade 1704-1707)
Okänd uniform och fana.
Warszawa 1705, Fraustadt 1706. |
Fürstenberg
(existerade 1704-1707)
Okänd uniform och fana.
Fraustadt 1706.
|
Jordan
(existerade 1704-1707)
Okänd uniform och fana.
Fraustadt 1706.
|
Winckel
(existerade 1705-1706)
Ett tillfälligt förband bildat av
rekryter avsedda att förstärka huvudarméns regementen. Enligt Höglund hade de
troligen inte fått ut några ordinarie
uniformer utan var klädda i grå släpkläder.
Fraustadt 1706. |
|
|
Ansbach-Feilitzen
(1709-1717)
Ansbach-Flemming (1717-1718)
Baudissins
karabinjärer
(1718-)
|
Enligt Höglund |
Ett regemente som hyrdes från Ansbach 1709
Enligt Höglund bar de en blå rock med röda uppslag och tennknappar.
Vilket verkar vara samma uniform som för det nedanstående
Ansbach-regementet vars blå färg specificeras till bleumerant av en
annan källa
Även Schorr nämner tennknappar men han beskriver en röd rock med blå uppslag
för Flemmings regemente (kanske en senare uniform?) Schorr har även
avbildat denna uniform tillsammans med röda schabrak och pistolstrumpor.
Fana
okänd.
Tönningen 1713, Stralsund 1715, Stresow 1715, Prosna 1716. |
Enligt Schorr |
|
|
Ansbach-Schmettau
|
Enligt Höglund |
Ett regemente från Ansbach som var i sachsisk
tjänst 1713- 1717.
Enligt Höglund hade de blå rock med tennknappar samt uppslag, foder och
väst i karminrött. Dessutom skinnbyxor och karminrött schabrak med vit
galon. Vilket tycks vara exakt samma uniform som för det föregående
Ansbach-regementet. En dansk källa från 1715 verkar bekräfta Höglund ("bleumerant
und Roth")
Schorr avviker genom att skriva att rocken var ljusgrå och schabraken
karmosinröda (fast han nämner att de möjligen var blå). Han tillägger
också att halsduken var svart och att hatten hade vit galon.
Underofficerare ska ha haft silvergaloner på uppslagen och trumslagarna
hade karmosinröda rockar med ljusgrå uppslag och foder samt karmosinröda
byxor. Officerarna hade också grå rockar med uppslag och foder i
karmosinrött. Men knappar, knapphål och sömmar var dekorerade med
guldgaloner. Dessutom hade de en svart livbindel prydd med silvertråd
som värdighetstecken. Deras halsduk var vit.
Stralsund 1715, Prosna 1716. |
Enligt Schorr |
|
|
Bataljmålningar
En detalj av Daniel Stawerts bataljmålning från 1707 över
slaget vid Düna som hänger inne i Drottningholms slott.
Daniel Schorr nämner även en bataljmålning från 1707 föreställande slaget
vid Düna som han tror avbildar Drottningens kyrassiärregemente med röda
rockar, regementsfärgen på uppslag och foder samt uppvikta rockskört. Det är
dock inte helt tydligt vilken bataljmålning han syftar på eftersom det var
Daniel Stawert som 1707 målade den mest kända bataljmålningen över detta
slag, men uniformerna i denna överensstämmer inte med Schorrs beskrivning.
Jag hittar bara en sachsisk ryttare med uppvikta rockskört och denne är
gråklädd och inga matchar Drottningens färgkombination. Dessutom har
kyrassiärerna harnesket ovanpå rocken vilket de inte skulle ha enligt Schorr.
Detalj från Henrik Schildts målning av slaget vid Düna
Den andra bataljmålningen är gjord av Henrik Schildt (1678-1732) men årtalet
när den är gjord är så vitt jag vet okänt. Där har vi visserligen sachsiska
ryttare med Drottningens färgkombination och vad som verkare vara harnesk
under klädesrockarna samt uppvikta rockskört. Men den visar också trekantiga
hattar, vilket sannolikt innebär att hela målningen kan betraktas vara
anakronistisk.
Det är inte känt vilka källor Henrik Schildt använde sig av, men vi vet att
Daniel Stawert använde sig av Johan Lithéns teckningar. Lithén deltog
visserligen i slaget vid Düna, men hans teckningar var svartvita och
detaljerna är mycket små. Bättre information om sachsiska uniformer än
utsnittet nedan går det inte att få från Lithéns teckning. Bataljmålningarna
kan därför inte användas som ett bevis på att sachsiska kyrassiärer hade
röda klädesrockar istället för kyller under slaget vid Düna.
Detalj från Johan Lithéns teckning av slaget vid Düna
Läs även: Sachsiska arméns fälttåg,
Sachsiska arméns organisation,
Infanteriets uniformer,
Artilleriets uniformer. |
|
Referenser
Bellander, Erik.
Dräkt och uniform. Stockholm (1973)
Höglund, Lars-Eric – Sallnäs, Åke – Bespalov, Alexander. Stora
nordiska kriget 1700-1721, III. Karlstad (2004).
Qurengasser, Alexander. The Saxon Army in the Great Northern War.
(artikel i GNW-C). St. Louis (2015)
Schorr, Daniel. Notes
on the Saxon Army 1700-1716.
(2008) * GNW-C = Great Northern War Compendium med Steve Kling
som redaktör.
* = artikeln publicerades 2008 på den numera nedlagda hemsidan
www.northernwars.com
"Den danska källan från 1715" har förmedlats
till mig av Magnus Lindskog och bild på den finns på
denna länk. |
|
