Startsidan Svensk historia Historisk atlas Historiska källor Karoliner Gästbok
Allmänt Kungar Landskap Politik Statsmän

 
  Kungalängd
 
  Sagokungar
  Gamla kungaätten
  Stenkilska ätten
  Sverkerska ätten
  Erikska ätten
  Folkungaätten
  Unionskungar
  Vasaätten
  Pfalziska ätten
  Hessiska ätten
  Holstein-gottorp
  Ätten Bernadotte

 

 
  Hervararsagan
  Västgötalagen

 

Örjan Martinsson

Kronologi över Gustav Vasas tid

1496 Gustav Vasa föds troligen på Rydboholm en mil norr om Stockholm. En annan uppgift säger att det skedde året efter på den närbelägna gården Lindholmen. Vid denna tid regeras Sverige av riksföreståndaren Sten Sture den äldre.

1495-1497 Krig mot Ryssland. Viborg slott försvarar sig framgångsrikt men Finland härjas av ryssarna.

1497 Sten Sture den äldre störtas av riksrådet. Den dansk-norske kungen Hans väljs till kung över Sverige.

1501 Sten Sture den äldre gör uppror mot Hans och avsätter honom. Krig mellan Sverige och Danmark kommer att pågå nästan oavbrutet fram till 1520.

1503 Sten Sture den äldre dör och efterträds av Svante Nilsson som riksföreståndare som fortsätter att regera i samma anda som Sten Sture, dvs ett närmast enväldigt styre stött av bönderna och i konflikt med högfrälset.

1512 Svante Nilsson dör och hans son Sten Sture den yngre lyckas, trots riksrådets försök att välja Erik Trolle, bli vald till ny riksföreståndare med hjälp av bönderna.

1518 I slaget vid Brännkyrka söder om Stockholm ska Gustav Vasa enligt den traditionella historieskrivningen ha burit riksbaneret när Sten Sture besegrar den dansk-norske kungen Kristian II. Detta är dock knappast troligt eftersom Gustav var alltför ung och oerfaren för att få en sådan prestigefull uppgift. Vad som är säkert är att Gustav Vasa efteråt blir svekfullt förd till fångenskap i Danmark av Kristian II.

1519 Gustav Vasa flyr från sin danska fångenskap till Lübeck där han tillbringar de följande åtta månaderna.

1520 Unionskrigen kulminerar när Kristian II besegrar Sten Sture den yngre i slaget vid Bogesund i januari. Gustav Vasa återvänder till Sverige i maj. Efter Kristian II:s kröning i november sker Stockholms blodbad då åttiotvå ledande svenskar, däribland Gustav Vasa far, som tidigare hade fått amnesti av Kristian II avrättas.

1521 Gustav Vasa gör uppror mot Kristian II och utnämns senare till riksföreståndare.

1523 Gustav Vasa väljs till kung av riksdagen i Strängnäs den 6 juni. Vid midsommar kapitulerar Stockholm för hans styrkor.

1524 Malmö recess mellan Gustav Vasa och den dansk-norske kungen Fredrik I avslutar formellt befrielsekriget. Sverige återlämnar Blekinge och senare även norra Bohuslän.

1524-25 Det så kallade första dalupproret utbryter i Dalarna som en följd av missnöje bland gamla Stureanhängare mot Gustav Vasas favorisering av personer som stått Kristian II nära samt allmogens missnöje mot de höga skatterna. Gustav Vasa slår enkelt ned upproret under hösten 1525. Upprorsledarna flyr till Norge men återvänder två år senare mot löften om fri lejd men blir trots det avrättade av kungen.

1527 Reformationen i Sverige får sitt genombrott genom riksdagen i Västerås. Dess beslut leder till att kyrkan upphör att vara en politisk maktfaktor och dess jord dras in.

1527-28 Det andra dalupproret, även kallat Daljunkerns uppror, bryter ut pga av missnöje med skatter och reformationen. Det leds troligen av Sten Sture den yngres son Nils (Daljunkern). Gustav Vasa slår återigen ned upproret med lätthet och Daljunkern som flytt till Rostock blir på kungens begäran avrättad där.

1529 Västgötaherrarnas uppror inleds i Småland och sprider sig till Västergötland där det får stöd av frälset samt till Östergötland. Detta var betydligt mer allvarligt än de två tidigare upproren men Gustav Vasa lyckas kväva det i sin linda med hjälp av skickligt diplomati. "Västgötaherrarna" blir dock antingen avrättade eller tvingade att gå i landsflykt.

1531 Den formella brytningen med katolicismen sker när en luthersk ärkebiskop utses och en luthersk mässordning utfärdas.

1531-33 Ett tredje uppror i Dalarna (klockupproret) utbryter som en följd av kungens krav på nya skatter i form av böndernas kyrkklockor. Detta uppror råkar sammanfalla med Kristian II:s försök att återta sina danska och norska kungakronor varför det dröjer till 1533 innan Gustav Vasa återupprättar ordningen i Dalarna och utfärdar stränga straff.

1534-1536 Sverige intervenerar i Grevefejden, ett danskt inbördeskrig, för att förhindra ett nytt försök att ge tillbaka makten i Danmark och Norge till Kristian II. Under kriget avslöjas också en konspiration mot Gustav Vasa i Stockholm och bondeoroligheter i Småland bryter ut.

1538-1543 Den så kallade tyska perioden då Gustav Vasa använder sig av många tyska rådgivare som omdanar förvaltningen.

1541 Den svenska bibelöversättningen trycks, vilken får en stor betydelse för utvecklingen av ett svenskt skriftspråk.

1542-1543 Dackefejden. Det sista och det allvarligaste upproret mot Gustav Vasa kuvas. Hela Småland med undantag av borgarna hade varit kontrollerat av upprorsmännen under Nils Dackes ledning som hade kämpad för en återgång till det som "gammalt och fornt hade varit".

1544 Riksdagen i Västerås avskaffar valkungadömet och beslutar att kronan ska gå i arv inom Vasaätten enligt en strikt manlig tronföljd.

1554 Sveriges siste katolske ärkebiskop Johannes Magnus får sitt verk Historia de omnibus gothorum sveonumque regibus (Historia om göternas och svearnas konungar) utgivet i Rom postumt. Boken blir en flitigt använd källa för vasatidens och stormaktstidens nationalistiska historieskrivning.

1555-1557 Krig mot Ryssland. Finland härjas återigen svårt.

1560 Gustav Vasa dör och efterträds av sin son Erik XIV.
 


Föregående sida

Gustav Vasa - Förstasidan
Gustav Vasas familj
Gustav Vasas tidiga år - 1496-1520
Befrielsekriget - 1521-1524
Sturepartiet och upproren - 1523-1533


Nästa sida

Skulden till Lübeck och reformationen - 1523-1541
Den tyska perioden och Dackefejden - 1538-1543
Gustav Vasas sena år - 1544-1560
Fakta om Gustav Vasa
Kronologi över Gustav Vasas tid