Fältslag Svenska armén Dansk-norska armén Övriga arméer Källor Tennsoldater
 

 




 

 
 

 


 
 



 

Örjan Martinsson


Lantmilissoldater avbildade 1704-1706 på en gipsrelief på taket i Rosenborgs slotts riddarsal (se närbild längst ned på denna sida).

  Värvat infanteri   Utskrivet infanteri
1  Livgardet till fot 12  Köpenhamns garnisonsregemente 1  Östsjälland
2  Grenadjärkåren 13  Första danska 2  Västsjälland
3  Drottningens livregemente 14  Andra danska 3  Fyn
4  Prins Christian 15  Tredje danska 4  Ålborg
5  Prins Georg 16  Fjärde danska 5  Århus
6  Prins Carl 17  Maltzahns bataljon 6  Ribe
7  Själländska 18  Württemberg-Oels 7  Viborg-Lolland
8  Jylländska 19  Hansen 8  Oldenburg
9  Fynska 20  Baartig   Garnisonsförband
10  Oldenburgska 21  Callenbergs bataljon 1  Bornholms milis
11  Marinregementet 22  Kleppings bataljon 2  Frikompanier
 

Under 1700-talets första årtionde bar den danska armén huvudsakligen ljusgrå rockar med en särskild regementsfärg på foder och uppslag. En ny uniformsförordning den 24 oktober 1711 stadgade att den danska armén hädanefter skulle ha röda rockar. De regementen som var uthyrda till sjömakterna omfattades dock inte av denna utan det var först med förordningen från 1716 som hela den danska arméns fick sina röda uniformer fastställda.

I början av av den här perioden var väst och benkläder (byxor och strumpor) vanligen i samma färg som uppslag och foder. Men enligt Daniel Schorr och Lars-Eric Höglund skulle dessa plagg vid samtliga regementen vara röda från och med 1711. Karsten Skjold Petersen hävdar emellertid att detta gällde först från och med 1716 och att väst och benkläder dessförinnan var i regementsfärgen. Det förekom dock vid slaget vid Gadebusch att soldaterna hade damasker av röd tältduk som täckte strumporna.

Vissa detaljer är det svårt att finna uppgifter om. Till exempel finns det få uppgifter om vilken färg galonen på hattarna hade. Dessa kan ha varit i regementsfärgen (början av perioden?) eller i knappfärgen (senare delen av perioden?). Hade de "gula" mässingknappar är det alltså troligt att hattarna var kantade med gula snören, och om de hade "vita" knappar av silver eller tenn kan de ha haft vita snören. Hatten hade även en rosett/kokard som i början av perioden kan ha varit i uppslagsfärgen och senare blev svart.

Färgen på kragen redovisas vanligen inte separat (Karsten Skjold Petersen klumpar ihop dem med uppslagen) och därför är det inte lätt att avgöra ifall regementena hade krage på sina rockar. Jag har gjort ett antagande att uniformerna under 1700-talets första årtionde saknade krage men att de kom i bruk vid tiden för Danmarks återinträde i kriget 1709. Enligt Karsten Skjold Petersen skulle krage ha ingått i m/1711-uniformen för att sedan tillfälligt försvinna igen 1731

Från 1728 finns det bilder av Worgewitz som visar att de värvade regementena (men inte lantmilisen) bar sina rockar oknäppta och med uppvikta rockskört. Exakt när denna förändring ägde rum är oklart, men enligt Karsten Skjold Petersen hade m/1711-uniformerna inte uppvikta rockskört. Jag har nedan avbildat m/1716-uniformerna i enlighet med Worgewitz bilder, men förändringen kan ha ägt rum senare.


Christian V:s halvbror Christian Gyldenløves likfärd 1703. Kopparstick av Andreas Reinhard ca. 1707.
I mitten syns grenadjärer från Grenadjärkåren (en närbild finns längst ned på denna sida)

Livgardet till fot


1686-1702


1707-1713

1714-1716

1716-1731

Paillegul rock med rött foder och uppslag samt 72 vita knappar. Röd kassock/kappa med paillegult foder och uppslag samt gula knappar. Röd väst och röda benkläder.

Paillegul rock med rött foder och uppslag samt 34 mässingknappar. Röd kappa med paillegult foder och uppslag samt gula knappar. Röd väst och röda benkläder. Hatt med guldgalon och svart kokard.  Rött lock med brodyr och galon på patronväskan.

Röd rock med paillegult foder och paillegula uppslag med rand av silver samt 34 försilvrade knappar och vita knapphål. Paillegul väst och paillegula benkläder. Hatt med silvergalon och svart kokard.  Paillegult lock med silverbrodyr på patronväskan. Vit halsduk.

Samma som tidigare fast med röda benkläder.

Under det skånska fälttåget 1709-1710 uppgav en svensk spionrapport att Livgardet hade "röda rockar och kappor med gula uppslag och kragar". Den uniform som delades ut 1707 hade helt klart de omvända färgerna, men Livgardet verkar ha tagit med sig en äldre uniform som en slags släpmundering under fälttåget. Huruvida den utgjordes av de röda kassockerna med gult foder som avskaffades 1702 eller om Livgardet rent av hade röda rockar 1702-1707 är oklart. Underofficerare och spel hade visserligen röda rockar 1702-1707, men officerarna hade ponceauröda rockar med paillegula uppslag från 1708 vilket var de omvända färgerna jämfört med manskapet.

Grenadjärkåren


1702-1706


1708-1709

1712-1716

1724-1731

Röd rock med tennknappar och ljusblått foder samt ljusblå uppslag med silverkant. Rocken var dekorerad med 20 aln vit silkesgalon och 8 lod silvergalon. Kappa med broderat vapen (vid vänster axel?). Pälsmössa med mässingsplåt. 30 tennknappar till både rock och kappa (enligt kopparsticket hade rocken ca 16 i en enkel rad). Ljusblå byxor och vit halsduk. Frederik IV:s monogram i mässing på patronväskan. Förtent luntbetäckare på bantlären.

Sedan 1706, röd rock med blå uppslag och krage samt 26 försilvrade knappar. Blå strumpor. Björnskinnsmössa med en front av blått och lite rött kläde, förgyllt namnchiffer och röd luva samt kantad med silvergalon. Luntbetäckare av mässing. 1708 fick kåren tillåtelse att ha livgehäng, bantlär och  patronväsklock, överdraget med blått kläde och kantat med silvergaloner.

Röd rock med 34 vita knappar (3 på vardera uppslag) och vita knapphål samt ljusblått foder och uppslag. Ljusblå väst och benkläder.

1716-1724
Samma som ovan fast med röda benkläder.

Röd rock med vita knappar och knapphål samt ljusblått foder och uppslag. Ljusblå väst och röda benkläder. 1724 infördes en ny typ av grenadjärmössa av läder och samtidigt upphörde bantlär, livgehäng och locket till  patronväskan att vara överdragna med blått kläde.

Utseendet på den uniform som bars 1709-1712 är okänt.

Drottningens livregemente


1691-1702, dec. 1709


?-1711

1712-1716

1716-1731

Röd rock med gult foder, gula uppslag. Mässingknappar 1705.

Gul rock, gult foder, gula uppslag

Röd rock, gult foder, gula uppslag, tennknappar (gula benkläder?).

Samma som innan men med röd väst och röda benkläder.

År 1702 ska officerarna utöver scharlakansröda rockar även ha haft vita strumpor, vita fjädrar i hatten och en vit livbindel runt midjan. Grenadjärmössorna var vid samma tid av gult plysch, men med en framsida i svart sammet med silverbroderier och i mitten av denna var regementsnamnet broderat ("Königin" eller "Dronningen"). Utöver rocken hade regementets soldater även en röd kassock med uppslag och krage av gult plysch.

Grenadjärmössor av mitratypen omnämns också i en samtida beskrivning från 1705 av den bataljon som sändes till Österrike. Mössan beskrevs vid en trupparad vara av röd plysch med gul sköld och på baksidan “Drottningen" broderat i silver”. Stavningen borde vara dansk eftersom den tyskromerska kejsarinnan frågade den danske ambassadören vad ordet betydde. Det är vid detta tillfälle som regementet uppges ha haft mässingknappar.

Regementet beskrevs vid Gadebusch 1712 som klätt i såväl röda, blå som grå uniformer. Det fanns då rockar som var lagade med 40 olikfärgade lappar. Skicket på uniformerna var så dåligt att regementet var tvunget att ta uniformer från den ena bataljonen och låta den ligga i kvarter, för att kunna utrusta den andra så att den kunde delta i slaget.

Prins Christians regemente


1691-1710


1714-1716

1716-1721

Ljusgrå rock med röda uppslag (nyanserna beskrivs som "grå" 1691, "ljusgrå" 1695"järngrå" 1702, och "vit" 1710 samt "karmosinröd" 1691, "mörkröd" 1695 och "röd 1702 & 1709). Kappor/kasocker i samma färg som rocken 1702 och 1709. Röda strumpor 1702

Röd rock med mässingknappar samt svart foder, krage och uppslag (svarta benkläder?).

Röd rock med tennknappar och ljusblå knapphål, ljusblått foder, ljusblå uppslag och krage med svart rand samt röd väst och röda benkläder.

Officerarna uppges 1702 ha haft samma färger som de meniga förutom på fodret och livbindeln. Grenadjärerna ska vid samma tid ha haft mössor som var gjorda helt av päls. I Österrike omnämns de dock ha haft  grenadjärmössor av kläde med regementsnamnet broderat på baksidan. Det finns också olika bud om hur m/1716-uniformens ärmuppslag såg ut.

Prins Georgs regemente


1695-


1704


1713-1716


1716-1721

Ljusgrå rock med orangea/mörkgula uppslag och foder.

Blå rock med orangea/mörkgula uppslag och foder. I engelsk tjänst 1701-1713.

Röd rock med aurorafärgat foder och uppslag samt blå ränder på uppslag och ärm.

Röd rock med aurorafärgat foder och uppslag samt blå ränder på uppslag och ärm. Väst och benkläder röda. Tennknappar sedan 1717.

Det finns olika bud om hur m/1716-uniformens ärmuppslag såg ut.

Prins Carls regemente

1691-1695

1704


1714-1716 ?


1716-1722

Ljusgrå rock med gula uppslag och gult foder.

Blå rock med röda uppslag och rött foder. I engelsk tjänst 1701-1713.

Fick röd rock senast 1714 men i övrigt är uniformen helt okänd.

Röd rock med tennknappar, ljusblått foder och uppslag samt orangea ränder på uppslag och ärm. Väst och benkläder röda.

Snorrason nämner en källa (Vrigny) som skrev att det nyuppsatta dragonregementet Württemberg-Oels hade grå rockar med gula uppslag 1702, men tror att den i själva verket beskriver Prins Carls regemente som fanns vid samma ort eftersom dragonregementets värvningspatent anger blå rockar med röda uppslag. Skjold Peterson har däremot utgått från att källan har angett rätt regementsnamn. Följden av detta tycks vara att två uniformer och två regementen har kombinerats på olika sätt av Snorrason och Skjold Petersen.

Det finns också olika bud om hur m/1716-uniformens ärmuppslag såg ut.

Själländska regementet


1691-1695, (1708?)


1704


1714-1716


1716-1723

Ljusgrå rock med blå uppslag och blått foder.

Blå rock med vita uppslag och vitt foder. I holländsk tjänst 1701-1714.

Röd rock med uppslag, foder (och benkläder?) i feuille morte samt mässingknappar.

Samma som tidigare fast med röd väst och röda benkläder.

Snorrason nämner ett beslut från 1707 om att Själländska skulle ha mässingknappar och blått ylle för knapphålen samt blå byxor och strumpor. Dessa färger anges även av Skjold Petersen för år 1708, vilket tyder på att 1691 års uniformsförordning följdes även på 1700-talet trots att Skjold Petersen inte nämner något om grå rockar.

Jylländska regementet


1685-1710


1714-1716


1716-1731

Ljusgrå rock med rött foder och röda uppslag. Färger på hatt och halsduk enligt en beskrivning av Vrigny från 1702.

Röd rock med vita uppslag, knapphål och foder samt mässingknappar.

Samma som innan, men benkläder och väst ska nu vara röda.

Fynska regementet


1691-1710


1714-1716


1716-1721

Ljusgrå rock med uppslag och foder i grönt. 1702 uppgavs väst och benkläder vara gröna, knapparna vita, hattgalon gul och kokarden grön-vit. Kragen uppgavs 1702 ha varit röd, men det kan ha varit halsduken som avsågs.

Röd rock med grönt foder, uppslag och benkläder samt mässingknappar.

Samma som innan men benkläder och väst ska nu vara röda.

Vilken nyans som Fynska regementets gröna färg hade nämns inte förrän 1735 då den uppgavs vara mörkgrön. En plansch från 1716 som visar de olika regementenas ärmuppslag har dock avbildat Fynska regementen med en ljusgrön nyans.

Oldenburgska regementet


1691-1699


1701-1713


1713-1716


1716-1731

Ljusgrå rock med uppslag och foder i muskus (= rödbrunt eller mörkbrunt enligt SAOB).

Uniformen okänd under spanska tronföljdskriget när Oldenburg var i engelsk tjänst.

Röd rock med mässngknappar och ljusgröna uppslag med vit rand.

Röd rock med mässingknappar, ljusgrönt foder, ljusgröna uppslag med rand i aurora. Röd väst och röda benkläder.

Marinregementet


1695-


December 1709


1714-1716


1716-1721

Ljusgrå rock med ljusgrå uppslag och foder.

Röd rock med citrongula uppslag enligt en svensk spionrapport. Ska dock ha haft grå rock med orangea uppslag samma år.

Röd rock med stålgrått foder och stålgrå uppslag med vita slejfer samt mässingknappar.

Röd rock med foder och uppslag i aurora samt vita slejfer på uppslagen. Mässingknappar, röd väst och röda benkläder.

"Köpenhamns garnisonsregemente"
(var uppkallat efter sina regementschefer: Schack, Schwärtzel, prinsen av Hessen och Zepelin)


m/1691


December 1709


1713-1714

Ljusgrå rock med foder i feuille morte. Kassocken (överrocken) på bilden till vänster avskaffades 1707 i den danska armén.

En svensk spionrapport uppger att de hade vita rockar och kappor med brungula uppslag och kragar.

Röd rock med uppslag och foder i feuille morte samt vita slejfer på uppslagen. Mässingknappar.

Detta regemente slogs 1714 ihop med Själländska regementet som då kom hem från holländsk tjänst. Karsten Skjold Petersens omnämner inte detta regemente i sin bok, men jag misstänker att hans uniformsuppgifter från 1712-1713 om Själländska regementet egentligen syftar på det här regementet. Enligt honom blev Själländska nymunderat 1713 och det bör därför ha varit då som "Köpenhamns garnisonsregemente" fick sin m/1711-uniform.

Första danska regementet
(var uppkallat efter sina regementschefer: Lepel, Birkholtz och Staffeldt bland andra)


1709-


-1716


1716-1721


1728-1731

Ljusgrå rock med blått foder, krage och uppslag (enligt Vaupell var det en ljusblå nyans).

Röd rock med gula knappar, ljusblått foder och ljusblå uppslag med vita ränder.

Samma som innan, men med röda benkläder och röd väst.

Samma som innan, men med en ljusblå väst som infördes senast 1728.

Andra danska regementet
(upplöst 1721, var uppkallat efter sina regementschefer såsom H. J. Arnold)


1709-


-1716


1716-1721

Uppslagen på bilderna till höger följer planschen från 1716. Daniel Schorr och Lars-Eric Höglund har dock färgerna i omvänd ordning medan Karsten Skjold Petersen är mer vag och anger inte ordning för färgerna. Men med tanke på att fodret var gult verkar det som om gult var huvudfärgen.

Planschen och Schorrs uppgifter redovisas närmare på en separat sida.

Hade 1709 en ljusgrå rock med blått foder och blå uppslag. Till skillnad från Första danska nämns inte kragen.

Röd rock med gula knappar, gult foder samt blå och gula uppslag (västen gjord av 1709 års rock?).

Samma som innan men med röd väst och röda benkläder.

Tredje danska regementet
(var uppkallat efter sin regementschef M. Kragh efter återkomsten från kejserlig tjänst 1709)


1709-


1713-1716


1716-1735


1735-1750

Ljusgrå rock med gult foder och gula uppslag. Till skillnad från Första danska nämns inte kragen.

Röd rock med mässingknappar, grönt foder samt gröna och vita uppslag (västen gjord av 1709 års rock?).

Samma som innan men med röd väst och röda benkläder. Från och med 1731 skulle rocken inte ha en krage.

Röd rock med mörkgrönt foder, uppslag och knapphål samt vita knappar. Mörkgrön väst och röda benkläder.

Fjärde danska regementet
(upplöst 1721, var uppkallat efter sina regementschefer såsom Friis och Callenberg)

1703 ?

1709-

-1716

1716-1721

Enligt värvningspatentet från 1701 skulle regementet ha blå rockar med vita uppslag.

Ljusgrå rock med rött foder och röda uppslag. Till skillnad från Första danska nämns inte kragen.

Röd rock med mässingknappar och gult foder samt svarta och gula uppslag (västen gjord av 1709 års rock?).

Samma som innan men med röda benkläder.

Uppslagen på bilderna till höger följer planschen från 1716. Daniel Schorr och Lars-Eric Höglund har dock färgerna i omvänd ordning medan Karsten Skjold Petersen är mer vag och anger inte ordning för färgerna. Men med tanke på att fodret var gult verkar det som om gult var huvudfärgen.

Övriga värvade regementen


Maltzahns bataljon
1701-1703

Württemberg-Oels
1701-1714

Callenbergs bataljon
1711-1713

Kleppings bataljon

1712-1713

Ljusgrå rock med blått foder och uppslag, kappan likadan, samt skinnbyxor och blå strumpor. 1702 fick de blå västar som i likhet med rocken hade mässingknappar. Knapparna på kappan var överdragna med "material".

Enligt värvningspatent från 1701 skulle det ha ljusgrå rock och kassock med blått foder och blå uppslag. Höglund är ensam om att för 1712 nämna röd rock med blå krage, uppslag och foder.

Okänd uniform.

Ljusgrå rock med rött foder och röda uppslag. Röda byxor och strumpor.


Hansens regemente
1710-1712


Hansens regemente
1712-1713


Baartigs regemente
1710-1712


Baartigs regemente
1712-1713, 1717

Ljusgrå rock med rött foder och röda uppslag med blå rand. Ljusgrå väst, röda byxor och röda strumpor.

Röd rock. Enligt Skjold Petersen grönt foder och vita uppslag samt röda benkläder. Enligt Höglund vit krage och stålgrått foder.

Ljusgrå rock med rött foder och röda uppslag med blå rand. Ljusgrå väst, röda byxor och röda strumpor.

Röd rock med orange foder och uppslag.

Östsjällands lantmilis

1701-1713

1714-1716

m/1716

Ljusgrå rock med mässingknappar samt foder och uppslag i mörkrött/vinrött.

Röd rock med mässingknappar och ljusblått foder. Randiga uppslag (rött-vitt-ljusblått).

Samma som innan men med röd väst och röda benkläder.

Västsjällands lantmilis
(Sydsjällands från 1717)


1701-1713


1714-1722

Lolländska bataljonen
1722-1730

Själländska bataljonen
1722-1730

Ljusgrå rock med mässingknappar. Foder och uppslag aurorafärgat. Pajrocken hade blå uppslag 1701.

Röd rock med mässingknappar och aurorafärgat foder. Uppslagen randiga i aurora-vitt-rött.

Röd rock med mässingknappar och aurorafärgat foder. Uppslagen randiga i grönt-paille-rött samt röd väst och röda benkläder.

Röd rock med mässingknappar och paillefärgat foder. Uppslagen randiga i grönt-paille-rött samt röd väst och röda benkläder.

Regementet blev nymunderat 1722 och skulle egentligen ha paillefärgat foder. Men det fanns en större mängd aurorafärgad boj tillgängligt och för att den inte skulle gå till spillo fick de två bataljonerna olika foderfärg. Själländska bataljonen fick paille som foderfärg och lolländska bataljonen fick aurora som foderfärg. Men utöver den avvikande foderfärgen fick lolländska bataljonen även gula hattgaloner och svarta halsdukar. Regementschefen klagade över den bristande enhetligheten och kungen godkände utgiften för att byta ut den gula hattgalonen mot en vit, men fodret och halsdukarna fick vara som det var.

Notera också att de lolländska soldaterna tillfördes regementet vid en omorganisation 1717 och att dessa kan ha behållit sina uniformer från det tidigare Viborg-Lollands regemente.

Fyns lantmilis


1701-1713


1714-1716


m/1716

Ljusgrå rock med cinnoberrött foder och uppslag samt mässingknappar. 1702 hade hade hattarna röd galon och kokard samtidigt som strumporna hade röda ränder på sidorna och på baksidan

Röd rock med mässingknappar, grönt foder och randiga uppslag (grönt-rött-vitt). Gröna benkläder sedan åtminstone 1715.

Samma som innan, men med röda benkläder och röd väst.

Ålborgs lantmilis


1701-1713


1714-1716


m/1716


1718-?

Ljusgrå rock med mässingknappar. Uppslag och foder var brunt 1701, feuille morte 1708 (likaså benkläder) och brandgult fram till och med 1711.

Röd rock med mässingknappar. Gult foder och randiga uppslag i rött-blått-gult. Benkläder i feuille morte.

Samma som innan, men med röd väst och röda benkläder.

En nyuppsatt bataljon som ersatte den som togs tillfånga av svenskarna 1716 fick grå vadmalsrockar, skinnbyxor och röda strumpor.

Århus lantmilis


1701-1713


1714-1716

m/1716

1728

Ljusgrå rock med mässingknappar, mörkblått foder och mörkblå uppslag.

Röd rock med mässingknappar, blått foder och randiga uppslag  (blått-svart-rött). Blå benkläder sedan åtminstone 1715.

Samma som innan, men med röd väst och röda benkläder.

Worgewits avbildade regementet med ljusblå uppslag och krage med två respektive en vit rand. Vita knappar, knapphål, hattgalon och kokard.

Ribes lantmilis


1701-1713


1714-1716


m/1716


1718-?

Ljusgrå rock med mässingknappar, ljusgrönt foder och uppslag.

Röd rock med mässingknappar, gult foder och randiga uppslag (svart-gult-rött). Gula benkläder sedan åtminstone 1715.

Röd rock med mässingknappar, rött foder samt röda uppslag med två blå ränder och krage med en blå rand. Röd väst och röda benkläder.

Två nyuppsatta kompanier som ersatte dem som togs tillfånga av svenskarna 1716 fick grå vadmalsrockar, skinnbyxor och röda strumpor.

Det finns olika bud om hur m/1716-uniformens ärmuppslag såg ut.

Viborgs och Lollands lantmilis


1704-1713


1714-1716

Ljusgrå rock med mässingknappar, gult foder och gula uppslag.

Röd rock med mässingknappar och paillefärgat foder. Uppslagen randiga i grönt-paille-rött. Uniform m/1716  skulle ha röd väst och röda benkläder. Oklart ifall det hann delas ut innan regementet upplöstes 1717.

Oldenburgs lantmilis


1704-1713


1714-


-1731


m/1716

Ljusgrå rock med mässingknappar samt foder och uppslag i feuille morte.

Röd rock med gula knappar och röda knapphål. Foder i feuille morte. Uppslag och krage i feuille morte med 2x3 ränder i vitt-ljusblått-vitt på uppslagen och 1x3 på kragen.

Samma som innan, men skulle ha  röd väst och röda benkläder från och med 1716.

Denna uniform verkar inte ha blivit utdelad, men Oldenburg skulle enligt förordningen från 1716 ha fyrfärgade uppslag i rött-blått-vitt-feuille morte

Garnisonstrupper


Bornholms milis


Frikompanier 1691-1711


Frikompanier 1724 ?

Okänd uniform. Ljusgrå rock med röda uppslag?

Ljusgrå rock med röda uppslag. Den röda färgen var åtminstone 1691-1695 mörkröd.

Skulle ha grå rock även efter m/1711 och anges ha haft uppslag i feuille morte 1724.

Samtida bilder på danska uniformer


Lantmilissoldater avbildade 1704-1706 på en gipsrelief på taket i Rosenborgs slotts riddarsal


Grenadjärkåren vid Christian V:s halvbror Christian Gyldenløves likfärd 1703. Kopparstick av Andreas Reinhard ca. 1707.

Läs även om danska kavalleriuniformer.

Referenser

Höglund, Lars-Eric – Sallnäs, Åke. Stora nordiska kriget 1700-1721, II. Karlstad (2003)
Schorr, Daniel. Danish-Norwegian uniforms 1709-1720. *
Skjold Petersen, Karsten. Den danske hærs uniformer i 1700-tallet. Köpenhamn (2005)
Skjold Petersen, Karsten. Kongens klæder. Köpenhamn (2014)
Snorrason, Torstein. Danish Uniforms 1699-1712. *
Vaupell, Otto. Den danske hærs historie til nutiden og den norske hærs historie indtil 1814. Köpenhamn (1872-1876)

* = artiklar som publicerades 2008 på den numera nedlagda hemsidan www.northernwars.com