Kartor Befolkning Regentlängder Skandinavien
 

 










__
 
 

Örjan Martinsson

Nederländerna, Belgien och Luxemburg har ofta styrts av samma härskare och efter Wienkongressen 1815 slogs dessa områden ihop till en gemensam stat, som dock splittrades redan femton år senare efter en belgisk revolt mot den nederländska dominansen. Vid den tiden hade Belgien en dubbelt så stor befolkning som Nederländerna, men sedan dess har Nederländernas befolkning växt snabbare än Belgiens så att den numera är betydligt större.

Nederländerna

Belgien

 Luxemburg
1816 2,047 1816 4,166 1839 0,170
1829 2,613 1831 4,090 1843 0,180
1839 överfördes två territorier med 326 000 invånare från Belgien till
Nederländerna. Det ena territoriet (Limburg) med 168 000 invånare
är inräknat i Nederländernas befolkningstal för år 1829. De övriga
158 000 blev storhertigdömet Luxembourg, vars befolkning av någon
anledning anges till 170 000 i kolumnen till höger		 1846 0,186
1849 0,190
1852 0,193
1855 0,189
1864 0,203
1867 0,200
1839 2,861 1846 4,337 1871 0,198
1849 3,057 1856 4,530 1875 0,205
1859 3,309 1866 4,828 1880 0,210
1869 3,580 1880 5,520 1885 0,213
1879 4,013 1890 6,069 1890 0,211
1889 4,511 1900 6,694 1895 0,218
1899 5,104 1910 7,424 1900 0,236
1909 5,858 1920 7,405 1905 0,246
1920 6,865 Eupen-Malmédy med 60 000
 invånare överfördes från
Tyskland till Belgien 1920		 1910 0,260
1930 7,936 1922 0,261
1940 8,923 1930 8,092 1930 0,300
1947 9,625 1947 8,512 1935 0,297
1960 11,556 1961 9,190 1947 0,291

1970

 13,119 1970 9,651 1960 0,315
1980 14,091 1981

9,849

 1966 0,335
1990 14,951 1990 9,967 1970 0,340
1991 15,069 1991 9,980 1981 0,365
2000 15,924 2000 10,251 1990 0,378
2001 16,032 2001 10,273 2001 0,444
2010 16,615 2010 10,840 2010 0,507
2020 17,408 2020 11,493

2020

0,626

Statistiken ovan är hämtad från International Historical Statistics 1750-2005 av B. R. Mitchell (förutom statistik i rosa text som är hämtad från Wikipedia). Nedan följer kompletterande statistik från boken A Consice History of Belgium som dock inte matchar Mitchell och som dessutom motsäger sig själv för året 1815.

Södra Nederländerna ("Belgien")
ca 1470 1,5 (sid 116, 2,5 miljoner i hela Burgundiska nederländerna)
ca 1600 - (sid 130, 3,7 miljoner i hela Habsburgska nederländerna)
1750 2,3 (sid 204)
1784 2,773 (sid 192, officiell folkräkning)
1815 3,2 (sid 204)
1815 3,5 (sid 225)
1831 3,7 (sid 250)

Belgiens provinser
(invånare i tusental)

Limbourg och Luxembourg förminskade 1839 och Liége utökades 1920 av orsaker som anges ovan.

Antwerpen Brabant Öst-flandern Väst-flandern Hainaut Liége Limburg Luxemburg Namur
1801
1806
1811
1816
1831		 246
285
282
295
350		 246
303

445
562		 560
602
601
622
743		 460
492

521
608		 415
474

494
613
311

361
375


330
319


320
306


223
214
1846
1856
1866
1876
1880		 406
434
466
538
577		 691
749
814
936
985		 793
777
806
863
882		 643
625
642
684
692		 715
769
845
956
978		 453
504
557
632
664		 186
192
195
205
211		 186
194
200
204
209		 264
286
303
316
323
1890
1900
1910
1920
1930		 700
819
969
1 017
1 173

1 106
1 264
1 470
1 522
1 680

 950
1 030
1 120
1 107
1 149		 738
805
874
804
902		 1 049
1 143
1 233
1 220
1 270		 757
826
888
863
973		 223
241
276
300
368		 212
219
231
224
221		 335
347
363
348
356
1947
1961
1970
1981
1990		 1 281
1 444
1 538
1 576
1 605

1 798
1 992
2 171
2 222
2 253

 1 217
1 277
1 310
1 331
1 356		 997
1 073
1 054
1 080
1 107		 1 225
1 260
1 317
1 305
1 280		 964
1 011
1 003
1 004
1 001		 460
579
653
716
750		 213
219
217
223
232

356
373
387
405
424

Nederländernas provinser
(invånare i tusental)

Groningen
 
Friesland		 Drenthe
 
Overijssel		 Gelderland
 
Utrecht		 Nord-
Holland		 Syd-
Holland		 Zeeland
 		 Nord-
Brabant		 Limburg
 
1830
1840
1849
1859
1869		 158
176
188
208
225		 205
228
247
274
292		 64
72
83
95
106		 179
198
216
235
254		 310
346
371
404
433		 132
145
149
160
174		 414
443
477
524
577		 480
526
563
619
688		 137
151
160
166
178

349
378
396
408
429

 186
197
205
216
224
1879
1889
1899
1909
1920		 253
273
300
328
366

330
336
340
360
383

 119
131
149
173
210		 274
295
333
383
439		 467
512
567
640
730		 192
221
251
289
342		 680
829
968
1 108
1 298		 804
950
1 144
1 391
1 679		 189
199
216
233
245		 466
510
554
623
734		 239
256
282
332
440
1930
1940
1950
1960
1970		 392
427
462
478
517

400
428
468
480
522

 222
250
285
314
367		 521
585
682
783
921		 829
938
1 101
1 288
1 506		 407
490
584
687
801		 1 510
1 701
1 875
2 073
2 244		 1 958
2 174
2 425
2 726
2 969

248
254
272
284
306

898
1 052
1 267
1 513
1 788

 551
620
745
894
999
1980
1990
2002		 554
558
570

584
610
636

 418
455
479

1 018
1 050
1 094

 1 694
1 864
1 949		 895
1 063
1 140		 2 308
2 464
2 559		 3 084
3 325
3 424

348
366
397

2 051
2 276
2 391

 1 069
1 130
1 143

1986 bildades en tolfte provins av land som tidigare hade varit under vatten. Den provinsen fick namnet Flevoland och har haft följande befolkningstal.

  Flevoland

1970
1980
1990
2002

15
66
262
342

Referenser

Mitchell, b. R.  International Historical Statistics 1750-2005. New York (2007)
Vanthemsche, Guy – De Peuter, Roger. A Concise History of Belgium. Cambridge (2023)

Wikipedia (rosa text):
Demographics of Belgium
Demographics of Luxembourg
Demography of the Netherlands,