Startsidan Svensk historia Historisk atlas Historiska källor Karoliner Gästbok
Allmänt Arméer Fanor & standar Stora nordiska kriget Tennsoldater Källor & litteratur Blogg
 
  ARMÉER
 
  
Preussen 1702-15
 
Preussen 1740-63
  Ryssland

 
 
  SVERIGE
 
  Organisation
 
 
Livgardet - del 1
 
Livgardet - del 2
 
 
  DANMARK-NORGE
 
  Infanteriets uniformer
  Kavalleriets uniformer
 
Artilleriets uniformer
 
Norska uniformer
 
  Organisation

 
 
  SACHSEN
 
  Infanteriets uniformer
  Kavalleriets uniformer
 
Artilleriets uniformer
 

Örjan Martinsson

Sachsiska kavalleriets uniformer
under stora nordiska kriget

  Gardesförband och kyrassiärregementen
1  Livgardet till häst - Garde du Corps 6  Steinau - Damitz - Johnston - Zühlen 11  Flemming - Prins Alexander
2  Chevaliergardet 7  Drottningen 12  Sachsen-Meiningen
3  Livregementet till häst 8  Reichenau - Eichstädt - Wolffersdorff 13  Wiedemann
4  Kurprinsen 9  Beust - Moritz von Sachsen    
5  Banér - Jordan 10  Tiesenhausen med flera    
  Dragonregementen
1  Livdragonregementet 7  Schulenburg - St. Paul 13  Jordan
2  Kurprinsen 8  Brandenburg-Bayreuth 14  Winckel
3  Wolfenbüttel - Milkau 9  Oertzen - Dünewald - Weissenfels 15  Ansbach-Feilitzch - Ansbach-Flemming
4  Sanosky - Goltz - Flemming - Bielke 10  Wrangel - Baudissin 16  Ansbach-Schmetten
5  Stammer 11  Fleming    
6  Brause 12  Fürstenberg    
 

Det sachsiska kavalleriet hade i stort sett samma uniformer som infanteriet och för allmänna uniformsuppgifter hänvisar jag till sidan om infanteriets uniformer. Men i likhet med dem hade kavalleriet röda rockar med uppslag i regementsfärgen.

Det egentliga kavalleriet, kyrassiärerna, hade ett harnesk som bars under rocken. De kunde även strida utan rock och bar då ett kyller av skinn under harnesket. Enligt Lars-Eric Höglund hade kyrassiärerna skinnväst och skinnbyxor. Daniel Schorr anger däremot att västen (kamisolen) var röd om den bars med kyllret eller i regementsfärgen om den bars med rocken. Schabraken och pistolstrumporna ska enligt honom ha varit antingen helt röd eller röd med en kant i knappfärgen (normalt vit, tennknappar = vit knappfärg). Kanten hade i sin tur en rand inuti som hade en färg som varierade för de olika regementena. Randen var vanligen rak men kunde även vara vågig. Officerarnas schabrak var röda med kant i guld eller silver före 1707, efter 1707 var de blå.

Dragoner bar inte harnesk. Även de hade skinnbyxor fast västen var antingen röd eller i regementsfärgen. Daniel Schorr uppger att dragonernas schabrak och pistolstrumpor var vanligen i regementsfärgen men kunde även vara röda (i de fall de var röda nämner jag det i texten nedan). I likhet med kyrassiärerna var kanten på dragonernas schabrak och pistolstrumpor vanligen vit och i några fall hade de även en inre rand i kanten. Officerarnas schabrak hade samma utseende som kyrassiärernas officersschabrak.

Livgardet till häst/Garde du Corps
(Leib-Trabantengarde, Leib-Garde zu Ross, Garde du Corps, Garde zu Pferd)

Livgardet till häst, eller Garde du Corps som det också kallades, genomgick flera organisationsförändringar under kriget. Det bildades 1 augusti 1701 genom en sammanslagning av fyra olika enheter: Livdrabantgardet, "Grands Mousquetaires", Karabinjärerna och Hästgrenadjärerna. Det förstnämnda förbandet hade redan i början av året fått namnet Garde du Corps. Det nya sammanslagna förbandet bestod av fyra kompanier med 200 drabanter/livgardister vardera. Men redan i november 1702 upplöstes det och manskapet användes till att bilda fyra nya kyrassiärregementen. Livgardet återuppstod den 30 juli 1703 och bestod då av fyra kårer (drabanter, karabinjärer, hästgrenadjärer och dragoner) med 150 man vardera. Ännu en omorganisation hösten 1707 resulterade i att förbandets fyra kårer bestod enbart av drabanter.

Drabanterna

Hästgrenadjärerna

Enligt Schorr hade drabanterna 1693 en röd rock som var rikt dekorerat med guld. 1701 var rocken röd med skinnfärgade (blekgula) uppslag och foder. Från och med 1707 ska rocken ha varit karmosinröd med skinnfärgade uppslag och krage samt väst/kyller av älgskinn. Schabraken var blå med kant i aurora och vitt. Senare blev uppslagen och kragen paillefärgad (halmfärgad) och skinnvästen ersattes med paillefärgad klädesväst. Schabraken blev karmosinröda och rocken dekorerades med svart sammet blandat med silver och försilvrade knappar. Trumpetarna hade gula rockar med bleumeranta (ljusblå) uppslag samt snören i bleumerant och silver. 1715 var rocken fortfarande karmosinröd men allt silver ersatt med guld.

Höglund skriver däremot att drabanterna hade blekgula rockar med silverknappar samt uppslag, foder, väst, byxor och halsduk i rött. Även bantlären var röda med silvergaloner. Hattarna hade vita galoner med blågul fjäderbuske. Kan Höglunds uniform vara ett kyller av skinn som kunde bäras istället för rocken av kläde?

Schorr uppger att det inte finns någon information om karabinjärernas uniform men han gissar att den var likadan som drabanternas. Höglund å andra sidan uppger att det är dragonernas uniform som är okänd medan hans beskrivning av karabinjärernas uniform liknar Schorrs beskrivning av dragonerna. Det verkar som om någon har gjort sig skyldig till en förväxling.

Enligt Schorr hade dragonerna 1703 röd rock med uppslag, foder och krage i bleumerant. Knapparna var gula (mässing eller guld), västen röd och byxorna av skinn. Hatten var trekantig med galon i vitt och silver samt en vit rosett. Schabrak och pistolstrumpor var mellanblå med kant i vitt och silver.

Höglund nämner att karabinjärerna hade hatt med guldgalon, karmosinröd rock med mässingknappar, blekblått foder och uppslag, blekgul väst med blekblå galon och blekgula byxor. Schabraken var blekblå med en bred och en smal galon, monogram och krona i guld.

Hästgrenadjärerna ska enligt Schorr ha haft röda rockar med mörkgröna uppslag, foder och krage samt röd väst, skinnbyxor och vit halsduk. Grenadjärmössan var styv samt röd med mörkgröna galoner och försedd med mässingplåt (som enligt Höglund innehöll Sachsens vapen och texten "GUARDE"). Schabraken var mörkgröna med vit kant. Enligt Höglund hade den vita kanten på schabraken och pistolhölstren en våglinje. Han avviker också från Schorr genom att ange att byxorna var röda.

Dragonerna
 (enligt Daniel Schorr)

Karabinjärerna
 (enligt Lars-Eric Höglund)


Kyrassiärer

I början av kriget bestod ett kyrassiärregemente av 12 kompanier som tillsammans med en 10 man stark regementsstab hade en sammanlagd styrka 898 man. Varje kompani hade en manskapsstyrka på 64 man samt en kompanistab på 10 man. I slutet av 1702 och i början av 1703 reducerades kyrassiärregementena till 8 kompanier, storleken på kompanierna och regementsstaben förblev densamma., vilket innebar en sammanlagd styrka på 602 man.

Vid strid formerades regementena i skvadroner som först bestod av antingen två eller tre kompanier och från och med 1703 enbart av två kompanier.
 

Chevaliergardet

Detta förband som bildades 30 juli 1703 var inspirerat av Karl XII:s Drabantkår. Det bestod av 180 man, samtliga officerare.

Schorr skriver att rocken var röd med guldknappar och dess framsida och ficklock var kantade med guldgaloner. Uppslagen var röda över blå och kantade med guldgaloner. Blått foder, röd väst, skinnbyxor och vit halsduk. Hatten var trekantig med guldgaloner samt fjädrar och rosett i vitt. Schabraken röda med kant i guld-blått-guld och kungliga monogrammet i guld i hörnen. Pistolstrumporna var som schabraken men med ett vitt malteserkors.

Höglund preciserar den blå färgen till att vara mörkblå och monogrammet till bokstäverna AR under en krona. Han avviker från Schorr genom att ange att västen var av skinn samt dekorerad med galoner i guld och violett.

Livregementet till häst

Både Höglund och Schorr uppger att de hade vita uppslag Men den förstnämnde säger att de hade tennknappar och Schorr (som anger årtalet 1707 för sina uppgifter) skriver att de skulle ha mässingknappar. Han nämner även att deras kyller traditionellt hade röda uppslag. Schabraken var röda med en vit kant och inuti den vita kanten fanns en blå rand.

Kurprinsen
(Kurprinz)

Schorr uppger att de hade gula uppslag, tennknappar och svart halsduk 1707. Höglund nämner även att de hade svarta galoner på hattarna.

Drottningen
(Königin)

Halmgula uppslag och tennknappar. Schorr nämner att halsduken var röd 1707 och Höglund nämner att hattarna hade röda galoner.

Banérs regemente
Jordans regemente

1699
1701

(upplöst 1704)

Uniformen okänd. Färgen på standaren ger inte heller någon ledtråd till hur uniformen kan ha sett ut eftersom de 1704 fick ut tre äldre standar med olika färger (gult, rött och grönt)

Steinaus regemente
Damitz regemente
Johnstons regemente
Zühlens regemente
Criegerns regemente

1699
1706
1713
1715
1717

Bleumeranta (blekt blå) uppslag och tennknappar. Schorr nämner att halsduken var svart 1707 och Höglund nämner att hattarna hade svarta galoner.

Reichenaus regemente
Eichstädts regemente
Wolffersdorfs regemente

1700
1702
1716

Höglund skriver att uppslagen var kaffebruna, knapparna av tenn och att hattarna hade vita galoner. Även Schorr nämner att de 1707 hade kaffebruna uppslag samt att halsduken då var vit.

Höglund uppger att standaren var kanelbruna och att de 1709 fick åtta nya grå standar utdelade. Det sistnämnda kan vara ett tecken på en ändring av uniformsfärgen.

Beusts regemente
von Reitzensteins regemente
Moritz av Sachsens regemente

1702
1706
1712

(upplöst 1707)

Svarta uppslag. Höglund nämner att de hade tennknappar och vita galoner på hattarna. Schorr nämner att de 1707 hade vita halsdukar.

Tiesenhausens regemente
Gersdorffs regemente
Winckels regemente
Althahns regemente
Kyaus regemente
Arnstädts regemente

1702
1704
1706
1713
1714
1715

Höglund uppger att de hade kanelbruna uppslag. Schorr anger att de 1707 hade grå uppslag, men med kanelbrun inom parantes. Schorr nämner även att de hade tennknappar.

Flemmings regemente
Prins Alexanders regemente

1703
1706

Gröna uppslag. Höglund säger att de hade tennknappar och vita galoner på hattarna. Schorr säger att de hade mässingknappar och vit halsduk 1707.

Sachsen-Meiningen
(i sachsisk tjänst 1711- 1717)

Schorr har ingen information om detta regementes uniformer men Höglund berättar att de hade röda rockar och sannolikt grönt foder och uppslag.

Wiedemanns regemente
(1704)

Detta regemente som fick ut fyra gamla standar 1704 är inte omnämnt av Schorr. Dess uniform är okänd och Höglund tror att det var ett tillfälligt förband bestående av rekryter. Tre av standaren var blå och det fjärde var grönt.


Dragoner

Dragonregementenas organisation är okänd men den verkar ha varit densamma som för kyrassiärerna. Det vill säga tolv kompanier i början av kriget och från och med 1703 åtta kompanier. Ett osäkerhetsmoment är huruvida de hästgrenadjärer som fanns i varje dragonregemente var samlade i ett eget kompani och om detta i så fall räknades som ett av de ordinarie 8/12 kompanier eller utgjorde ett extra kompani.
 

Livdragonregementet

Vita uppslag. Schorr nämner att de hade mässingknappar och har avbildat dem med röda schabrak och pistolstrumpor kantade med vitt.

Kurprinsen
(Kurprinz)
(upplöst 1702)

Citrongula uppslag. När regementet upplöstes sattes manskapet in i Garde du Corps.

Wolffenbüttels regemente
Milchaus regemente

1700
1701

Höglund anger att uppslagen var svarta samt att de hade tennknappar och vit hattgalon. Även Schorr nämner att de hade tennknappar och att uppslagsfärgen var svart 1700. Men enligt honom ändrades uppslagsfärgen till gul 1701.

 

Stammers regemente
(upplöst 1701)

Uniformen okänd. När regementet upplöstes sattes manskapet in i Garde du Corps.

 

Goltz regemente
Flemmings regemente
Bielkes regemente

1699
1712
1715

Enligt Höglund hade regementet papegojgröna uppslag, vita halsdukar och vita hattgaloner. Enligt Schorr hade de 1707 svarta uppslag, mässingknappar och vit halsduk.

Det är märkligt att Höglund och Schorr har så motstridiga uppgifter om detta regemente. Men om regementsfärgen ändrades vid något tillfälle kan båda vara korrekta. Frågan är då vilken tidpunkt som Höglunds odaterade uppgifter syftar på. Var det före eller efter 1707?

Brauses regemente

Enligt Höglund hade de gula uppslag och väst, tennknappar, vit halsduk och vit hattgalon. Schorr specificerar färgen till citrongul och nämner även han att halsduken var vit.

Schulenburgs regemente
Saint-Pauls regemente
1702
1710

Schorr skriver att uppslagen var halmgula 1707 och att halsduken var svart. Höglund berättar att uppslag och väst var blekgula, knapparna av tenn och att både halsduk och hattgalon var svarta.

Oertzens regemente
Dünewalds regemente
Weissenfels regemente
1703
1705
1712

Höglund uppger att regementet hade blå uppslag 1703 men Schorr skriver att det var först 1704 de fick ut röda rockar med blå uppslag. Året innan var rocken blå med okänd uppslagsfärg. Båda är eniga om att regementet hade tennknappar och vita halsdukar samt att uppslagsfärgen ändrades till grön 1707. Höglund specificerar färgen till ljusgrön och anger att även västen var av den färgen samt att hattgalonen var svart.

Schorr har avbildat schabraken och pistolstrumporna som gröna med en vit kant 1707. Detta ska sedan ha ändrats 1712 så att den vita kanten fick en inre röd rand.

Brandenburg-Bayreuth
(upplöst 1717)

Schorr nämner att uppslagen var bleumeranta 1707 samt att de hade tennknappar och vit eller svart halsduk. Höglund beskriver uppslagsfärgen som ljusblå och anger att även västen var av den färgen. Förutom tennknapparna nämner han också att hatten hade svartvit galon.

Schorr har avbildat regementets schabrak och pistolstrumpor i blått med en vit kant som i sin tur har en inre röd rand.

Wrangels regemente
Baudissins regemente
1704
1710

Schorr nämner att uppslagen var kaffebruna 1707 och att halsduken var svart. Höglund tillägger att uniformen 1707 även hade kaffebrun väst och tennknappar samt svart hattgalon.

Flemmings regemente
(upplöst 1707)
Fürstenbergs regemente
(upplöst 1707)
Jordans regemente
(upplöst 1707)

Både uniformer och fanor är okända för dessa tre förband som existerade 1704-1707.

Winckels regemente
(upplöst 1706)

Detta var ett tillfälligt förband som bildades 1705 av rekryter som var avsedda att förstärka huvudarméns regementen. Det deltog i slaget vid Fraustadt 1706 och upplöstes efter detta.

Enligt Höglund hade de förmodligen inte fått ut några ordinarie uniformer utan var troligen klädda i grå släpkläder.

Feilitzens regemente
Flemmings regemente
Baudissins regemente

1709
1717
1718

Ett regemente som hyrdes från Ansbach 1709. Enligt Höglund bar de en blå rock med röda uppslag och tennknappar. Även Schorr nämner tennknappar men han beskriver en röd rock med blå uppslag för Flemmings regemente (kanske en senare uniform?) Schorr har även avbildat denna uniform tillsammans med röda schabrak och pistolstrumpor.

Ansbach-Schmettau
(Regemente från Ansbach i sachsisk tjänst 1713- 1717)

Enligt Höglund hade de blå rock med tennknappar samt uppslag, foder och väst i karminrött. Dessutom skinnbyxor och karminrött schabrak med vit galon. Vilket tycks vara exakt samma uniform som för det föregående Ansbach-regementet.

Schorr avviker genom att skriva att rocken var ljusgrå och schabraken karmosinröda (fast han nämner att de möjligen var blå). Han tillägger också att halsduken var svart och att hatten hade vit galon. Underofficerare ska ha haft silvergaloner på uppslagen och trumslagarna hade karmosinröda rockar med ljusgrå uppslag och foder samt karmosinröda byxor. Officerarna hade också grå rockar med uppslag och foder i karmosinrött. Men knappar, knapphål och sömmar var dekorerade med guldgaloner. Dessutom hade de en svart livbindel prydd med silvertråd som värdighetstecken. Deras halsduk var vit.

Tillbaka till sachsiska arméns fälttåg.