Med hjälp av information från Lars-Eric Höglunds bok "Stora nordiska kriget 1700-1721 - Fanor och uniformer" samt och Einar Lyths och Pavel Konovaltjuks bok "Vägen till Poltava" har jag här redovisat uniformerna på de regementen som var inblandade i det ödesdigra slaget vid Ljesna.

Ett problem för den som ska illustrera slaget vid Ljesna är att uniformsuppgifter för Lewenhaupts armé (främst kavalleriet) är väldigt knapphändiga. Jag har därför varit tvungen att göra kvalificerade gissningar när Höglunds bok inte nämner vissa uniformsdetaljer. Men jag har ändå en stark känsla av att mina gissningar ligger närmare sanningen än de fall där jag har utgått från befintliga fakta i boken. Många uniformsuppgifter är nämligen gamla och kan mycket väl ha varit inaktuella vid tiden för slaget Ljesna. Jag har dock för ordningens skull valt att hellre fylla igen luckor med gamla uppgifter från samma regemente än att utgå från andra regementens uniformer. Fast tar man enbart hänsyn till de uniformsuppgifter som ligger nära i tid till slaget vid Ljesna tycks soldaterna i Lewenhaupts armé ha haft extremt enhetliga uniformer.

Alla regementen tycks nämligen ha haft blå rockar med gula uppslag och mässingknappar. Huvudbonaden var antingen en blå karpus eller en hatt med gula galoner. Ett kavalleriregemente (Karelska) och ett infanteriregemente (Åbo, Björneborgs & Nylands tremänningar) uppges ha haft både karpus och hatt. Detta skulle kunna tyda på att samtliga regementen hade både karpus och hatt. Bland infanteriet uppges de flesta regementen ha haft blå byxor. Ett regemente (Smålands tremänningar) uppges ha haft både blå byxor och skinnbyxor. Om det var standard med två par olikfärgade byxor i hela Lewenhaupts armé skulle det nästan helt eliminera de skillnader mellan regementenas uniformer som går att observera.

Tre infanteriregementen har på den här sidan avbildats med gula galoner på sina hattar. Men det är bara för två av dem som Höglunds bok uttryckligen nämner färgen på galonerna. Jag har här gjort en kvalificerad gissning och utgått från att Åbo, Björneborgs & Nylands tremänningar hade samma färg på galonerna som de övriga regementena. Jag har också gjort samma typ av gissning för flera kavalleriregementen. Eftersom kavalleriets uniformsuppgifter överlag är mycket knapphändiga har det varit nödvändigt att lägga till en utförligare beskrivning av dem längst ned på sidan.

Lewenhaupts armé vid Ljesna i början av slaget

Freijbourgs eftertrupp (angreps kl. 10.30 av ryssarna)
		de la Gardies regemente (2 bataljoner)		Närke-Värmlands tremänningar (1 bataljon)	Artilleriregementet (16 trepundiga kanoner)
Stackelbergs styrka (de första som undsatte eftertruppen)
		Hälsinge regemente (2 bataljoner)		Upplands tremänningar (2 bataljoner)		Åbo läns regemente (1 bataljon)
Resten av infanteriet vid Ljesna (förstärkte senare Stackelbergs styrka)
		Smålands tremänningar (2 bataljoner)		Åbo, Björneborgs & Nylands tremänningar (2 bataljoner)		Öselska bataljonen (1 bataljon)	Österbottens regemente (1 bataljon)
Kavalleriet
		Karelska kavalleriregementet	Livländska adelsfanan	Schlippenbachs dragonreg.	Upplands ståndsdragoner	Öselska lantdragon-skvadronen
Förstärkningar som anlände till Ljesna under slagets gång
Första förstärkningen (anlände kl. 13.00)			Andra förstärkningen (anlände kl. 17.00)			Tredje förstärkningen (anlände kl. 18.00)
Åbo & Björneborgs kavallerireg.	Skoghs dragonskvadron	Nylands regemente (1 bataljon)	Björneborgs regemente (2 bataljoner)			Karelska lantdragon-skvadronen	Schreiterfeldts dragonregemente

Lewenhaupts hade tidigare segrat vid Saladen 1703, Jakobstadt 1704 och Gemäuerthof 1705. Slaget vid Ljesna slutade egentligen oavgjort men Lewenhaupts reträtt från slagfältet resulterade i att hans armé i praktiken gick under och att enbart rester av den anlände till Karl XII och huvudarmén. Det som återstod av Lewenhaupts armé användes till att fylla luckor i andra regementen. Det var endast huvuddelen av kavalleriet som fick fortsätta att existera som självständiga förband. De övriga regementenas manskap överfördes till följande regementen:

Styrkeuppgifterna kommer från fänrik Petres dagbok och gäller för den 30 september 1708. Fördelningen av manskapet till huvudarméns regementen kommer däremot från löjtnant von Weihes dagbok. Fänrik Petre har avvikande uppgifter (se nedan), men det verkar som om Weihes uppgifter har getts större trovärdighet i detta fall även om jag inte känner till orsaken till detta.

Nyland => Västmanland
Åbo 3-män => Västerbotten
Österbotten => Närke-Värmland

Läs även om de ryska regementenas uniformer i slaget vid Ljesna.

Kavalleriets uniformer

Då kavalleriregementenas uniformer är mycket knapphändigt beskrivna i Höglunds bok behövs en mer noggrann genomgång av källäget för att läsaren ska kunna veta vad som är känt och vad som bara är mina egna gissningar. Med undantag för Schlippenbachs blå kamisoler (= västar) är västar och byxor alltid av skinn om de är omnämnda i Höglunds bok. Det mesta tyder därför på att dessa klädesplagg genomgående var av skinn och jag har därför inte tagit med dem sammanställningen nedan. Den livländska adelsfanan är också utelämnad i sammanställningen. Dess uniform är visserligen detaljerat beskriven i Höglunds bok, men det nämns inte när uniformen delades ut, vilket gör det mycket möjligt att uniformen hade bytts ut vid tiden för slaget vid Ljesna.

Årtal inom parantes anger vid vilken tidpunkt som uniformerna omnämns i källorna.

Hatt med gula galoner = Schlippenbachs dragonregemente (1703/07)
Hatt med silvergaloner = Upplands ståndsdragoner (1704)
Hatt med okända galoner = Öselska lantdragonskvadronen (trumpetarna fick gula galoner 1703-04/08), Skoghs dragonskvadron (1708), Schreiterfeldts dragonregemente (1703/08), Åbo & Björneborgs kavalleriregemente (1708)
Hatt och karpus (okända färger) = Karelska kavalleriregementet (1708)
Okänd huvudbonad = Karelska lantdragonskvadronen (hatt med gula galoner 1712)

Mässingknappar = Öselska lantdragonskvadronen (1703-04/08), Schlippenbachs dragonregemente (1703/07), Upplands ståndsdragoner (1704)
Tennknappar = Skoghs dragonskvadron (1701)
Okända knappar = Schreiterfeldts dragonregemente, Karelska kavalleriregemente, Karelska lantdragonskvadronen, Åbo & Björneborgs kavalleriregemente

Blå rock med gula uppslag =  Öselska lantdragonskvadronen (1703-04/08), Upplands ståndsdragoner (1704)
Blå rock med okända uppslag = Skoghs dragonskvadron (1708, orangea uppslag 1701), Schlippenbachs dragonregemente (1703/07), Schreiterfeldts dragonregemente (1703/08), Karelska kavalleriregementet (1708), Karelska lantdragonskvadronen (utdelade perioden 1704-08), Åbo & Björneborgs kavalleriregemente (1708)

De slutsatser man kan dra är att manskapet i ett regemente samt trumpetarna i ett annat regemente uppges ha haft gula galoner på sina hattar. Den enda alternativa färg som nämns är Upplands ståndsdragoner som hade silvergaloner, men den uniformsuppgiften är från 1704 och kan mycket väl ha varit inaktuell vid tiden för Ljesna. Eftersom två infanteriregementen också ska ha haft gula galoner på sina hattar ligger det nära till hands att anta att gula galoner var standard i hela Lewenhaupts armé.

Det enda kavalleriregemente som uppges ha haft tennknappar är Skoghs dragonskvadron, men den uppgiften är från 1701 och knapparna hade säkert bytts ut sedan dess. Det verkar därför som om alla regementen kan ha haft mässingknappar.

Det var vanligt i den karolinska armén att kavallerister hade blå rockar med blå uppslag. Men inget regemente i Lewenhaupts armé hade uttryckligen denna färgkombination. De gånger som en färg på uppslagen nämns så är den alltid gul, vilket leder till slutsatsen att alla regementen kan ha haft gula uppslag.