Under tidig medeltid uppstod två furstendömen befolkade av kroater som erkände den bysantinska kejsarens eller Frankerrikets överhöghet. Furstendömet Kroatien motsvarade det område längs kusten som nu kallas Dalmatien medan furstendömet Slavonien låg i inlandet. På 900-talet förenade Tomislav I dessa stater och antog kungatiteln. Kroatien och Slavonien splittrades efter Tomislav I:s död i olika släktgrenar av furstehuset men återförenades igen år 1000. När den siste inhemske kroatiske kungen dog ut omkring 1100 annekterades Kroatien-Slavonien av Ungern och kom därefter att ingå i den ungerska monarkin. 1918 blev det en del av Jugoslavien men under andra världskriget blev Kroatien återigen ett självständigt kungadöme, om än under starkt italienskt inflytande. Vid krigsslutet blev Kroatien återigen en del av Jugoslavien. 1991 utropades sedan Kroatien till en självständig republik.

Kroatien		Slavonien
821–835 835–845 845–864 864 864-876 876-877 877-879 879-892 892-900 900-908 908-912 912-915	Vladislav Mislav Trpimir Zdeslav Domagoj Domagojić Zdeslav Branimir Muntimir Krešimir I Miroslav Pribunja	790-815 815-835 835-855 855-862 862-884 844-899 899-910 910-914 914-915	Vojnomir Vladimir I Ratimir Svetimir Svetopolk I       Braslav Svetopolk II Vladislav Tomislav I (fortsätter nedan)
Kroatien-Slavonien   915-931 Tomislav I ( = 925)
Kroatien (kungadöme från 988)		Slavonien
931-948 948-969 969-997 997-1000	Godimir Mihajlo Krešimir II Stjepan Držislav ( = 988) Svetoslav Suronja	931-950 950-972 972-1000	Sebeslav Hranimir Tverdoslav
Kungadömet Kroatien-Slavonien   997-1030 997-1020 1030-1058 1058-1074 1075-1089 1089-1091 1091-1095 1095-1102 1102-1918 1849-1867 1867-1918 1918-1941 Krešimir III Gojislav Stjepan I Petar Krešimir IV Dimitrije Zvonomir Stjepan II Almoš Petar Del av ungerska monarkin Del av österrikiska monarkin Del av ungerska monarkin Del av Jugoslavien Oberoende staten Kroatien   1941-1945 1945-1991 1991- Tomislav II Del av Jugoslavien Kroatiska republiken

= Stor-Mähren