Startsidan Svensk historia Historisk atlas Historiska källor Karoliner Gästbok
Allmänt Arméer Fanor & standar Stora nordiska kriget Tennsoldater Källor & litteratur Blogg
 
 TENNSOLDATER
 
  Äldsta svenskarna

 
Äldsta ryssarna

  Svenskar vid Poltava (1)
  Svenskar vid Poltava (2)
  Svenskar vid Poltava (3)
  Ryssar vid Poltava
  Striden vid Jakovetskij

 
  Fristående svenskar
  Minnenas allé
  Sachsare och danskar
 

  Karolinska fanor
  Karolinska standar
  Motståndarnas fanor

 
Färger till tennsoldater
 
Färger till hästar
 

Örjan Martinsson

Karolinska fanor


Livgardets fana m/1686

På den här sidan återfinns en samling fanark som är avsedda att användas till Prince Augusts tennsoldater i skalan 40 mm. Dessa är fria att användas av alla som önskar det. Enklaste sättet att skriva ut fanarken är att klicka på bilderna och sedan trycka på utskriftknappen.

Livgardets fanor

Livgardet var ett värvat elitregemente med bas i Stockholm som i början av det stora nordiska kriget bestod av 1 800 man fördelade på 12 kompanier med varsina fanor, för att sedan öka till 2 600 man fördelade på 24 kompanier år 1704 (sex av dessa var dock grenadjärkompanier som inte hade några fanor).

Fanarket till vänster är Livgardets kompanifana m/1686. De två fanarken till höger är mina rekonstruktioner av Livgardets livfana (stora riksvapnet istället för kungens monogram) som fördes av livkompaniet och de särskilda grenadjärfanor som delades ut 1702 och bars fram till slaget vid Poltava (men som aldrig kom att föras av grenadjärkompanierna utan istället tilldelades vanliga kompanier). Grenadjärfanorna ska ha haft brinnande granater i hörnet men i likhet med livfanan finns det ingen bevarad bild av deras utseende. Och till skillnad från det stora riksvapnet finns det flera olika varianter av brinnande granater representerade i de karolinska fanorna. Jag har valt en variant som är rätt liten eftersom den är enklast att placera i livgardets invecklade fanor.

Indelta infanteriregementen och Smålands tremänningars fanor

Ett typiskt karolinskt infanteriregemente bestod av 1 200 man fördelade på åtta kompanier. Av de indelta landskapsregementena var Närke-Värmland det enda som hade fler än åtta kompanier (1 674 man fördelade på tio kompanier). Varje kompani hade en egen fana med ett för regementet gemensamt utseende (fastställt 1686 och därför kallad för m/1686). Överstens kompani (livkompaniet) utmärkte sig med att ha en livfana med ett helt annat utseende än de vanliga kompanifanorna. Den var vit med Sveriges stora riksvapen i mitten och regementssymbolen i det övre inre hörnet. Regementssymbolen var i de flesta fall landskapsvapnet i det landskap som regementet var indelt i. Undantagen var Jönköpings och Älvsborgs regementen som hade Jönköpings och Göteborgs stadsvapen istället. Kompanifanorna bestod däremot av landskapsvapnet omgivet av en lagerkrans. Vissa variationer förekom när fler än ett regemente tillhörde samma landskap eller när landskapsvapnet hade ett helvitt eller helsvart fält.

Vid krigsutbrottet uppstod det ett behov att öka arméns styrka. Detta skedde genom att indelningsverkets rotehåll fördes samman i grupper av tre och fick i uppgift att rekrytera ytterligare en soldat, en så kallad tremänning. Detta innebar att ett område som satte upp ett regemente på 1 200 man rekryterade ytterligare 400 soldater vilka sedan vanligen parades ihop med kontingenter från andra regementsområden för att bilda ett fulltaligt regemente. Även tremänningsregementena hade fanor baserade på landskapsvapnen. Men deras fanor såg ut som enfärgade dukar med moderregementets symbol i det övre inre hörnet. Ett exempel på sådana fanor är Smålands tremänningsregemente som hade en vit (livfanan) och fyra gula fanor med Smålands armborstbärande röda lejon i hörnet samt tre gula fanor med  Jönköpings stadsvapen.

Notera att fanornas vapenbilder har ansiktet vänt mot fanstången på båda sidor av duken. Den ena sidan av fanan har alltså ett spegelvänt motiv jämfört med de landskapsvapen vi annars är vana vid att se. Det följer heraldisk sed där vapendjuret alltid ska vara vänt mot fienden (annars kallades det för ett "flyende" vapendjur).


Uppland
 

Södermanland
 

Östergötland
 

Kalmar
 

Kronoberg
 

Jönköping
 

Älvsborg
 

Västgöta-Dal
 

Skaraborg
 

Närke-Värmland
 

Västmanland
 

Dalregementet
 

Hälsinge
 

Jämtland
 

Västerbotten
 

Österbotten
 

Björneborg
 

Åbo
 

Nyland
 

Tavastehus
 

Savolax
 

Viborg
 

Smålands
tremänningar

Nästa sida