Grevskapet Toulouse upprättades 778 av Karl den store och blev i mitten av 800-talet ärftlig inom ätten Rouergue. Det blev tidigt ett av det viktigaste furstendömena i södra Frankrike och hade överhöghet över grevskapen Quercy, Albi, Carcassonne, Nimes, Béziers och Foix samt ärvde under 1000-talet en del av Provence. Från och med slutet av 800-talet var Toulouse i praktiken helt självständigt från den franske kungen och det var först under albigenserkriget 1209-29 som denne åter gjorde sig gällande. Ätten Rouergue fråntogs då sina förläningar som 1212 gavs till Simon de Montfort. De fick visserligen tillbaka Toulouse i freden i Paris 1229 men de tvingades avstå från den ovan nämnda överhögheten i de sydfranska grevskapen. När den siste greven dog utan arvingar 1271 upplöstes slutligen grevskapet Toulouse och förenades med kronodomänen.

778-790 790-806 806-811 811-818	Torsin (Chorso) Guillaume de Gellone Begon Raymond
818-837	Bérenger le Sage (den vise)
837-844	Bernard de Septimanie
844-850	Guillaume de Septimanie
Ätten Rouergue
849-852 852-863 864-872	Fredelon Raymond I Bernard II
872-885	Bernard III Plantevelue
885-919 919-924 924-960	Odo (Eudes) Raymond II Raymond III Pons
960-1037	Guillaume III Taillefer
1037-1061	Pons
1061-1094	Guillaume IV
1094-1105	Raymond IV de Saint-Gilles
1105-1112	Bertrand
1112-1148	Alphonse Jourdain
1148-1194	Raymond V
1194-1222	Raymond VI
1215-1218 1218-1224	Simon de Montfort Amaury de Montfort
1222-1249	Raymond VII
Ätten Capet
1249-1271	Alphonse de Poitiers

Toulouse förenas med franska kronodomänen när Alphonse dör utan arvingar 1271