Startsidan Svensk historia Historisk atlas Historiska källor Karoliner Gästbok
Allmänt Kungar Landskap Politik Statsmän
 
  Statsministrar
  Riksdagsval
  Val 1970-2014
  Valdeltagandet
  EU-parlamentet
  Nordisk politik
 
 
  Folkomröstningar
 
  Folkomröstningar?
  Historisk bakgrund
  Folkomröstningar införs
  Förbudsomröstningen
  Nyvaknat intresse
  Högertrafikomröstningen
  Pensionsomröstningen
  Minskat intresse
  Kärnkraftsomröstningen
  Debatten efter 1980
  EU-valet

 


Örjan Martinsson

Valdeltagandet

Diagrammet visar hur högt valdeltagandet i riksdags-, landstings-, kommunal- och EU-parlamentsvalen har varit mellan 1872 och 2010. Under 1800-talet låg valdeltagandet på en mycket låg nivå fram till tullstriden i slutet av 1880-talet. Trots att det bara var något mer än 20 % av de vuxna männen som hade rösträtt deltog endast en femtedel av dessa i valen. Tullstriden ledde till att valdeltagandet fördubblades och även om det efteråt sjönk något så ökade deltagandet sakta men säkert i början av 1900-talet då kraven på allmän och lika rösträtt var den främsta stridsfrågan. När den frågan hade avgjorts i samband med parlamentarismens genombrott 1917 började valdeltagandet att återigen sjunka. Bottennappet var landstingsvalet 1922 då endast 38,2 % valde att rösta. Men från och med slutet av 20-talet ökade valdeltagandet successivt tills det under 70-talet låg på över 90 %. Därefter har valdeltagande mattats av men det befinner sig fortfarande på en internationellt sett hög nivå.

1995 hölls det första svenska valet till EU-parlamentet men väljarna var inte särskilt intresserade och deltagandet hamnade på 41,6. I de följande EU-parlamentsvalen fortsatte valdeltagandet att sjunka till 38,8 respektive 37,9 % innan trenden vände uppåt 2009.

Valdeltagandet i kommunalvalen är något lägre än i riksdagsvalen och anledningen till detta är att utländska medborgare har rösträtt i kommunalvalen och de röstar i mindre utsträckning än svenska medborgare.

I tabellen nedan redovisas valdeltagandet i siffror för de olika valen. Årtal med röd färg anger de fyra tillfällen som nyval har hållits i Sverige. Allmän och lika rösträtt för män infördes 1909 och siffrorna i svart text anger hur hög andel av de vuxna männen som innan dess hade rösträtt.
 

Riksdagen

Landstingen

Kommunerna Europaparlamentet
2014
2010
2006
2002
1998
1994
1991
1988
1985
1982
1979
1976
1973
1970
85,8
84,6
82,0
80,1
81,4
86,8
86,7
86,0
89,9
91,4
90,7
91,8
90,8
88,3
82,4
81,1
78,8
77,5
78,1

84,3
84,0
84,2
88,0
89,8
89,2
90,5
90,7
88,2
82,8
81,6
79,4
77,9
78,6
84,4
84,3
84,0
87,8
89,6
89,0
90,3
90,5
88,1

2014
2009
2004
1999
1995

51,1
45,5
37,9
38,8
41,6

1968
1964
1960
1958
1956
1952
1948
1944
1940
1936
1932
1928
1924
1921
1920
1917
1914
1914
89,3
83,9
85,9
77,4
79,8
79,1
82,7
71,9
70,3
74,5
67,6
67,4
53,0
54,2
55,3
65,8
66,2
69,9
1966
1962
1958
1954
1950
1946
1942
1938
1934
1930
1926
1922
1919
1916
1912
1910
82,8
81,0
79,2
79,1
80,5
72,0
66,8
66,0
63,6
58,2
49,8
38,2
63,3
53,5
54,8
49,3
1911
1908
1905
1902
1899
1896
1893
1890
1887
1887
1884
1881
1878
1875
1872
57,0
61,3
50,4
47,2
40,3
45,3
42,4
38,5
35,9
48,1
25,2
23,7
20,3
19,5
19,1

Röstberättigade män

34,7
30,6
27,7
25,4
23,9
23,7
22,8
22,2
21,9
24,1
23,6
23,3
23,0
21,9