Hertigtiteln uppstod under 1200-talet som en effekt av det tyska inflytandet på det svenska språket, för egentligen var hertig bara det tyska namnet på den gamla skandinaviska titeln jarl. Den första svenske hertigen var Magnus Ladulås som fick en ställning som motsvarande den hans far Birger hade haft som Jarl, det vill säga riket näst högsta befattning. Redan 1284 bröts traditionen när en andra hertigtitel skapades, "hertig av Finland". Med hertigtitlarna följde också en förläning som inte var ärftlig, oftast Södermanland respektive Egentliga Finland. Hertigarna Erik och Valdemar lyckades dock under sin konflikt med kung Birger få sina förläningar kraftigt utvidgade och ärftliga. Men det var en kortvarig framgång eftersom deras hertigdömen drogs in till kronan efter Nyköpings gästabud 1317. Valdemars änka Ingeborg fick Öland som underhållslän och titulerade sig som "hertiginna av Öland" fram till sin död ca 1356. Bortsett från Bengt Algotsson som 1353-56 var hertig över Finland och Halland skulle inga fler hertigar utnämnas under medeltiden. Men utöver dessa svenska hertigar fanns det också såväl hertigar som grevar över Halland och Blekinge under 1200- och 1300-talet då dessa landskap lydde under Danmark. Dessa personer finns omnämnda i landskapsartiklarna om Halland och Blekinge.

Hertigtiteln kom tillbaka när Gustav Vasa tilldelade ärftliga hertigdömen till sina söner. Dessa var i praktiken stater i staten och utgjorde ett allvarligt hot mot centralmakten. Även Johan III och Karl IX delade ut hertigdömen, men tack vare vasasönernas inbördesstrider, sinnessjukdom och svårighet att få söner försvann hertigdömena en efter en, det sista 1622. Ett nytt hertigdöme skapades 1651 när Johan Kasimir (far till Karl X Gustav) tilldelades Stegeborgs län som förläning, detta som kompensation för fordringar han hade till den svenska kronan. När hans son Adolf Johan dog 1689 drogs hertigdömet in till kronan.

Hertigtiteln gjorde en ny comeback efter Gustav III:s statskupp 1772. Fast denna gång enbart som titel och utan medföljande hertigdömen. Sedan dess har det varit en tradition inom kungahuset att dela ut en hertigtitel till varje nyfödd prins. Från och med 1980 får även prinsessorna en hertigtitel.

Nedan redovisas Sveriges alla hertigar ordnade efter hertigdömets tillkomst. Namnen i den högra kolumnen anger fadern till hertigen ifall det var en kunglighet. De hertigtitlar som enbart har burits av en person redovisas längst ned

Övriga

* = Det fanns flera grevar och hertigar över olika delar av Halland under den danska tiden. Läs mer om det i sidan om Hallands historia.
** = Blekinge var 1242-1260 ett dansk hertigdöme med Knut Valdemarsson som dess hertig.