Startsidan Svensk historia Historisk atlas Historiska källor Karoliner Gästbok
Allmänt Arméer Fanor & standar Stora nordiska kriget Tennsoldater Källor & litteratur Blogg
 
 TENNSOLDATER
 
  Äldsta svenskarna

 
Äldsta ryssarna

  Svenskar vid Poltava (1)
  Svenskar vid Poltava (2)
  Svenskar vid Poltava (3)
  Ryssar vid Poltava
  Striden vid Jakovetskij

 
  Fristående svenskar
  Minnenas allé
  Sachsare och danskar
 

  Karolinska fanor
  Karolinska standar
  Motståndarnas fanor

 
Färger till tennsoldater
 
Färger till hästar
 

Örjan Martinsson

De äldsta ryska formationerna


Pskovska
infanteriregementet

Ingermanländska
dragonregementet

Artilleriregementet
 

Följande ryska tennsoldater målade jag i början av 1997. Då hade jag bara tillgång till Angus Konstams två böcker om "Peter the Greats Army" från Osprey Publishing och uniformerna var därför baserade på dessa böcker. Senare har jag fått reda på att Konstam hade använt sig av äldre och opålitlig rysk litteratur när  han beskrev de ryska regementenas uniformer och fanor vid tiden för slaget för Poltava. För de regementen som jag valde att måla 1997 kan man dock med lite god vilja säga att hans uppgifter stämmer, om än väldigt osäkra.

Efter att ha målat en svensk bataljon, skvadron och tre kanoner med besättning var det dags att måla lika många motståndare till dessa. Valen föll på regementen som deltog i slaget vid Poltava (och flera andra fältslag) samt hade den typiska grön-röda ryska uniformen. Dvs. Pskovska infanteriregementet och Ingermanländska dragonregementet. När Lars-Eric Höglunds bok om ryska armén kom ut 2004 fick jag dock reda på att den äldsta uppgiften om Pskovskas uniformer är från 1711 och nämner bara att de hade gröna rockar. Sannolikheten är emellertid ganska hög att uppslag, foder, byxor och väst var röda så jag tycker inte att det finns någon anledning att måla om mina tennsoldater.

Jag har också fått lära mig att fanorna förmodligen inte såg ut som på bilden i slaget vid Poltava. Konstams uppgifter baserades på de fanor som delades ut inför slaget vid Narva 1700 där 75 % av de ryska fanorna förlorades. Tidigare har man antagit att samma modeller fortsattes att användas fram till 1712. Men inget av de få kända exemplaren på fanor från den perioden överensstämmer med Narva-fanorna. Den tråkiga sanningen är att vi inte vet hur de ryska fanorna såg ut under slaget vid Poltava. Men det finns en (mycket) liten chans att Pskovska var ett av de regementen som lyckades försvara sina fanor i slaget vid Narva och sedan behöll dem under det följande decenniet. I brist på bättre alternativ har jag därför valt att stå fast vid Narva-fanornas mönster. Däremot har jag bytt färg på Pskovskas fanor. Konstam uppgav att de skulle ha varit gulbruna men enligt Höglund var de röda. Jag vet inte varifrån de olika uppgifterna kommer ifrån men möjligen kan påståendet att de var gulbruna vara en följd av att de ursprungliga röda fanorna har blivit blekta. Som jämförelse kan nämnas att när ryssarna erövrade Upplands (röda) fanor vid Poltava redovisades de i troféförteckningen som om de kom från två olika regementen eftersom hälften var röda och den andra hälften var sandfärgade. Hursomhelst valde jag att ersätta mina sandfärgade pskovska fanor med fräschare röda fanor och passade samtidigt på att låta en fana bli en livfana (vit med den ryska dubbelörnen som motiv).

Till skillnad från de svenska bataljoner ställde de ryska inte upp sina pikenerare i mitten utan de fördelade sina i de första ledet där de utgjorde hälften av manskapet (totalt sett utgjorde de en åttondel). Ursprungligen hade jag dock av ren okunskap placerat dem i mitten av min tennsoldatsbataljon, men jag ändrade det hösten 2010.

En brist i Prince Augusts formsortiment är att det saknas en form för ryska pikenerare. Jag har därför varit tvungen att gjuta karoliner och måla dem som ryssar för att komplettera luckorna i Prince Augusts sortiment (vilket även omfattar underofficerare och musketerare som står i halt) I den första upplagan av den här bataljonen använde jag pikeneraren i form Nr. 911 men i den här upplagan har jag använt av en betydligt äldre form. Nämligen Nr. 46 som föreställer en pistolskjutande karolin. För det var inte bara placeringen utan även beväpningen som skiljde mellan svenska och ryspa pikenerare. De ryska pikenerarna var utrustade med en pistol och tillsammans med musketerarna i första ledet utgjorde de en taktisk reserv som bara skulle avfyra sina vapen när det var absolut nödvändigt.

Notera också att officerarna har vad som på engelska kallas för en "sash" och på tyska "Leibbinde" eller "Schärpe" knuten runt midjan. Denna livbindel (eller "skärp") av siden var ett värdighetstecken som utmärkte officerare och de kunde också bäras över axeln (vilket kanske var vanligare). Livbindelns färger är hämtade från den ryska flaggan. Efterhand skulle färgerna på livbindeln följa en nationell standard i varje armé. Bortsett från Rysslands vit-blå-röda hade Storbritannien och Spanien röda, Frankrike vita, Nederländerna orangea, Österrike guld-svarta, Sachsen silver-röda och Preussen silver-svarta livbindlar. Svenska officerare däremot tycks inte ha haft sådana "skärp". I Danmark förekom flera varianter innan röd-gult blev nationell standard 1732.

De målningsbeskrivningar som Prince August tillhandahöll när man köpte deras formar berättade att de ryska artilleristerna hade röda rockar med svarta uppslag och svartvita randiga strumpor. Den första generationen tennsoldater som jag målade (med blanka färger) följde dessa instruktioner. Men såväl Konstam och Höglund anger att de hade blå färg istället för svart. Så när jag smälte ner mina gamla tennsoldater vintern 1996-97 för att måla om dem med matta färger valde jag att följa Konstams uppgifter. Enligt honom (och senare Höglund) hade det ryska artilleriregementet två varianter av strumpor. Antingen var de helblå som på bilden eller så var de blåvit-randiga. Enligt Konstam skulle dessutom ränderna vara lodräta. Men eftersom jag inte hade några instruktioner om hur breda ränderna skulle vara så tyckte jag att det var enklast att måla dem helblåa.

För färgen på kanonernas lavetter finns det enligt Höglund två uppgifter i källorna. Ca 1700 och 1712 var de mönjeröda med gulmålade metallbeslag och år 1707 var de grönmålade med svarta metallbeslag. De sistnämnda färgerna ingick i Prince Augusts målningsinstruktioner men eftersom jag hade tappat tilltro till dem när jag gjorde om det ryska artilleriet 1996-97 följde jag istället en en illustration av David Rickman i Konstams bok som angav röda lavetter med svartmålade beslag. Detta visade sig alltså vara en felaktig sammanblandning av de korrekta alternativen. Jag blev därför tvungen att måla om beslagen till det nuvarande utseendet, inte utan irritation över att Konstams bok kan innehålla så många felaktigheter (bland annat var artilleristernas strumpor vita på nämnda illustration trots korrekta uppgifter i Konstams text).

Enligt Konstam hade dragonregementenas fanor samma motiv och färger som dess motsvarande infanteriregemente (i Ingermanländskas fall gröna), men jag vet numera mycket väl att det inte stämmer. Fast i brist på bättre information har jag ändå valt att följa Konstams resonemang när det gäller färgen. Motivet var i stort sett detsamma för alla dragonregementen i början av kriget och det kunde varieras med guld- och silverfärg på ett sätt som gav fyra varianter för varje bakgrundsfärg. Ingermanländskas motiv är dock okänt så jag har helt godtyckligt valt ett grönt standar med ett motiv helt i guld.

Notera för övrigt ryttaren i det bakre ledet som är närmast kameran. Han har en vit kant på sina uppslag vilket signalerar att han är en underofficer. Samma sak gällde för infanteriet. Och i likhet med infanteriet hade dragonregementen inga trumpetare utan de hade trumslagare istället. Eftersom Prince August saknar en form för beridna trumslagare hade jag från början gjort en trumpetare till den här skvadronen. Men sedan upptäckte jag att Prince August hade pukslagare-form som gick att använda istället och därmed göra skvadronen mer historiskt korrekt. Det fanns dock bara en pukslagare vid varje regemente och de hörde hemma vid livkompaniet. Så ifall jag ska vara helt korrekt bör jag byta ut en av kompanifanorna och ersätta den med en livfana.

Nästa sida