Örjan Martinsson

Nordisk politik

I likhet med de flesta västeuropeiska länder har regeringsmakten i de nordiska länderna växlat mellan borgerliga högerkoalitioner och vänsterkoalitioner dominerade av socialdemokrater partier. Vilket även framgår av kartorna ovan som visar vilken färg ländernas regeringar har haft vid olika tillfällen. Men de nordiska länderna uppvisar också en hel del inbördes likheter som skiljer dem från resten av Västeuropa.

Under större delen av 1900-talet hade de nordiska länderna ett fempartisystem. Detta bestod av ett vänstersocialistiskt och ett socialdemokratiskt parti inom ett socialistiskt block och ett (social-) liberalt, ett (liberal-) konservativt och ett bondeparti inom ett borgerligt block. Förekomsten av bondepartier är ett typiskt särdrag för just de nordiska ländernas partisystem. I mitten av 1900-talet började de kalla sig för centerpartier för att försöka bredda sin väljarbas. Ideologiskt brukar de bekänna sig till socialliberalismen men den danska motsvarigheten (Venstre) har av tradition varit klart mer högervridet än sina nordiska systerpartier.

Men något som framförallt är typiskt för nordisk politik är den starka ställning som de socialdemokratiska partierna har haft. I fallande ordning har de socialdemokratiska partierna dominerat 1900-talets historia i Sverige, Norge och Danmark. Den variant av välfärdstater som existerar i de skandinaviska länderna är därför i mycket hög grad präglad av den socialdemokratiska ideologin. I Finland och Island har dock socialdemokraterna varit betydligt svagare.

Det nordiska fempartisystemets glansålder kan sägas vara 40-, 50- och 60-talen. Sedan dess har trenden gått mot en större partisplittring. De socialdemokratiska partierna har tappat mycket av sin forna styrka och nya typer av partier har blivit invalda i parlamenten, till exempel kristdemokrater, miljöpartier och högerpopulistiska partier. I Danmark och Norge skakades det gamla partisystemet om i grunden i så kallade jordskredsval på 70-talet. I synnerhet dansk politik kännetecknades därefter under en lång tid av ett stort antal småpartier som hade rollen som kungamakare. I Sverige dröjde det längre innan dessa förändringar ägde rum och särskilt svårt har de högerpopulistiska partierna haft att etablera sig. I Danmark och Norge har däremot de högerpopulistiska partierna växt sig starka på ett sådant sätt att den gamla blockindelningen inte längre är aktuell. I Norge är numera Senterpartiet en del av vänsterblocket och Danmarks motsvarighet till Folkpartiet har sedan en lång tid tillbaka varit ett stödparti till socialdemokraterna.

En uppfattning om de olika partitypernas styrkeförhållanden i de nordiska länderna kan fås genom att jämföra deras genomsnittliga valresultat sedan 1970:

Notera att vissa av de nordiska länderna kan ha eller har haft flera olika partier som tillhört samma kategori. Till exempel Sverige vars högerpopulistiska parti Sverigedemokraterna har en föregångare i Ny demokrati, och Danmark där det under hela perioden har funnits två eller tre vänsterpartier samtidigt. I tabellen har dock alla partier inom samma kategori räknats ihop.

Miljöpartierna och de svenska högerpopulisterna missgynnas av tabellen eftersom de inte har ställt upp i alla val under den aktuella perioden (vilket resulterar i många noll-resultat som drar ner snittet). Det danska miljöpartiet deltog bara i tre val utan någon framgång.

Nedan följer ett antal diagram som ger en mer detaljerad bild av hur partierna har utvecklats. För att underlätta jämförelsen har jag valt att konsekvent använda de svenska partifärgerna istället för de "riktiga" färgerna. I Danmark har till exempel moderaterna (Konservative Folkparti) grön färg och centerpartiet (Venstre) blå färg medan de på denna sida har de omvända färgerna.

Svenska riksdagsval 1911-2010

Norska stortingsval 1921-2009

Danska folketingsval 1884-2011

Finska riksdagsval 1907-2011

Isländska alltingsval 1923-2009

(Det isländska diagrammet är inkomplett eftersom vissa resultat saknas för ett val som hölls 1942)

Åter till Svensk politiks startsida.