|
Diagrammet visar hur högt valdeltagandet i riksdags-, landstings-, kommunal-
och EU-parlamentsvalen har varit mellan 1872 och 2010. Under 1800-talet låg
valdeltagandet på en mycket låg nivå fram till tullstriden i slutet av
1880-talet. Trots att det bara var något mer än 20 % av de vuxna männen som
hade rösträtt deltog endast en femtedel av dessa i valen. Tullstriden ledde
till att valdeltagandet fördubblades och även om det efteråt sjönk något så
ökade deltagandet sakta men säkert i början av 1900-talet då kraven på
allmän och lika rösträtt var den främsta stridsfrågan. När den frågan hade
avgjorts i samband med parlamentarismens genombrott 1917 började
valdeltagandet att återigen sjunka. Bottennappet var landstingsvalet 1922 då
endast 38,2 % valde att rösta. Men från och med slutet av 20-talet ökade
valdeltagandet successivt tills det under 70-talet låg på över 90 %.
Därefter har valdeltagande mattats av men det befinner sig fortfarande på en
internationellt sett hög nivå.
1995 hölls det första svenska valet till EU-parlamentet men väljarna var
inte särskilt intresserade och deltagandet hamnade på 41,6. I de följande
EU-parlamentsvalen fortsatte valdeltagandet att sjunka till 38,8 respektive
37,9 % innan trenden vände uppåt 2009.
Valdeltagandet i kommunalvalen är något lägre än i riksdagsvalen och
anledningen till detta är att utländska medborgare har rösträtt i
kommunalvalen och de röstar i mindre utsträckning än svenska medborgare.
I tabellen nedan redovisas valdeltagandet i siffror för de olika
valen. Årtal med röd färg anger de fyra tillfällen som
nyval har hållits i Sverige. Allmän och lika rösträtt för män
infördes 1909 och siffrorna i svart text anger hur hög andel av de vuxna
männen som innan dess hade rösträtt.
|
Riksdagen |
Landstingen |
Kommunerna |
Europaparlamentet |
|
2022 |
84,2 |
80,2 |
80,5 |
|
|
|
2018 |
87,2 |
83,75 |
84,1 |
2019 |
55,3 |
| 2014 |
85,8 |
82,4 |
82,8 |
2014 |
51,1 |
| 2010 |
84,6 |
81,1 |
81,6 |
2009 |
45,5 |
| 2006 |
82,0 |
78,8 |
79,4 |
2004 |
37,9 |
| 2002 |
80,1 |
77,5 |
77,9 |
1999 |
38,8 |
| 1998 |
81,4 |
78,1 |
78,6 |
1995 |
41,6 |
| 1994 |
86,8 |
84,3 |
84,4 |
|
| 1991 |
86,7 |
84,0 |
84,3 |
| 1988 |
86,0 |
84,2 |
84,0 |
| 1985 |
89,9 |
88,0 |
87,8 |
| 1982 |
91,4 |
89,8 |
89,6 |
| 1979 |
90,7 |
89,2 |
89,0 |
| 1976 |
91,8 |
90,5 |
90,3 |
| 1973 |
90,8 |
90,7 |
90,5 |
| 1970 |
88,3 |
88,2 |
88,1 |
| 1968 |
89,3 |
1966 |
82,8 |
|
| 1964 |
83,9 |
1962 |
81,0 |
| 1960 |
85,9 |
1958 |
79,2 |
| 1958 |
77,4 |
1954 |
79,1 |
| 1956 |
79,8 |
1950 |
80,5 |
| 1952 |
79,1 |
1946 |
72,0 |
| 1948 |
82,7 |
1942 |
66,8 |
| 1944 |
71,9 |
1938 |
66,0 |
| 1940 |
70,3 |
1934 |
63,6 |
| 1936 |
74,5 |
1930 |
58,2 |
| 1932 |
67,6 |
1926 |
49,8 |
| 1928 |
67,4 |
1922 |
38,2 |
| 1924 |
53,0 |
1919 |
63,3 |
| 1921 |
54,2 |
1916 |
53,5 |
| 1920 |
55,3 |
1912 |
54,8 |
| 1917 |
65,8 |
1910 |
49,3 |
| 1914 |
66,2 |
|
| 1914 |
69,9 |
|
1911 |
57,0 |
Andel röstberättigade män |
|
1908 |
61,3 |
34,7 |
|
1905 |
50,4 |
30,6 |
|
1902 |
47,2 |
27,7 |
|
1899 |
40,3 |
25,4 |
|
1896 |
45,3 |
23,9 |
|
1893 |
42,4 |
23,7 |
|
1890 |
38,5 |
22,8 |
|
1887 |
35,9 |
22,2 |
|
1887 |
48,1 |
21,9 |
|
1884 |
25,2 |
24,1 |
|
1881 |
23,7 |
23,6 |
|
1878 |
20,3 |
23,3 |
|
1875 |
19,5 |
23,0 |
|
1872 |
19,1 |
21,9 |
|
