Fältslag Svenska armén Dansk-norska armén Övriga arméer Källor Tennsoldater
 

 
 

 
 

 
 

 



 
 

 



 

 
 

 

Örjan Martinsson


En detalj av Daniel Stawerts bataljmålning från 1707 över slaget vid Düna som hänger inne i Drottningholms slott. Uniformsuppgifterna ska tas med en rejäl nypa salt.

  Gardesförband och kyrassiärregementen
CR 1  Livgardet till häst - Garde du Corps CR 6  Steinau - Damitz - Johnston - Zühlen CR 11  Flemming - Prins Alexander
CR 2  Chevaliergardet CR 7  Drottningen CR 12  Sachsen-Meiningen
CR 3  Livregementet till häst CR 8  Reichenau - Eichstädt - Wolffersdorff CR 13  Wiedemann
CR 4  Kurprinsen CR 9  Beust - Moritz von Sachsen    
CR 5  Banér - Jordan CR 10  Tiesenhausen med flera    
  Dragonregementen
DR 1  Livdragonregementet DR 7  Schulenburg - St. Paul DR 13  Jordan
DR 2  Kurprinsen DR 8  Brandenburg-Bayreuth DR 14  Winckel
DR 3  Wolfenbüttel - Milkau DR 9  Oertzen - Dünewald - Weissenfels DR 15  Ansbach-Feilitzch - Ansbach-Flemming
DR 4  Sanosky - Goltz - Flemming - Bielke DR 10  Wrangel - Baudissin DR 16  Ansbach-Schmetten
DR 5  Stammer DR 11  Fleming    
DR 6  Brause DR 12  Fürstenberg    
 

Den sachsiska arméns uniformer var antagligen mycket typisk för europeiska arméer vid denna tid men dessvärre är det inte mycket som är känt om den. Den fakta som jag har om dess kavalleriuniformer har jag sammanställt på denna sida (infanteriet och artilleriet redovisas på en separat sida).

  Manskap Officerare
Kyrassiärer Dragoner
Hatt: Svart med galon som enligt Daniel Schorr skulle överensstämma med knappfärgen (mässing = gul och tenn = vit). Höglund anger även andra färger på galonerna men det verkar som om dessa är en förväxling med de halsduksfärger som Schorr anger för enskilda regementen. En vit rosett fanns eventuellt på hattens vänstra sida. Den trekantiga hatten infördes förmodligen inte förrän omkring år 1707. Hatt med guld- eller silvergalon.
Halsduk: Vit eller svart.
Rock:
 
Sachsiska kyrassiärer bar ursprungligen kyller. Dessa saknade knappar och knäpptes istället med hakar och hyskor. Till en början fanns det inga uppslag i regementsfärgen på kyllren. Men kanter eller små uppslag (utan knappar) i regementsfärgen kan ha införts efterhand. Även rockskörten kan ha varit kantade i regementsfärgen.

1707 infördes officiellt den röda klädesrocken med uppslag i regementsfärgen. Men detta var troligen bara en bekräftelse på rådande förhållanden. Den röda rocken kunde bäras utan kyller eller ovanpå denna. Kyllret skulle emellertid fortsätta att bäras under fälttåg under hela August den starkes regeringstid.

Röd rock med horisontella ficklock (Oertzens regemente hade ursprungligen blå). Ficklocken och ärmuppslagen hade tre knappar vardera..

Rocken kan ha haft krage under den senare perioden. I så fall var den troligen i samma färg som västen.

Guld- eller silverknappar
Harnesk: Av polerad metall eller svärtat, med mässingsbeslag och fodrat i rött eller regementsfärgen.
Det är okänt ifall manskapet bara bar framdelen eller full kyrass. Harnesket skulle dock bäras ovanpå kyllret men under den röda rocken.
Kamisol (Väst): Enligt Schorr var den röd om den bars med kyllret och i regementsfärgen om den bars med den röda rocken. Höglund uppger att de hade skinnväst. Röd eller i regementsfärgen med små knappar längs hela dess längd.
Byxor: Ljust skinn.

Kyrassiärer: Röda eller möjligen blå.
Dragoner: Skinn eller rött kläde.

Stövlar: Svart läder.
Kappa: Troligen röd.
Schabrak och pistolstrumpor: Antingen helröda eller kantade med knappfärgen. I allmänhet var kanten vit och hade en inre rand i en annan färg som varierade i de olika regementena. Den inre randen var vanligen rak men kunde även vara vågig. Endast livregementets schabrak är kända. Vanligen i regementsfärgen, men kunde vara röd. I allmänhet var kanten vit och hade en inre rand i en annan färg som varierade i de olika regementena. Den inre randen var vanligen rak men kunde även vara vågig. Röda med kant i guld eller silver med en inre kant av guld eller silver utformning. Efter 1707 ändrades färgen till blå.
Övrig utrustning: Livgehäng, handskar och patronväska av ljust skinn. Värja och skida av brunt läder med beslag av vit metall. Officerare hade en livbindel i silver med röd tråd.

Det saknas uppgifter om trumpetarnas uniformer. Dragonregementena hade trumslagare vars uniformer och trummor hade samma utformning som infanteriet. Varje regemente skulle ha en pukslagare men inga uniformsuppgifter är kända för dem förutom en illustration från ca 1716 som föreställer Brandenburg-Bayreuths regemente. Den pukslagaren har en enkel uniform med svalbon på axlarna och en grenadjärmössa.

Livgardet till häst/Garde du Corps
(Leib-Trabantengarde, Leib-Garde zu Ross, Garde du Corps, Garde zu Pferd)

Livgardet till häst, eller Garde du Corps som det också kallades, genomgick flera organisationsförändringar under kriget. Det bildades 1 augusti 1701 genom en sammanslagning av fyra olika enheter: Livdrabantgardet, "Grands Mousquetaires", Karabinjärerna och Hästgrenadjärerna. Det förstnämnda förbandet hade redan i början av året fått namnet Garde du Corps. Det nya sammanslagna förbandet bestod av fyra kompanier med 200 drabanter/livgardister vardera. Men redan i november 1702 upplöstes det och manskapet användes till att bilda fyra nya kyrassiärregementen. Livgardet återuppstod den 30 juli 1703 och bestod då av fyra kårer (drabanter, karabinjärer, hästgrenadjärer och dragoner). Ännu en omorganisation hösten 1707 resulterade i att förbandets fyra kårer bestod enbart av drabanter.

Kliszow 1702, Warszawa 1705, Fraustadt 1706, Kalisz 1706.


Drabanterna 1701

Drabanterna 1707

Drabanterna ca 1710

Enligt Schorr hade drabanterna 1693 en röd rock som var rikt dekorerat med guld. 1701 var rocken röd med skinnfärgade (blekgula) uppslag och foder. Schabraken hade samma färger. Från och med 1707 ska rocken ha varit karmosinröd med skinnfärgade uppslag och krage samt väst/kyller av älgskinn. Dessutom hade de en karmosinröd kappa. Schabraken var blå med kant i aurora och vitt. Senare blev uppslagen och kragen paillefärgad (halmfärgad) och skinnvästen ersattes med paillefärgad klädesväst. Schabraken blev karmosinröda och rocken dekorerades med svart sammet blandat med silver och försilvrade knappar och spännen. Trumpetarna hade gula rockar med bleumeranta (ljusblå) uppslag samt snören i bleumerant och silver. 1715 delades nya uniformer ut. Rocken var då fortfarande karmosinröd men allt silver hade ersatts med guld.

Höglund skriver däremot att drabanterna hade blekgula rockar med silverknappar samt uppslag, foder, väst, byxor och halsduk i rött. Även bantlären var röda med silvergaloner. Hattarna hade vita galoner med blågul fjäderbuske. Kan Höglunds uniform vara ett kyller av skinn som kunde bäras istället för rocken av kläde?


Karabinjärerna

Hästgrenadjärerna 1703

Dragonerna 1703

Schorr uppger att det inte finns någon information om karabinjärernas uniform men han gissar att den var likadan som drabanternas. Höglund å andra sidan uppger att det är dragonernas uniform som är okänd medan hans beskrivning av karabinjärernas uniform liknar Schorrs beskrivning av dragonerna. Det verkar som om någon har gjort sig skyldig till en förväxling. Höglund nämner att karabinjärerna hade hatt med guldgalon, karmosinröd rock med mässingknappar, blekblått foder och uppslag, blekgul väst med blekblå galon och blekgula byxor. Schabraken var blekblå med en bred och en smal galon, monogram och krona i guld.

Enligt Schorr hade dragonerna 1703 röd rock med uppslag, foder och krage i bleumerant. Knapparna var gula (mässing eller guld), västen röd och byxorna av skinn. Hatten var trekantig med galon i vitt och silver samt en vit rosett. Schabrak och pistolstrumpor var mellanblå med kant i vitt och silver.

Hästgrenadjärerna ska enligt Schorr ha haft röda rockar med mörkgröna uppslag, foder och krage samt röd väst, skinnbyxor och vit halsduk. Grenadjärmössan var styv samt röd med mörkgröna galoner och försedd med mässingplåt (som enligt Höglund innehöll Sachsens vapen och texten "GUARDE"). Schabraken var mörkgröna med vit kant. Enligt Höglund hade den vita kanten på schabraken och pistolhölstren en våglinje. Han avviker också från Schorr genom att ange att byxorna var röda.

1700 var standaren enligt Höglund vita med guldbrodyr och frans i guld och karmosin (Livdrabantgardet?). Tre månader efter sammanslagningen 1703 delades gamla standar ut till andra regementen. Dessa bestod av fyra gröna, två citrongula och ett blått standar. Istället för dessa fick Livgardet åtta nya röda standar med silverbrodyr.

Kyrassiärer

Kyrassiärer bar både rockar av kläde och kyller av skinn under hela stora nordiska kriget. I fältslagen bar de troligen kyllren och inte klädesrockar även om svenska bataljmålningar avbildar enbart sachsare med klädesrockar (svenskarna lämnade sina kyller hemma vid krigsutbrottet 1700).

Detaljer om de enskilda regementenas kyller saknas förutom för Livregementet till häst. Se därför den allmänna beskrivningen ovan för hur kyllren kan ha sett ut vid de olika regementena.

 

Chevaliergardet

Detta förband som bildades 30 juli 1703 var inspirerat av Karl XII:s Drabantkår. Det bestod av 180 man, samtliga officerare.

Daniel Schorr beskriver uniformen på följande sätt (utan att ange årtal):

Rocken var röd med blått foder och guldknappar samt kantad med guldgalon. Ficklocken var horisontella med tre knappar och även de kantade med guld. Ärmuppslagen var röda över blått och kantade med guldgalon.

Röd väst, skinnbyxor och vit halsduk, Bantlären till karbinen var av skinn men täckt med blått kläde och kantat med guldgalon. Hatten var trekantig med guldgalon och vita fjädrar samt vit rosett/kokard på vänstra sidan. Svärdskidan var svart med guldbeslag.

Schabraken var röda kantad med guld-blått-guld och kungens krönta monogram i guld i de yttre hörnen. Pistolstrumporna var röda med samma kant som schabraken samt ett vitt malteserkors.

Lars-Eric Höglund preciserar den blå färgen på fodret till att vara mörkblå (Schorr har avbildat den som ljusblå) och monogrammet till bokstäverna AR under en krona. Han avviker från Schorr genom att ange att västen var av skinn samt dekorerad med galoner i guld och violett. Schorr motsäger dock sig själv genom att avbilda Chevaliergardet med en skinnväst (med samma typ av galon som schabraken).

Standaren var enligt Höglund vita med guldbrodyr och frans i guld och karmosin. 1711 hade de fyra blå standar med guldbrodyr.

Fraustadt 1706, Kalisz 1706.

Livregementet till häst
(uppsatt 1675)


1701


1707


1707 & 1715

Både Höglund och Schorr uppger att de hade vita uppslag. Men den förstnämnde säger att de hade tennknappar och Schorr (som anger årtalet 1707 för sina uppgifter) skriver att de skulle ha mässingknappar. Schorr nämner även att deras kyller traditionellt hade röda uppslag ("facings"), men på hans bilder är det bara kyllret från 1707 som har röda kanter medan det från 1701 är helt i skinn.. Schabraken var röda med en vit kant och inuti den vita kanten fanns en blå rand. Ingen nämner färgen på halsduken, men Schorr har avbildat dem med svart halsduk när de har kyller och vit halsduk med klädesrocken. Enligt en dansk källa från 1715 var regementsfärgen då fortfarande vit.

Standaren var 1700 vita. Två gamla röda standar med guldbrodyr delades ut 1704 som ersättning för förluster. 1709 beviljades regementet pengar för att införskaffa åtta vita standar med brodyr i guld och silver samt det polsk-sachsiska vapnet.

Düna 1701, Kliszow 1702, I kejserlig tjänst november 1702 till maj 1704, Posen 1704, Warszawa 1705, Kalisz 1706, Tönningen 1713, Stralsund 1715.


1707

Kurprinsen
(Kurprinz)

Schorr uppger att de hade gula uppslag, tennknappar och svart halsduk 1707. Höglund nämner även att de hade svarta galoner på hattarna (troligen en förväxling med halsduken som han inte nämner).

Citrongula standar med silverbrodyr och frans i silver och karmosinrött. 1709 beviljades regementet pengar för att införskaffa åtta gula standar med brodyr i guld och silver samt det polsk-sachsiska vapnet.

Detta regementet som sattes upp 1680 hette före 1700 "La Forêt" (La Forest). Enligt Höglund bytte det namn till "Kronprinsens regemente" 1713, men enligt Schorr bytte det namn till "Königl. Prinz" 1717.

Düna 1701, Kliszow 1702, I kejserlig tjänst november 1702 till maj 1704, Posen 1704, Warszawa 1705, Kalisz 1706, Gadebusch 1712, Tönningen 1713, Stralsund 1715.


1707

Drottningen
(Königin)

Halmgula uppslag och tennknappar. Schorr nämner att halsduken var röd 1707 och Höglund nämner att hattarna hade röda galoner (troligen är det dock halsdukens färg som han har förväxlat).

Blekgula standar med guldbrodyr och frans i guld och karmosin. Som ersättning för förluster fick det 1704 ett gammal vitt standar med silverbrodyr och silverfrans samt två röda korslagda svärd som motiv (kurfurstliga vapnet). 1709 beviljades regementet pengar för att införskaffa åtta blekula (paille) standar.

Uppsatt 1680.

Düna 1701, Kliszow 1702, Pultusk 1703, Warszawa 1705, Kalisz 1706, Gadebusch 1712, Tönningen 1713, Sandomir 1715.

Banér (1699-1701)
Jordan
(1701-1704)

Uniformen okänd.

Färgen på de kända standaren ger inte någon ledtråd till hur uniformen kan ha sett ut eftersom de 1704 fick ut fem äldre standar med olika färger. Ett var gult med silverbrodyr. De övriga hade guldbrodyr och utgjordes av ett rött, ett grönt och två gula standar. Samtliga hade Johann Georg IV:s monogram som motiv, vilket innebär att de var från perioden 1691-1694.

Existerade 1689-1704

Kliszow 1702, I kejserlig tjänst november 1702 till maj 1704.


1707

Steinau (1699-1706)
Damitz
(1706-1713)
Johnston
(1713-1715)
Damitz
(1706-1713)
Zühlen (1715-1717)
Criegern (1717-)

Bleumeranta (blekt blå) uppslag och tennknappar. Schorr nämner att halsduken var svart 1707 och Höglund nämner att hattarna hade svarta galoner (vilket troligen är en förväxling med halsduken).

1709 beviljades regementet pengar för att införskaffa åtta bleumeranta standar.

Uppsatt 1694.

Kliszow 1702, Pultusk 1703 (?), Warszawa 1705, Gadebusch 1712, Tönningen 1713, Sandomir 1715.


1707

Reichenau (1700-1702)
Eichstädt
(1702-1716)
Wolffersdorf
(1716-)

Höglund skriver att uppslagen var kaffebruna, knapparna av tenn och att hattarna hade vita galoner. Även Schorr nämner att de 1707 hade kaffebruna uppslag samt att halsduken då var vit.

Höglund uppger att standaren var kanelbruna med guldbrodyr och frans i guld och karmosin. 1709 beviljades regementet pengar för att införskaffa åtta grå standar. Det sistnämnda kan vara ett tecken på en ändring av uniformsfärgen.

Uppsatt 1698.

Kliszow 1702, I kejserlig tjänst november 1702 till maj 1704, Posen 1704, Warszawa 1705, Kalisz 1706, Tönningen 1713, Stralsund 1715.


1707

Beust (1702-1706)
Reitzenstein
(1706-1712)
Moritz av Sachsen
(1712-)

Svarta uppslag. Höglund nämner att de hade tennknappar och vita galoner på hattarna. Schorr nämner att de 1707 hade vita halsdukar.

1709 beviljades regementet pengar för att införskaffa åtta svarta standar.

Uppsatt 1702.

Pultusk 1703, Punitz 1704, Fraustadt 1706, Kalisz 1706, Sandomir 1715.


1707

Tiesenhausen (1702-1704)
Gersdorff
(1704-1706)
Winckel
(1706-1713)
Althahn
(1713-1714)
Kyau
(1714-1715)
Arnstädt
(1715-)

Höglund uppger att de hade kanelbruna uppslag. Schorr anger att de 1707 hade grå uppslag, men med kanelbrun inom parantes. Schorr nämner även att de hade tennknappar.

Som ersättning för förluster fick det 1704 två gamla gula standar med silverbrodyr och silverfrans

Uppsatt 1702.

Pultusk 1703, Posen 1704, Warszawa 1705, Kalisz 1706, I Sjömakternas tjänst 1707-1713, Sandomir 1715.


1707

Flemming (1703-1706)
Prins Alexander
(1706-)

Gröna uppslag. Höglund säger att de hade tennknappar och vita galoner på hattarna. Schorr säger att de hade mässingknappar och vit halsduk 1707.

Gröna standar med gulddekor och frans i guld och karmosinrött. Som ersättning för förluster fick regementet 1704 två gamla gröna standar med silverbrodyr och silverfrans. 1709 beviljades regementet pengar för att införskaffa ett grönt standar.

Uppsatt 1703.

Kalisz 1706, Gadebusch 1712, Tönningen 1713, Sandomir 1715.

Sachsen-Meiningen
(i sachsisk tjänst 1711- 1717)

Schorr har ingen information om detta regementes uniformer men Höglund berättar att de hade röda rockar och sannolikt grönt foder och uppslag.

Standar okänt.

Deltog i spanska tronföljdskriget i Sjömakternas tjänst. Sandomir 1715.

 

Wiedemann
(existerade 1704?)

Okänd uniform.

1704 delades fyra gamla standar ut. Tre av standaren var blå med guldbrodyr och det fjärde var grönt med silverbrodyr. Samtliga hade Johann Georg IV:s monogram som motiv, vilket innebär att de var från perioden 1691-1694.

Höglund tror att detta var ett tillfälligt förband bestående av rekryter. Förbandet är bara känt för att fyra standar delades ut till det 1704. Schorr tror att Wiedemann kanske bara var namnet på den officer som tog emot standaren från Dresdens arsenal. Det fanns en ryttmästare vid namn Wiedemann, men hans regementstillhörighet är okänd.

 

Dragoner


1701 ?

Livdragonerna

Schorr nämner att de 1707 hade vita uppslag och mässingknappar. Han har även avbildat dem med röda schabrak och pistolstrumpor kantade med vitt. Enligt en dansk källa från 1715 var regementsfärgen fortfarande vit.


Vit fana med guldfrans (enligt Höglund)

Existerade 1671- 1717. Manskapet överfördes till Bielkes regemente (DR 4).

Düna 1701, Kliszow 1702, Pultusk 1703 (?), Warszawa 1705, Kalisz 1706, I Sjömakternas tjänst 1707-1713, Stralsund 1715.


1707  & 1715


1701

Kurprinsen
(Kurprinz)

Citrongula uppslag.

Okänd fana.

Existerade 1689-1702. Manskapet överfördes till Garde du Corps.

Kliszow 1702.

 


1700

Wolffenbüttel (1700-1701)
Milchau
(1702-)

Höglund anger att uppslagen var svarta samt att de hade tennknappar och vit hattgalon. Även Schorr nämner att de hade tennknappar och att uppslagsfärgen var svart 1700. Men enligt honom ändrades uppslagsfärgen till gul 1701. För den senare uniformen har Schorr avbildat schabraken och pistolstrumporna gula med vit kant.

Fana okänd.

Uppsatt 1698.

Düna 1701, Kliszow 1702, Pultusk 1703, Warszawa 1705, Kalisz 1706, I Sjömakternas tjänst 1707-1713, Sockel 1716.


1701


?

Goltz (1699-1712)
Flemming
(1712-1715)
Bielke
(1715-)

Enligt Höglund hade regementet papegojgröna uppslag, vita halsdukar och vita hattgaloner. Enligt Schorr hade de 1707 svarta uppslag, mässingknappar och vit halsduk. Han har avbildat schabrak och pistolstrumpor svarta med vit kant.

Det är märkligt att Höglund och Schorr har så motstridiga uppgifter om detta regemente. Men om regementsfärgen ändrades vid något tillfälle kan båda vara korrekta. Frågan är då vilken tidpunkt som Höglunds odaterade uppgifter syftar på. Var det före eller efter 1707?

Fana okänd.

Uppsatt 1699.


1707

Düna 1701, Kliszow 1702, Pultusk 1703, Warszawa 1705, Fraustadt 1706, Kalisz 1706, Prosna 1716.

Stammer

Uppsatt och upplöst 1701. Manskapet överfördes till Garde du Corps)

Uniform och fana okänd.


1707

Brause

Enligt Höglund hade de gula uppslag och väst, tennknappar, vit halsduk och vit hattgalon. Schorr specificerar färgen till citrongul och årtalet till 1707. Han nämner även att halsduken var vit. Schabrak och pistolstrumpor avbildas av Schorr som gula med vit kant.


Citrongul fana med silverbrodyr (enligt Höglund)

Regementet förlorade fyra citrongula fanor till svenskarna 1703. Åtta nya gula fanor delades ut 1 september 1709.

Uppsatt 1702.

Thorn 1703, Warszawa 1705, Kalisz 1706, Gadebusch 1712, Tönningen 1713, Sockel 1716.


1707

Schulenburg (1702-1710)
Saint-Paul
(1710-1717)

Schorr skriver att uppslagen var halmgula 1707 och att halsduken var svart. Höglund berättar att uppslag och väst var blekgula, knapparna av tenn och att både halsduk och hattgalon var svarta.

Fana okänd.

Existerade 1702-1717. Manskapet överfördes till DR 3.

Pultusk 1703, Warszawa 1705, Kalisz 1706, Tönningen 1713, Sockel 1716.

 


1707

Brandenburg-Bayreuth

Schorr nämner att uppslagen var bleumeranta 1707 samt att de hade tennknappar och vit eller svart halsduk. Höglund beskriver uppslagsfärgen som ljusblå och anger att även västen var av den färgen. Förutom tennknapparna nämner han också att hatten hade svartvit galon (återigen samma färger som Schorrs halsdukar så troligen en förväxling med dessa). Schorr har avbildat regementets schabrak och pistolstrumpor i blått med en vit kant som i sin tur har en inre röd rand.

Fana okänd.

Existerade 1703-1717. Manskapet överfört till DR 9.

Posen 1704, Punitz 1704, Fraustadt 1706, Gadebusch 1712, Tönningen 1713.


1704

Oertzen (1703-1705)
Dünewald
(1705-1712)
Weissenfels
(1712-)

Höglund uppger att regementet hade blå uppslag 1703 men Schorr skriver att det var först 1704 de fick ut röda rockar med blå uppslag. Året innan var rocken blå med okänd uppslagsfärg. Av intresse är också en uppgift från Rehnsköld 1704 om att August den starke hade låtit göra munderingar "efter Swenska maneret" varigenom sachsare ska ha uppträtt med blå rockar med små uppslag och vita galoner på hattarna (Bellander sid 224). Detta skulle kunna vara frågan om Oertzen.

Båda Höglund och Schorr är eniga om att regementet hade tennknappar och vita halsdukar samt att uppslagsfärgen ändrades till grön 1707. Höglund specificerar färgen till ljusgrön och anger att även västen var av den färgen samt att hattgalonen var svart.


1712

Schorr har avbildat schabraken och pistolstrumporna som gröna med en vit kant 1707. Detta ska sedan ha ändrats 1712 så att den vita kanten fick en inre röd rand.


Mörkblå fana med silverbrodyr

1704: En vit och fem röda gamla fanor

Under fälttågen 1702-1703 ska Oertzens regemente ha förlorat fem blå fanor till svenskarna. Höglund beskriver dem som mörkblå med silverbrodyr. Som ersättning för de förlorade fanorna erhölls 1704 en vit och fem röda fanor. Den 1 september 1709 delades åtta nya gröna fanor ut (enligt Höglund med silverbrodyr).

Uppsatt 1703.

Posen 1704, Punitz 1704, Fraustadt 1706, Gadebusch 1712, Tönningen 1713, Sockel 1716.


1707

Wrangel (1704-1710)
Baudissin
(1710-)

Schorr nämner att uppslagen var kaffebruna 1707 och att halsduken var svart. Schabrak och pistolstrumpor har han avbildat som kaffebruna med vit kant. Höglund tillägger att uniformen 1707 även hade kaffebrun väst och tennknappar samt svart hattgalon.

Fana okänd.

Uppsatt 1704.

Fraustadt 1706, Gadebusch 1712, Tönningen 1713.

 

Kortlivade förband


Flemming
(existerade 1704-1707)

Okänd uniform och fana.

Warszawa 1705, Fraustadt 1706.


Fürstenberg
(existerade 1704-1707)

Okänd uniform och fana.

Fraustadt 1706.


Jordan
(existerade 1704-1707)

Okänd uniform och fana.

Fraustadt 1706.


Winckel
(existerade 1705-1706)

Ett tillfälligt förband bildat av rekryter avsedda att förstärka huvudarméns regementen. Enligt Höglund hade de troligen inte fått ut några ordinarie uniformer utan var klädda i grå släpkläder.

Fraustadt 1706.

Ansbach-Feilitzen (1709-1717)
Ansbach-Flemming (1717-1718)
Baudissins karabinjärer (1718-)


Enligt Höglund

Ett regemente som hyrdes från Ansbach 1709

Enligt Höglund bar de en blå rock med röda uppslag och tennknappar. Vilket verkar vara samma uniform som för det nedanstående Ansbach-regementet vars blå färg specificeras till bleumerant av en annan källa 

Även Schorr nämner tennknappar men han beskriver en röd rock med blå uppslag för Flemmings regemente (kanske en senare uniform?) Schorr har även avbildat denna uniform tillsammans med röda schabrak och pistolstrumpor.

Fana okänd.

Tönningen 1713, Stralsund 1715, Stresow 1715, Prosna 1716.


Enligt Schorr

Ansbach-Schmettau


Enligt Höglund

Ett regemente från Ansbach som var i sachsisk tjänst 1713- 1717.

Enligt Höglund hade de blå rock med tennknappar samt uppslag, foder och väst i karminrött. Dessutom skinnbyxor och karminrött schabrak med vit galon. Vilket tycks vara exakt samma uniform som för det föregående Ansbach-regementet. En dansk källa från 1715 verkar bekräfta Höglund ("bleumerant und Roth")

Schorr avviker genom att skriva att rocken var ljusgrå och schabraken karmosinröda (fast han nämner att de möjligen var blå). Han tillägger också att halsduken var svart och att hatten hade vit galon. Underofficerare ska ha haft silvergaloner på uppslagen och trumslagarna hade karmosinröda rockar med ljusgrå uppslag och foder samt karmosinröda byxor. Officerarna hade också grå rockar med uppslag och foder i karmosinrött. Men knappar, knapphål och sömmar var dekorerade med guldgaloner. Dessutom hade de en svart livbindel prydd med silvertråd som värdighetstecken. Deras halsduk var vit.

Stralsund 1715, Prosna 1716.


Enligt Schorr

Bataljmålningar


En detalj av Daniel Stawerts bataljmålning från 1707 över slaget vid Düna som hänger inne i Drottningholms slott.

Daniel Schorr nämner även en bataljmålning från 1707 föreställande slaget vid Düna som han tror avbildar Drottningens kyrassiärregemente med röda rockar, regementsfärgen på uppslag och foder samt uppvikta rockskört. Det är dock inte helt tydligt vilken bataljmålning han syftar på eftersom det var Daniel Stawert som 1707 målade den mest kända bataljmålningen över detta slag, men uniformerna i denna överensstämmer inte med Schorrs beskrivning. Jag hittar bara en sachsisk ryttare med uppvikta rockskört och denne är gråklädd och inga matchar Drottningens färgkombination. Dessutom har kyrassiärerna harnesket ovanpå rocken vilket de inte skulle ha enligt Schorr.


Detalj från Henrik Schildts målning av slaget vid Düna

Den andra bataljmålningen är gjord av Henrik Schildt (1678-1732) men årtalet när den är gjord är så vitt jag vet okänt. Där har vi visserligen sachsiska ryttare med Drottningens färgkombination och vad som verkare vara harnesk under klädesrockarna samt uppvikta rockskört. Men den visar också trekantiga hattar, vilket sannolikt innebär att hela målningen kan betraktas vara anakronistisk.

Det är inte känt vilka källor Henrik Schildt använde sig av, men vi vet att Daniel Stawert använde sig av Johan Lithéns teckningar. Lithén deltog visserligen i slaget vid Düna, men hans teckningar var svartvita och detaljerna är mycket små. Bättre information om sachsiska uniformer än utsnittet nedan går det inte att få från Lithéns teckning. Bataljmålningarna kan därför inte användas som ett bevis på att sachsiska kyrassiärer hade röda klädesrockar istället för kyller under slaget vid Düna.


Detalj från Johan Lithéns teckning av slaget vid Düna

Läs även: Sachsiska arméns fälttåg, Sachsiska arméns organisation, Infanteriets uniformer, Artilleriets uniformer.

Referenser

Bellander, Erik. Dräkt och uniform. Stockholm (1973)
Höglund, Lars-Eric – Sallnäs, Åke – Bespalov, Alexander. Stora nordiska kriget 1700-1721, III. Karlstad (2004).
Qurengasser, Alexander. The Saxon Army in the Great Northern War. (artikel i GNW-C). St. Louis (2015)
Schorr, Daniel. Notes on the Saxon Army 1700-1716. (2008) *

GNW-C = Great Northern War Compendium med Steve Kling som redaktör.
* = artikeln publicerades 2008 på den numera nedlagda hemsidan www.northernwars.com

"Den danska källan från 1715" har förmedlats till mig av Magnus Lindskog och bild på den finns på denna länk.