|
Sveriges riksdagsval
|
V |
S |
MP |
FP |
KD |
C |
M |
Övriga |
V+S+MP |
C+FP+KD+M |
2006
2002
1998
1994
1991
1988 |
5,8
8,4
12,0
6,2
4,5
5,8 |
35,0
39,9
36,4
45,3
37,6
43,2 |
5,2
4,6
4,5
5,0
3,4
5,5 |
7,5
13,4
4,7
7,2
9,1
12,2 |
6,6
9,1
11,8
4,1
7,1
2,9 |
7,9
6,2
5,1
7,7
8,5
11,3 |
26,2
15,3
22,9
22,4
21,9
18,3 |
5,7
3,1
2,6
2,3
7,7
0,7 |
46,1
52,9
52,9
56,5
45,5
54,5 |
48,2
44,0
44,5
41,4
46,6
44,7 |
1985
1982
1979
1976
1973 |
5,4
5,6
5,6
4,8
5,3 |
44,7
45,6
43,2
42,7
43,6 |
1,5
1,7 |
14,2
5,9
10,6
11,1
9,4 |
2,6
1,9
1,4
1,4
1,8 |
9,8
15,5
18,1
24,1
25,1 |
21,3
23,6
20,3
15,6
14,3 |
0,5
0,3
0,8
0,4
0,6 |
51,6
52,9
48,8
47,5
48,9 |
47,9
46,9
50,4
52,2
50,6 |
1970
1968
1964
1960
1958 |
4,8
3,0
5,2
4,5
3,4 |
45,3
50,1
47,3
47,8
46,2 |
|
16,2
14,3
17,0
17,5
18,2 |
1,8
1,5
1,8 |
19,9
15,7
13,2
13,6
12,7 |
11,5
12,9
13,7
16,5
19,5 |
0,5
2,6
1,8
0,1
0,0 |
50,1
53,1
52,5
52,3
49,6 |
49,4
47,0
47,5
47,6
50,4 |
1956
1952
1948
1944
1940 |
5,0
4,3
6,3
10,3
3,5 |
44,6
46,1
46,1
46,7
53,8 |
|
23,8
24,4
22,8
12,9
12,0 |
|
9,4
10,7
12,4
13,6
12,0 |
17,1
14,4
12,3
15,9
18,0 |
0,1
0,1
0,1
0,4
0,0 |
49,6
50,4
52,4
57,2
58,0 |
50,3
49,5
47,5
42,4
42,0 |
|
soc |
0,2
0,7 |
1936
1932
1928
1924
1921 |
3,3
3,0
6,4
3,6
4,6 |
45,9
41,7
37,0
41,1
36,2 |
4,4
5,3 |
12,9
9,8
12,9
13,0
19,1 |
lib |
14,3
14,1
11,2
10,8
11,1 |
17,6
23,5
29,4
26,1
25,8 |
1,6
0,7
0,1
0,0
0,0 |
53,6
50,0
43,4
46,2
44,0 |
44,8
49,3
56,5
53,8
56,0 |
|
1,9 |
|
vs &
hk |
3,0 |
1,5
3,2 |
3,9 |
|
jr |
1920
1917
1914
1914
1911 |
6,4
8,1 |
29,7
31,1
36,4
30,1
28,5 |
|
21,8
27,6
26,9
32,2
40,2 |
6,2
3,2 |
8,0
5,3
0,2
0,0 |
27,9
24,7
36,5
37,7
31,2 |
0,0
0,0
0,0
0,0
0,1 |
36,1
39,2
36,4
30,1
28,5 |
63,9
60,8
63,6
69,9
71,4 |
Det första riksdagsval (egentligen andrakammarval) med allmän
och lika rösträtt för män ägde rum 1911. Då fanns det bara tre partier som
representerade de socialistiska, liberala och konservativa ideologierna. Men
eftersom ett proportionellt valsystem infördes samtidigt med rösträtten skulle
antalet partier snart öka. De första nytillskotten var två intressepartier för
bönderna som slogs samman 1921, och vars arvtagare idag är Centerpartiet. I
likhet med utvecklingen i de flesta andra länder splittrades de svenska
socialdemokraterna 1917 och ett kommunistiskt parti bildades. Under 20-talet
skulle det kommunistiska partiet i sin tur splittras tre gånger (1921, 1924 och
1929). De två första utbrytarpartierna återförenades kort efter med
socialdemokraterna (1923 och 1926) medan det sista utvecklades till ett
nazistiskt parti i slutet av 30-talet och då förlorade sina väljare. Även
liberalerna splittrades på 20-talet, orsaken var frågan om rusdrycksförbund och
motståndarna till detta bildade det Liberala partiet i opposition mot
förbudsvännerna i det Frisinnade partiet. De båda liberala partierna
återförenades dock 1934 och från och med 1940-talet har det svenska
partisystemet varit stabilt. De enda förändringarna är att Miljöpartiet och
kristdemokraterna tog sig över fyra-procentspärren och in i riksdagen 1988 och
1991 samt Ny demokratis uppgång och fall 1991 och 1994.
V
S
MP
vs
hk
soc |
= Vänsterpartiet
=
Socialdemokraterna
=
Miljöpartiet
=
Vänstersocialisterna
= Höglundskommunisterna
=
Socialisterna (Kilbomskommunister) |
C
FP
KD
M
jr
lib |
=
Centerpartiet
= Folkpartiet
=
Kristdemokraterna
=
Moderaterna
= Jordbrukarnas riksförbund
=
Liberala partiet |
Småpartier
Nedan redovisas resultaten för de större partierna i gruppen
"övriga partier" sedan 1970. Dessförinnan var det väldigt få
som röstade på något parti utöver dagens sju etablerade. I valen 1964 och
1968 röstade 1,8 respektive 2,6 % på övriga partier men dessa "partier" var
nästan uteslutande olika samlingslistor för c, fp och
m. Även på 30- och 40-talet var röstandelen för övriga partier ovanligt stor,
dessa röster gick då till olika nazistpartier.
| |
FI |
JL |
nd |
nb |
nyf |
PP |
SD |
skp |
skå |
soc |
sp |
spi |
övriga |
| 2006 |
0,68 |
0,47 |
0,06 |
|
0,02 |
0,63 |
2,93 |
0,01 |
0,00 |
|
0,21 |
0,52 |
0,14 |
|
2002 |
d |
nyd |
0,17 |
0,28 |
0,18 |
|
1,44 |
0,02 |
0,09 |
0,06 |
pp |
0,71 |
0,12 |
|
1998 |
0,48 |
0,16 |
kpmlr |
sjp |
0,17 |
skp |
0,37 |
0,04 |
0,00 |
0,03 |
0,13 |
1,00 |
0,22 |
|
1994 |
|
1,24 |
? |
0,2 |
0,09 |
|
0,25 |
? |
0,04 |
0,14 |
|
0,04 |
0,31 |
1991
1988
1985
1982 |
|
6,73 |
?
?
?
? |
0,51 |
|
?
?
? |
0,09
0,02 |
?
?
?
? |
-
0,13
-
? |
0,04
0,24
0,29
0,07 |
|
? |
0,34
0,29
0,19
0,22 |
1979
1976
1973
1970 |
|
|
?
?
0,16
? |
|
|
?
0,32
?
0,43 |
|
0,20 |
? |
0,03
0,05
0,03 |
|
|
0,52
0,04
0,36
0,03 |
Ny demokrati gick i konkurs 2000 men ett nytt parti med samma
namn bildades 2002 och fick 2 207 röster i valet (0,04 %). I valet 2006 återfanns
namnet Ny demokrati på sex handskrivna valsedlar.
Förkortningar
d
FI
jl
nd
nb
nyd
nyf
PP
pp |
= Det nya partiet
=
Feministiskt initiativ
=
Junilistan
=
Nationaldemokraterna
=
Norrbottenspartiet
=
Ny demokrati
=
Ny Framtid
=
Piratpartiet
= Pensionärspartiet |
SD
sjp
skp
skp
skå
soc
sp
spi |
=
Sverigedemokraterna
= Sjöbopartiet
= Sveriges kommunistiska parti (fd APK)
= Sveriges kommunistiska parti (fd KFML)
= Skånepartiet
= Socialistiska partiet (trotskister)
=
Sjukvårdspartiet
=
Sveriges pensionärers
intresseparti |
| kpml(r) =
Kommunistiska partiet marxist-leninisterna (revolutionärerna) |
Klicka här för att se de riksdagsval som ägde
rum innan allmän rösträtt infördes.
|
