Kartor Befolkning Regentlängder Skandinavien
 

 












 

Örjan Martinsson

Enligt traditionen grundades Rom som ett kungadöme år 753 f. kr. Den siste kungen fördrevs år 510 f. kr. varmed en republik instiftades. Under de följande århundraden erövrades stad efter stad och land efter land av Rom tills nästan hela den kända världen ingick i Romarriket. Att hålla ihop detta imperium visade sig vara svårt för republiken och efter en långvarig kris gick republiken under och ersattes av kejsardömet år 31 f. kr. Romarriket nådde sin största utbredning år 117 e. kr. men trycket mot gränserna blev allt starkare. Från och med år 285 var Romarriket oftast delat i två halvor med varsin kejsare, sista gången Romarriket styrdes av en gemensam kejsare var år 395. Under 400-talet kollapsade sedan den västra halvan medan den östra halvan utvecklas till det Bysantinska riket som levde vidare till 1453. Årtal och kejsare i röd text anger de som bara bar titeln Caesar och därmed var tronföljare och vice-kejsare. Kronologier och kartor över Romarrikets historia finns på denna sida. Det finns också en sida om kejsartitelns ursprung och historia.

Julisk-claudiska ätten

 

31 f.kr.-14 e.kr.
14-37
34-41
41-54
54-68

Augustus (Octavianus)
Tiberius
Caligula
Claudius
Nero


Första fyrkejsaråret 
 

68-69
69
69

Galba
Otho
Vitellius


Flaviska ätten
 

69-79
(73)
79-81
81-96

Vespasianus
Titus
Domitianus


Adoptivkejsarna
 

96-98
98-117
117-138
138-161
161-180
161-168
(176)
180-192

Nerva
Trajanus
Hadrianus
Antoninus Pius
Marcus Aurelius
Lucius Verus
Commodus


Andra fyrkejsaråret
 

193
193
193-194
(193) 195-197

Pertinax
Didius Iulianus
Pescennius Niger
Clodius Albinus


Severiska ätten
 

193-211
(198)
211-217
(209)
211-212

Septimus Severus
Caracalla
Geta


Macrinska ätten
 

217-218
218

Macrinus I
Macrinus II


Severiska ätten
 

218-222
222-235

Heliogabalus
Alexander Severus


Soldatkejsarna
 

235-238
238
238
238
238
238-244
244-249
247-249
249-251
251-253
253
253-260
(253)
260-268
(258)
260-268
268-270
270
270-275
275-276
276
276-282
282-283
(282)
283-285
(282)
283-284

Maximinus Thrax
Gordianus I
Gordianus II

Pupienus
Balbinus

Gordianus III
Philippus Arabs (Filip Araben)
Philippus II

Decius
Trebonianus Gallus
Aemilianus
Valerianus I
Gallienus
Valerianus II
Claudius II Gothicus
Quintillus
Aurelianus
Tacitus
Florianus
Probus
Carus
Carinus
Numerianus

Tetrarkin 

Väst

Öst

285-305
(293)
305-306
(305)
306-307
306-312
306-308
308-311

Maximianus
Constantius I Chlorus
Severus
Maxentius
Maximianus (andra gången)
Licinius (Öst från 311) 

284-305
(293)
305-311
(305)
311-313
311-324
317-323

Diocletianus
Galerius
Maximinus Daia
Licinius
Licinianus

Konstantin den stores ätt 

306-337
317-326
(317)
337-340
(323)
337-361
(333)
337-350
361-363
363-364

Constantinus I (den store) 

Crispus
Constantinus II
Constantius II
Constans

Gallien
Väst
Öst
Väst

Iulianus Apostata (Avfällingen)
Iovianus 

Valentinianus ätt 

Väst Öst

364-375
375-383
383-388
383-392
392-394
394-395

Valentinianus I
Gratianus
Magnus Maximus
Valentinianus II
Eugenius
Theodosius (den store)

364-378
379-395

Valens
Theodosius (den store)

Östrom utvecklas till det Bysantinska riket

 

Västrom

395-423
423-425
425-455
455
455-456
457-461
461-465
465-467
467-472
472
473
473-475
475-476
Honorius
Iohannes
Valentinianus III
Petronius Maximus
Avitus
Majorianus
Libius Severus
Interregnum

Anthemius
Olybrius
Glycerius
Iulius Nepos (Dalmatien 475-80)
Romulus Augustus (Augustulus)

Germanen Odovakar avsätter den siste väst-romerske kejsaren 476 och utropar sig själv till kung över Italien.