| 
     Jarl betydde ursprungligen "fri man". Men under vikingatiden 
blev det ett namn på lokala och regionala härskare. Från de isländska sagorna 
känner vi till namnen på ett stort antal jarlar i Norge, Danmark och 
Storbritannien. I det sistnämnda landet har titeln utvecklats till det engelska 
namnet för greve, "earl". I Sverige är vi betydligt fattigare på källor och det 
är först från slutet av 1100-talet vi känner till namn på jarlar från de 
inhemska källorna, de isländska flera vikingatida jarlar som tycks ha fungerat 
som sveakungens styresman i Västergötland. Under medeltiden fanns det i Sverige 
det bara en jarl samtidigt och det betraktades som det högsta ämbetet 
efter kungen. Exakt vilka arbetsuppgifter en svensk jarl hade vid den tiden är osäkert. Men de 
hade ofta befäl över ledungen (örlogsflottan) som bland annat användes vid 
korstågen mot Finland. Jarlarna var i regel besläktade med kungahuset och Birger 
jarls son Valdemar blev den första kungen från Folkungaätten. Birger jarl var 
även Sveriges sista jarl. När han dog 1266 ersattes jarlämbetet med titeln 
hertig. Både jarl och hertig översattes för övrigt till dux på latin. Följande personer är 
de mest kända jarlarna. Birger Brosa 
omtalas som "svearnas och göternas jarl" från och med 1174. Hans 
släktskapsförbindelser med både Sveriges och Norges kungar gjorde honom till en 
inflytelserik makthavare. I slutet av 1100-talet var han kung i allt utom namnet 
då den gamle Knut Eriksson var oförmögen att regera. Och eftersom Knut Erikssons 
söner var omyndiga såg Birger Brosa till att hans svärson Sverker den yngre blev 
vald till kung. Birger Brosa vars tillnamn betyder "den leende" dog 1202. Folke Jarl var son till Birger 
Brosa och stupade tillsammans med Sverker den yngre i slaget vid Gestilren 1210. 
Uppgifterna om honom är få och osäkra. Karl den döve var bror till Birger 
Brosa och blev jarl 1219. Året efter stupade han i ett korståg mot esterna. Ulf Fase var son till Karl den 
Döve. Åren 1231-1234 var han kung Knut Långes jarl. Han blev Erik Erikssons jarl 
senast 1244. Ulf Fase dog 1248 och efterträddes av kusinen Birger jarl. Birger jarl 
var brorson till Birger Brosa. Birger jarl blev utnämnd till jarl 1248 men hade 
redan innan varit en betydelsefull storman. 1238-39 ledde han ett korståg mot 
Finland och kuvade tavasterna. 1247 krossade han ett stormannauppror i slaget 
vid Sparrsätra. Ännu ett stormannauppror kuvades 1251 i slaget vid Herrevadsbro. 
När kung Erik Eriksson dog 1250 blev Birger jarls son Valdemar vald till kung. 
Men den verklige regenten såväl före som efter kungavalet var Birger jarl. Det 
var han som införde de så kallade fridslagarna som reglerade hemfriden, 
kyrkofriden, tingsfriden och kvinnofriden. Vilket stärkte centralmakten eftersom 
de till skillnad från landskapslagarna var gemensamma för hela riket. Birger 
jarl som dog 1266 har även gått till historien som Stockholms grundare. Stadens 
namn nämns första gången i ett privilegiebrev utfärdat av Birger jarl. |