|
En detalj från en illustration av slaget vid Gadebusch 1712 som gjordes
av Magnus Rommel som deltog i slaget som svensk generalkvartersmästare
I början av det stora nordiska kriget såg karolinerna inte
riktigt ut som vi är vana att se dem i moderna illustrationer. Hattarna hade
ännu inte utvecklats till att bli trekantiga även om de var på god väg. De
var för det mesta uppvikta på två sidor, vilket förekom i flera olika
kombinationer inklusive sådana som såg ut som trekantiga hattar sedda
framifrån men som inte var uppvikta på baksidan. De första otvetydiga
beläggen på att trekantiga hattar förekom bland svenska soldater är från
1704 och 1705, och troligen spred de sig rätt så snabbt vid den tiden.
Inte heller de uppvikta rockskörten som är så typiskt för den
karolinska uniformen var allmänt förekommande i början av kriget. Bland
infanteriet förekom de inte alls medan det går att hitta enstaka belägg på
kavallerister med sådana redan innan kriget började. Eftersom Karl XII själv
föredrog att avbilda sig med ryttarstövlar och uppvikta rockskört i sina
porträtt dröjde det troligen inte så länge innan de blev standard i
åtminstone kavalleriet. När de infördes i infanteriet är mer osäkert och det
är först med en illustration av slaget vid Gadebusch 1712 som vi kan vara
säkra på att även infanteriet var klätt på det sättet. Artilleriet införde
inte uppvikta rockskört förrän på 1720-talet. Men om det var Karl XII som
var pådrivande med att rockskörten skulle vikas upp är det troligt att det
hade införts i infanteriet redan innan det ryska fälttåget 1707-09. För
under kungens exil i Osmanska riket 1709-1714 hade han begränsade
möjligheter att påverka uniformernas utseende.
Längst ned på sidan finns en
redovisning om hur uniformerna skildras i bataljmålningar från slagen vid
Narva och Düna. En mer detaljerad artikel om den
karolinska uniformens evolution finns också
tillgänglig.
Information om halsdukens färg är knapphändig och i osäkra
fall har jag avbildat dem som vita utan förklaring (detta trots att den
vanligaste färgen var svart). En översikt om vad som är känt om
halsduksfärgerna finns dock på denna sida.
Notera att de finska
kavalleriregementena redovisas på en egen sida tillsammans med de
finska infanteriregementena.
|
|
Livregementet till häst
Färgen på schabraken (som hade tre kronor i gult i de yttre hörnen)
nämns endast för år 1700 och beskrivs bara som "blå" medan rocken samt
dess foder och uppslag uppges vara ljusblå. För åren 1703/06 skriver Höglund att rocken
var ljusblå med blått foder. |
|
Östgöta kavalleriregemente
|
1700-? |
?-1709 |
1710-1718 |
1719- |
Kapporna på samtliga bilder följer beskrivningen av den som beställdes
1717 (blå kappa med blå krage och gult foder). För år 1700 anges den
bara som "blå" och för 1710 anger Höglund att hela munderingen var,
förutom vita hattgaloner, identisk med den från 1700.
Schabrakens
utseende beskrivs bara för år 1700 och i beställningen från 1717 (som
inte levererades i tid till det norska fälttåget 1718). De är identiska
och den enda skillnaden är att den senare nämner detaljen att en grip i
gult ylle dekorerade de yttre hörnen. |
|
Smålands kavalleriregemente
|
|
Södra Skånska kavalleriregementet
-1700 |
1701-1703 |
1703-? |
1711- |
|
Tio år gammal uniform som donerades till skånska
tremänningsregementet efter krigsutbrottet. Färg på hattgalon,
knappar och schabrak okänd. |
Gamla ljusblå rockar användes till att tillverka västar men
rekryter hade skinnvästar och skinnbyxor 1704. Knapp- och schabrakfärg okänd. Hattar med
silvergalon från 1704. Ny uniform av okänt utseende delades ut 1706/07. |
Färg på hattgalon, knappar
foder och uppslag nämns inte.
Endast 223 ryttare
hade godkänd utrustning vid generalmönstringen 1711. |
|
|
Norra Skånska kavalleriregementet
|
1702-? |
?-1709 |
1710- |
|
Schabraken var dekorerade med kungligt monogram och
krona. Uniformen före 1702 är okänd. |
Uppgifter om uniformer saknas mellan 1702 och 1710. |
Färg på knappar samt kappans foder och krage nämns inte. |
|
|
Riksänkedrottningens livregemente till häst
|
1702-1708 |
1708-1713 |
1714-1720 |
|
Uniformen före 1702 är okänd. men gamla hattar med smal
guldgalon från 1701 återanvändes 1715 |
När regementet fick nya uniformer 1708 ska färgen på
kappor och rockar ha avvikit från provexemplaren. Färg på schabraken
nämns inte |
Knappfärg okänd. |
|
|
Bohusläns dragonskvadron
|
1702 |
1712 |
|
|
Västgöta kavalleriregemente
|
1700-? |
?-1713 |
1714-
Knappfärg och schabrak nämns inte. |
|
|
Jämtlands kavallerikompani
|
1695-? |
?-1722
1717 uppges det ha funnits 125 hattar samt blå kappor vid
kompaniet tillsammans med grå karpuser och gamla grå kappor. |
|
|
Svenska adelsfanan
|
1689-1704 |
1704-1709 |
1710-? |
|
Schabraken hade en blå kunglig krona i de yttre hörnen. |
Rekryter fick 1705 hattar med vit galon istället för
silvergaloner samt grå pajrockar istället för kappor. |
Enligt Anders Larsson var både hattgalon och
kappkrage vit (Höglund anger silver för hattgalonen). Blev 1713 delvis
och 1716 helt nymunderat men uniformerna har inte beskrivits. |
Schabrakens utseende är endast beskrivna
för perioden 1689-1704. |
|
Övriga adelsfanor
|
Estniska & Livländska adelsfanorna
1700? |
Estniska adelsfanan
1708/09 |
Pommerska &
Bremen-Verdiska adelsfanorna |
|
Höglund
redovisar uniformer som är identiska med den svenska adelsfanan
(1689-1704) men anger inga årtal för de baltiska enheterna. |
Höglund
skriver bara att de hade hatt, blå rock, skinnväst och skinnbyxor. Men
regementena i Baltikum tycks ha haft ett väldigt enhetligt utseende vid
den här tiden så troligen såg både Estniska och Livländska adelsfanan ut
som på bilden ovan. |
|
|
Upplands
tremänningsregemente
Hade både vita och svarta halsdukar 1700. Uniformen som delades ut 1704 är okänd. Den som delades
ut 1712 när regementet återuppsattes ska dock ha haft samma färger som
den från 1700. Regementet fick en ny uniform 1719 som bestod av hatt med
galon, vadmalspajrock, vadmalsrock, tröja av skinn eller vadmal samt
svart halsduk. Det blev dock upplöst samma år och manskapet överfördes
till Upplands ståndsdragoner. Färgen på schabraken nämns inte
vid något tillfälle. |
|
Övriga tremänningar
och femmänningar
Skånska tremänningarna
1701-1711 |
Skånska tremänningarna
1711-1721 |
Västgöta tremänningar
1704-1716 |
Upplands femmänningar
1710-1715 |
|
Tog över Södra Skånskas tio år gamla uniformer när det
sattes upp 1700 och hade fortfarande kvar dessa när danskarna invaderade
Skåne 1709. Färg på hattgalon, knappar och schabrak okänd.. |
Färg på foder,
uppslag, väst och byxor nämns inte. |
Rock och kappa av vadmal utan beskrivning av färgerna.
Hattgalon nämns inte heller |
Hattgalon och knappfärg okänd, men 1716 hade de
tennknappar och trumpetarna vit galon. Färgen på schabraken nämns inte
vid något tillfälle. |
|
|
Skånska
ståndsdragonerna
|
1702 |
1703 |
1707-1709 |
1716-1719 |
|
Hatten hade
galon men färgen nämns inte. Utöver den vanliga rocken hade de även en
blå pajrock |
Hattgalon, knappfärg och väst nämns inte. Höglunds
uppgifter gäller för 1704, men byxorna var blå redan 1703 enligt Coyets
jorunal. |
Regementet
upphörde att existera efter slaget vid Poltava. Den uniform som delades
ut vid återuppsättningen 1712 är helt okänd. |
Fodret på rock
och kappa var enligt Höglund blått. En uppgift som förmedlats till mig
av Magnus Lindskog anger dock gult foder 1716. Ny
uniform 1719 som enligt Höglund var identisk med den från 1716. |
En kompani- och kommando-journal skriven av Gustaf
Wilhelm Coyet 1702-1704 innehåller upplysningar om regementets
uniformer. Juni 1702 nämns det att dragonerna skulle fästa upp hattar
och rockar. Juli 1703 levererades blå byxor och gula strumpor. November
1703 nämns det att regementet fortfarande hade pajrockar men i maj 1704
anländer nya rekryter och kappor omnämns. I december 1704 omnämns svarta
halsdukar.
Färgen på schabrak och pistolstrumpor är helt
okänd under hela tidsperioden, men jag har gjort ett antagande att alla
ståndsdragoner hade samma färger på dessa detaljer. |
|
Övriga
ståndsdragoner
|
Upplands
1704-1709 |
Upplands
1716/1717 |
Västgöta
1704-1712 |
Västgöta
1712-1716 |
|
Återuppsatt 1712
och enligt Höglund hade de 1714 samma uniform som 1704 men med blå kappa
istället för blå pajrock. |
Uniformsuppgifterna kommer från Anders Larsson. Enligt
Höglund hade de blå västar 1718 då de var nymunderade |
Hade även en grå pajrock. |
Nya hattar
och rockar delades ut 1716 med okända färger. Väst och byxor var dock av
skinn. |
Färgen på schabrak och pistolstrumpor nämns bara för Upplands
ståndsdragoner. Men eftersom deras var gula 1704, och de Öselska
lantdragonerna som rekryterades på samma sätt också hade gula schabrak
1703-04/08, har jag gjort antagandet att alla ståndsdragoner fick samma
färger på schabraken..
Uniformerna för Finlands ståndsdragoner
är helt okända och för Gotlands ståndsdragoner
nämns bara att de hade blå rockar 1705. |
|
Lantdragoner
|
Estlands lantdragoner
1701 (enligt Kroon) |
Öselska lantdragonerna
1703-1708 |
Livlands lantdragoner
1701 (enligt Kroon) |
Livlands lantdragoner
1708 (enligt Höglund) |
|
Hattgalon och
schabrak nämns inte men pistolstrumporna var svarta
Höglund anger
att de hade karpus, grå vadmalsrock med tennknappar och gula uppslag
samt skinnväst och skinnbyxor. Vid mönstringen samma år klagades
det över ofodrade rockar och andra brister. |
Hattgalon okänd, men gul färg var vanlig i Lewenhaupts
kår. |
Schabrak nämns inte
Höglund anger
att de 1701 hade blå karpus med gult foder, pajrock med tennknappar,, blå
rock med tennknappar, skinnväst och skinnbyxor samt sannolikt blå
schabrak och pistolstrumpor. 1706 var byxorna blå. |
Enda detaljer
som nämns är hatt, blå rock med gult foder och uppslag. Men jämför med
hans beskrivning för år 1701. |
Uniformen för
Laurentzens fridragoner är helt okänd. Detta förband som
existerade 1701-1706 sattes upp av borgarna i Wenden, Wolmar, Walk och
Lemsal. |
|
Drabantkåren
Uniformerna är endast beskrivna för år 1700 och då egentligen bara i
form av förteckningar över hur mycket materiel som gick åt till dem. |
|
Värvade kavalleriregementen
Estniska kavalleriregementet
1697-? |
Bremiska kavalleriregementet
1701-? |
Pommerska kavalleriregementet
1702-? |
Vallackregementet
Niesterska dragonreg.
Polska regementet till häst
Ska ha haft röda rockar 1718 |
|
Enligt Lars-Eric Höglund var schabraken vita medan Anders
Larsson anger att de var röda. Ingen nämner någon färg på kanten utan
det är min egen "kompromiss" som matchar rocken.. |
Schabraken dekorerade med namnchiffer och krona i gult. |
Schabraken dekorerade med greve Mellins vapen i de yttre
hörnen. Färg på västen okänd. Enligt Anders Larsson hade de silvergalon
på hatt, krage och uppslag. |
|
|
Livdragonerna
|
Narva 1700 |
Kliszow 1702 |
Fraustadt 1706 |
Poltava 1709 |
Med undantag för halsduken tycks Livdragonerna ha haft samma
uniformsfärger under hela kriget. När regementet sattes upp 1700 fick de
svarta halsdukar, 1707 fick de blå-vitrandiga halsdukar och 1716-18
delades det ut svarta och vita halsdukar till livdragonerna.
Färgen på
hattgalonen nämns dock bara år 1707 då den var av guld, medan den år 1700
bara uppges ha varit gjord av kamelhår.
Färg på schabrak och pistolstrumpor är också osäker eftersom de
omnämns bara för år 1700. Då var schabraken enligt Höglund gula med blå
infattning och pistolstrumporna var gula. Anders Larsson skriver att
pistolstrumporna var av gul boj och läder, och att schabraken var av "blått kläde med
gult sirat och silversnöre kring".
|
|
Övriga värvade dragoner
|
W. A. Schlippenbachs
dragonregemente
1703-1709 |
Schreiterfeldts
dragonregemente
1703-1709 |
A. J. Schlippenbachs (Skoghs) dragonskvadron
1701 |
Skoghs dragonskvadron
ca 1708 |
|
Gula pistolstrumpor.
Färg på uppslag och foder okänd |
Färg på uppslag, foder, knappar och hattgalon okänd. Hette G. E. d'Albedyhl fram till 1704. |
Väst, knappar
och schabrak okänt. Blev Skoghs skvadron 1706. |
Enda färger som omnämns är en blå rock samt skinnväst och
skinnbyxor. |
|
Den gula färgen på uppslag, foder och hattgalon för de tre ovannämnda
förbanden är en gissning baserad på att regementena i Lewenhaupts kår
tycks ha haft ett enhetlig utseende.
|
 |
 |
 |
 |
Bremiska dragonerna
1700-1704
Uniformen som delades ut 1704 är okänd. |
Verdiska dragonerna
1703-? |
|
Pistolstrumporna hade enligt Höglund samma färg som
uppslagen (chamois-gul). Medan schabraken anges som blå, med blå och gul
infattning för meniga, och gul infattning och silvergalon för
underofficerare.
Anders Larsson beskriver schabraken som blå med "silver-
och blå/gult rundsnöre besatt" (sid 127). För underofficerare (sid 116)
var de "av blått kläde med 'en hand bred' chamois-färgat
klädesband runtom och på båda sidor om det gula bandet ett blå/gult/silver-snöre
(cord). Korpralernas snöre av vitt/blått/silver". |
Enlig Höglund var
pistolstrumpor och schabrak blå med vit infattning. För underofficerare
var dessa också blå med med silvergalon.
Anders Larsson beskriver inga
pistolstrumpor och endast underofficerarnas schabrak som var blå med en
silvergalon 2 gånger runt om och emellan dessa en serpentinformad
smalare silvergalon.
Mina schabrak följer Larssons
beskrivning av underofficerarnas, men med vitt istället för silver. |
 |
 |
Meijerfelts dragonregemente
1706-1709
Knapp- och schabrakfärg okänd. |
Pommerska dragonerna
1703-? |
|
Anders Larsson beskriver schabraken som blå "med tjock
guldgul kamelhårsträns infattad och sedan med en 2 fingrar bred guldgul
tjock kamelhårsträns besatt. I mitten med en blå slingrande söm besatt".
Underofficerarnas schabrak och pistolstrumpor var "av
blått kläde omsatt med en bred guldgalon och ännu en 1 ½ finger bred
galon". |
 |
 |
 |
 |
Hielms
dragonregemente
1705-1709 |
Dückers dragonregemente
1705-1709 |
|
Gula pistolstrumpor med blå
infattning. Blå schabrak med gul och svart kamelhårsgalon samt
dekorerade med kungligt namnchiffer i gult kantat med gul och svart
tråd. |
Enligt Anders Larsson: "Blått klädesschabrak underfodrad
med svart linne. Besatt med en gul bred kamelhårsgalon och med en
smalare av samma sort som också är gjord med gult kläde och med blå och
gula snören stofferad." |
 |
 |
 |
 |
|
Taubes
dragonregemente
1704-1709 |
Gyllenstiernas och d'Albedyhls dragonregementen
1706-1709 |
|
Enligt Höglund: gula pistolstrumpor med blå infattning.
Blå schabrak med gul infattning, kantad med blått och gult snöre.
Bilderna ovan följer illustrationen på sid 122 i Höglunds bok.
Larsson beskriver schabraken som blå "med blå och gul
klädesinfattning, gult namnchiffer och krona i de yttre hörnen. Ett
blå/gult rundsnöre som är fäst med ett blå/gult snöre. Gula
pistolstrumpor med blått band omkring." |
Sattes upp 1706 som ett regemente men blev snart delat i
två.
|
|
Grenadjärer till häst
1706 |
Franska dragonregementet
1707-1715 |
|
Blev aldrig
färdigrekryterat. Dess chef (Hagen) uppgav vid ett tillfälle att han
hade värvat 200 man, men han dog i en duell i november 1706 och det är
oklart vad som därefter hände med manskapet. |
Var från
början ett fransk grenadjärregemente som togs tillfånga i slaget vid
Blenheim. Gick över i sachsisk tjänst och togs återigen tillfånga i
slaget vid Fraustadt varefter det gick i svensk tjänst som en
infanteribataljon. Togs
tillfånga av sachsarna i slaget vid Kalisz men återbördades till den
svenska armén och omvandlades då till ett dragonregemente. |
|
Schwerins dragonregemente
1710-1715 |
Smiegelskis polska dragonskvadron
1711-1713 |
Bassewitz dragonregemente
1711-1715 |
Benderska dragonregementet
1712-1715
Bildat av de
svenskar som fanns i Bender. |
|
Enligt Larsson: "Blått klädesschabrak med 1
finger brett vitt kamelhårssnöre runt om och ytterligare ett bredare
rött/vitt snöre runt om." |
|
Vietinghoffs dragonregemente
1714-1715 |
Tyska dragonregementet
1716? |
|
Endast ett beklädnadsförslag och oklart om det utdelades.
Schabrak nämns inte. Regementet bildades 1716 av resterna från övriga
regementen i Pommern. Vid mönstringen vårvintern 1716 hade det mycket
brokiga uniformer. Dessa utgjordes av hattar med eller utan galoner,
eller karpuser, grå, blå, röda, bruna eller svarta rockar,
skinnkamisoler, blå västar, bruna klädeskamisoler, skinnbyxor eller grå
vadmalsbyxor. |
|
|
Bataljmålningar
En detalj av Daniel Stawerts bataljmålning från 1706 över slaget vid
Narva som hänger inne i Drottningholms slott
Bildbevisen på
uniformernas utseende i början av kriget kommer främst från bataljmålningar
av slagen vid Narva och Düna. Bilderna längst upp och längst ned är detaljer
från dessa. Men en mer detaljerad beskrivning av vad dessa visar finns i Erik Bellanders
bok "Dräkt och
uniform" (sid 217-218). Beskrivningarna är citerade här och inleds med
redogörelsen av Daniel Stawerts målningar som finns på
Drottningholm:
Narva. Bland
fotfolket märkes i förgrunden en soldat i lång, blå rock, där skörten ej
är uppvikta, samt hatt med särskilt framtill uppvikt brätte. Ryttarna
har blåa rockar, av vilka en är pälsfodrad och en har rött foder, röd krage
och nedhängande röda ärmuppslag. Kapporna är blåa, en av dem försedd med
mellanblå, tydligt kantig krage. Två ryttare bär röd kappa. Inga uppvikta
skört kan urskiljas. I två fall förekommer mössa med pälsbräm och röd kulle.
det är här närmast fråga om karpus. I övrigt utgöres huvudbonaden av hatt,
som är mer uppvikt än tidigare och stundom närmar sig den trekantiga typen.
Düna.
Fotfolket bär långa rockar utan uppvikta skört. Hattarna är mer eller
mindre uppsvängda, några tresidigt. Ett par underofficerare bär framtill
högt uppsvängd hatt. En har tydligt vita strumpor. Detsamma gäller
ryttarna, vilka saknar kyller. Hattarna är ej trekantiga. en sachsisk
ryttare har däremot uppvikta skört.
En annan
bataljmålare från dessa första år av Stora Nordiska kriget var Joh.
Lithén (adlad Litheim), vilken följde Dahlberg i fält. Hans
framställning av slaget vid Narva visar bl. a. följande detaljer.
Rytteriet, som dominerar förgrunden, har otydligt uppvikta skört.
Hattarna är uppvikta runt om men ej uppfästa. Endast två befäl och ett par
gemena ryttare har tresidigt uppvikt, dock ej uppfäst brätte. En ryttare bär
en karpusliknande huvudbonad. Nästan samtliga ryttare har långt hår, ett
befäl och några gemena dessutom hårpung. Fotfolket bär hattar med
oregelbundet uppvikta brätten, i ett fall hårpung.
Bataljmålningar ger en god indikation på hur de samtida uniformerna såg ut
men de kan definitivt inte liknas vid fotografier av fältslag. I den mån
konstnärerna inte hade tillräckligt med information om något använde de sin
fantasi för att fylla igen kunskapsluckorna. En hel del bataljmålningar är
därför väldigt opålitliga. I bilden nedan ser vi till exempel en blåklädd
ryttare med röda uppslag i slaget vid Düna. Något regemente med den
färgkombinationen deltog inte i slaget.
En detalj av Daniel Stawerts bataljmålning från 1707 över slaget
vid Düna som hänger inne i Drottningholms slott.
Se även de svenska infanteriuniformerna
och de finska regementenas uniformer. Dessutom
finns det en mer detaljerad artikel om den
karolinska uniformens evolution. |
|
Referenser
Bellander, Erik. Dräkt och uniform. Stockholm
(1973).
Höglund, Lars-Eric – Sallnäs, Åke. Stora nordiska kriget 1700-1721 - Fanor och uniformer. Karlstad (2000).
Höglund, Lars-Eric – Sallnäs, Åke. Stora nordiska kriget 1700-1721, II. Karlstad (2003).
Larsson, Anders. Karolinska uniformer och munderingar åren 1700-1721.
Östersund (2022) Uppgifterna från
Kalle Kroon kommer från ett mejl som han har skickat till mig, men innehållet
i mejlet är
publicerat på min blogg. |
