|
Under stora nordiska kriget
stred Sverige inte bara mot ryssar, utan även danskar, sachsare, preussare, hannoverare och norrmän ingick vid olika perioder i den stora koalitionen
mot Sverige. Varje nation hade sina egna speciella uniformer och jag har
inte kunnat motstå frestelsen att avvika från slaget vid Poltava för att se
hur dessa uniformer ser ut när de målas på tennsoldater.
De förband som jag har gjort
hittills är till vänster en bataljon ur det Polska gardet och en skvadron
från Dünewalds dragonregemente (alla sachsare). På den högra sidan har vi
danska bataljoner tillhörande Prins Christians, Drottningens och Fynska
regementet. Längst till höger finns embryot till en jylländsk bataljon.
August den
starke hade två gardesregementen: det Polska gardet samt det Sachsiska
(eller Tyska) gardet. Båda gardesregementena hade röda rockar med vita
uppslag (det finns dock en sentida uppgift om att det sachsiska gardet
skulle ha haft gula uppslag) och de skiljdes åt genom att ett regemente hade
tennknappar och det andra hade mässingknappar.
Eftersom jag vanligen inte målar knappar på mina tennsoldater skulle dessa
tennsoldater kunna tillhöra båda gardena. Men jag
brukar låta knappfärgen bestämma vilken färg som skospännen, livremsspännen och
handtag på värjorna har. I detta fall är de målade med mässingfärg vilket
innebär att de tillhör det Polska gardet (Lars-Eric Höglund har av misstag
skrivit tvärtom i sin bok om de sachsiska uniformerna).
Den sachsiska dragonskvadronen har exakt samma utseende som den ryska
skvadronen på den här sidan. Fast egentligen är det
tvärtom. Utseendet på den ryska skvadronens schabrak är okänt och jag målade
dem därför så att de skulle överensstämma med den sachsiska skvadronens
schabrak. På så sätt har jag två skvadroner med två olika poser som kan
föreställa både ett sachsiskt och ett ryskt förband. Det enda som behöver
bytas ut är dragonfanan. Nästa steg är väl att måla en dansk skvadron med
samma uniformer i en tredje pose.
Officeren i bakgrunden tillhörde tidigare den Ryska skvadronen innan han
rationaliserades bort. Nu är han istället en sachsisk general som rider
bakom den egna linjen.
Först bland de danska bataljonerna är Prins
Christians regemente. Att jag valde att måla den beror på flera saker. När
jag skannade in boken “Kriget i Skåne” våren
2010 väcktes mitt intresse för det skånska fälttåget 1709-10. Dessutom hade
jag en vinröd färgburk som var knappt använd och som passade för
Prins Christians regemente. Jag hade köpt burken året innan enbart för att
måla stången till de småländska tremänningarnas fana.
Men det fanns också en personlig dimension bakom beslutet. När jag läste om
kriget i Skåne fick jag veta att Prins Christians regemente var i februari
1710 placerat vid Sinclairsholm för att bevaka en viktig bro över Almaån
(som den svenska armén hade tänkt storma). Precis bredvid herrgården
Sinclairsholm ligger Gumlösa kyrka som är välkänd som Nordens äldsta
tegelkyrka. Men den råkar också vara den kyrka som jag är döpt i. Bara några
kilometer väster om bron, herrgården och kyrkan ligger Fjärlöv där jag som
barn tillbringade mina sommarlov tillsammans med släkten. Platsen där Prins
Christians soldater låg i ställning ligger alltså i ett område som jag är
väldigt hemtam i och tanken att gråklädda danskar med mörkröda uppslag
patrullerade längs min barndoms å kittlar min fantasi.
Slaget vid Sinclairsholm är dock ett slag som aldrig ägde rum eftersom isen
la sig på Almaån innan svenskarna hann storma bron. Den danska armén som
hade baserat sitt försvar på Almaån var tvungen att retirera när isen gjorde
det möjligt för svenskarna att korsa ån var som helst utan problem. Det blev
istället utanför Helsingborg som fälttåget avgjordes, och då under mindre
gynnsamma förhållanden för danskarna.
Den färg som jag har använt för att måla de ljusgråa rockarna är Humbrol
147. Den ljusgrå färgen på de danska uniformerna ska nämligen vara väldigt
ljus. Så ljus att den ofta beskrivs i källorna som vit. Humbrol 147 lyckas i
mitt tycke väldigt bra med att framställa uniformsrockar som är gråa men som
kan uppfattas som vita och som dessutom har en svag dragning åt det blå
hållet (vilket också nämns i källorna).
Denna grupp på 23 soldater och befäl var ursprungligen en bataljon tillhörande Vesterlenske
regemente som rekryterades i södra Norge. Jag målade den 2009 i samband med
att jag gav bort några tennsoldater som en present till norsk bekant. Men
norska regementen deltog inte i några fältslag och dessutom visade det sig
vid en närmare granskning att Vesterlenske fick sina röda uniformer först
efter Karl XII:s fälttåg 1718. Den var med andra ord inte särskilt användbar
för att åskådliggöra strider från det stora nordiska kriget. Som tur var
gick det att med några mindre ändringar att konvertera den till Drottningens
livregemente som stred i dessa uniformer under såväl slaget vid Helsingborg
som vid Gadebusch.
De gröna tennsoldaterna tillhör det Fynska regementet som på sätt och visst
har återuppstått från de döda. Jag målade nämligen en sådan bataljon på
90-talet med blanka färger som sedan smältes ned när jag gick över till
matta färger. Jag målade då denna efter de bilder som följde formarna.
Prince August nämnde dock inte vilket regemente dessa soldater tillhörde, men
de skrev i ett textblad att det också gick att måla norrmän med dessa formar och
att det norska Akershus regemente hade grå rockar med gröna uppslag. Jag
trodde då att bilderna föreställde Akershus regemente och gjorde en "norsk"
bataljon. Fanan tillhörde dock det Fynska regementet och nu har det återvänt
till min samling (om än i ett mindre format)
Längst till höger har vi en blygsam början på en jylländsk bataljon. Både
det Fynska och det Jylländska regementet har intressanta uniformer. Jag
gillar särskilt Jyllands rödvitrandiga snören på hattarna. Att jag ändå
valde det Fynska regementet först berodde på att jag redan hade så många
bataljoner med röda uniformsdetaljer.
Som avslutning på tennsoldatsgalleriet har vi en närbild på trumslagare.
Strunta i utseendet på trummorna. Jag har inga uppgifter om deras utseende
och Prins Christians regemente till vänster är med största sannolikhet inte
korrekt. Trummor brukar vanligen ha samma utseende som fanan, vilket i det
här fallet kanske skulle innebära svarta trummor. Dessvärre tror jag att
även fanorna är felaktiga och att de hör ihop med senare uniformer som hade
svart istället för mörkrött.
Nåväl, det som jag faktiskt har uppgifter om är att trumslagarna vid liv-
och hustrupperna hade galoner med de kungliga färgerna (vilka vid denna tid
var rött-vitt-blått). Därför har trumslagarna vid Prins Christians och
Drottningens livregemente dessa färger. Jylländska regementets
trumslagare har däremot fått rödvita galoner. Det är dock bara en gissning
från min sida baserad på hattarna. Fynska regementets trumslagare har
jag inte målat några galoner på, men de kan mycket väl ha haft sådana. Jag
har inga uppgifter om de vanliga regementena förutom ett förslag att
galonerna hade samma färg som knapparna, det vill säga gula galoner om de
hade mässingknappar och vita galoner om de hade tennknappar. Jag är dock inte
övertygad om att det systemet gällde redan under det stora nordiska kriget.
Nästa sida |
