|
Vid slaget vid Narva hade de
svenska regementena troligen följande uniformer och numerärer.
Uniformsuppgifterna är hämtade från Lars-Eric Höglund medan
styrkeuppgifterna kommer från Generalstabsverket "Karl XII på slagfältet"
och Margus Laidres bok "Segern vid Narva". Höglunds bok nämner egentligen
bara vilka färger de olika uniformsplaggen hade och inte så mycket om
snittet på uniformerna. Med största sannolikhet såg de inte ut som den
klassiska karolinska uniformen, det vill säga trekantiga hattar och uppvikta
rockskört. Bland kavallerister förekom uppvikta rockskört vid den här tiden
men det tycks inte ha varit allmänt och inget tyder på att infanterister
hade börjat vika upp sina rockskört. Modet med trekantiga hattar var
etablerat i Frankrike vid denna tid. Men av döma av bataljmålningar verkar
det som om de svenska trupperna fortfarande befann sig i ett
övergångsstadium med vanligen bara två sidor uppvikta, vilket förekom i
olika kombinationer varav vissa kunde vara väldigt lika en trekantig hatt
beroende på vilken vinkel man såg den ifrån.
Infanteri
(5 889 man)
De enskilda regementen som det
råder störst osäkerhet om är det finska
tremänningsinfanteriet eftersom deras uniformer i stort sett är helt okända. Höglund uppger
bara att Åbo, Björneborg & Nylands tremänningar hade grå vadmalskläder och grå
strumpor. Tavastehus, Viborg och Savolax tremänningar hade 1702 blå rockar
med gula uppslag men då hade även Åbo, Björneborg & Nylands tremänningar
sådana
uniformer. Det är därför troligt att båda tremänningsregementena hade grå
vadmalskläder 1700. I Höglunds bok är Åbo, Björneborg & Nylands tremänningar
illustrerade med helgrå uniformer men jag är tveksam till att samtliga
klädesdetaljer skulle vara grå. Genom att jämföra andra regementen av samma
typ går det att få tag i några ledtrådar till tremänningarnas uniformer. De finska fördubblingsregementena som uppsattes på samma sätt
som tremänningarna (men senare på året) hade alla vadmalsbyxor vilket gör det troligt att även
tremänningarna hade byxor av grå vadmal. Uppgifter om västar är
anmärkningsvärt sällsynta vid de finska infanteriregementena och det verkar
som om soldaterna fick skaffa dessa på egen hand. Men skinnvästar
var vanligast i den karolinska armén och jag har därför avbildat dem med
sådana. De kan dock ha haft grå västar i likhet med byxorna som annars också
vanligen var av skinn i den karolinska armén. Däremot tror jag inte
att uppslag och foder skulle ha varit grått eftersom en sådan helgrå
färgkombination var mycket ovanlig och knappast önskvärd. Troligen hade de en avvikande färg
och frågan är egentligen bara om den var gul eller blå. Båda färgerna är
nämligen lika goda kandidater. De tremänningar som sattes upp samtidigt i
egentliga Sverige tycks i samtliga fall ha haft blå uppslag, medan alla
finska fördubblingsregementena hade gula uppslag.
Men eftersom även det finska tremänningskavalleriet och ett fördubblingskavalleriregemente (Nylands) hade gula uppslag pekar
ändå mycket på att gult var den allmänna uppslagsfärg som användes vid
finska regementen av den här typen (Karelska fördubblingskavalleriet hade
dock blå uppslag). Huvudbonaderna är helt okända för både det finska
tremänningsinfanteriet och fördubblingsinfanteriet. Tremänningsregementena i
egentliga Sverige verkar emellertid i samtliga fall ha haft hatt, detta
oavsett ifall moderregementet hade karpus. Hattarnas galoner har jag gjort
vita, vilket jag nästan alltid gör när färgen inte nämns (undantag är
Livgardet och Livdragonerna som i detta slag har avbildats med guldgaloner). Under stora nordiska
kriget förekom dock flera olika varianter på tremänningarna galoner. Såväl
vita, gula, blå som blågula galoner finns dokumenterade.
Narvas garnison
Ingermanlands
garnisonsregemente
1 400 man
|
Estniska
kavalleriregementet
150 man
2 kompanier |
Ingermanländska
adelsfanan
"ett litet antal"
2 ryttmästare förde befäl |
Narvas garnison uppskattades av försvararna själva till mellan 1 800 och 1
900 man. Utöver de ovannämnda förbanden bestod denna styrka också av 400 beväpnade
stadsbor. Kommendanten förfogade även över 300 bönder som hade sänts dit
från Viborgs län för att som fortifikationsarbetare rusta upp fästningen.
Det Ingermanländska garnisonsregementet var ursprungligen ett skånskt
regemente och vid generalmönstringen i juni 1699 tjänstgjorde fortfarande 216
skåningar vid regementet. Huvuddelen utgjordes dock av 592 finnar och 416 ingermanländare. Utöver dessa fanns det 84 "svenskar", 74 livländare och 53
estländare samt några rikstyskar, kurländare, danskar och slutligen en
person vardera från Norge, Preussen och Polen. Medelåldern var så hög som 36
år (troligen tillhörde skåningarna de mer åldersstigna soldaterna).
Läs även om rysarnas uniformer eller
om den svenska slagordningen i slaget vid Narva.
|
