Fältslag Svenska armén Dansk-norska armén Övriga arméer Källor Tennsoldater
 

 
 
 
 

 
 
 
 

 
 

  
 

 
 
 
 

 




 



 
 

 
 
 
 

 
   
 
 

 

Örjan Martinsson

Källorna ger motstridiga uppgifter om vilken ordning de olika regementena stod i under slaget vid Poltava. Dessa skillnader beskrivs på en annan sida. Den uppställning som redovisas här utgår för den ryska sidan från Peter den stores plan. För det svenska kavalleriet har jag använt mig av den beskrivning som har uppgivits av generalmajor Creutz (chefen för högra flygeln). Det svenska infanteriet skulle enligt dess chef Lewenhaupt ha formerat sig på följande sätt:

Svenska infanteriets planerade slagordning


Skaraborg

Kalmar
 
Jönköping

Livgardet

Dalregementet

Uppland

Östergöt.

Västerbotten

Närke-Värmland

Västmanland

Men denna planerade slagordning blev aldrig förverkligad. På grund av striderna vid de redutter som den svenska armén passerade under marschen norrut gick sex bataljoner vilse (Dalregementets, Västerbottens, Jönköpings och Närke-Värmlands livbataljon). Kalmar och Skaraborgs bataljoner flyttades därför fram till första linjen och tog plats bland livgardesbataljonerna. Eftersom Västmanlands regemente hade varit borta och letat efter de försvunna bataljonerna hamnade de på efterkälken när infanteriet ryckte fram under inledningen av huvudstriden. De bildade därför i praktiken en andra linje bakom den östgötska och den kvarvarande Närke-Värmlandsbataljonen.

Exakt hur arméerna kolliderade med varandra är oklart. Slagordningen nedan är därför spekulativ men baseras på Bertil Wennerholms forskning om de fanor och standar som erövrades av de ryska regementena under slaget. Armén var nämligen organiserad på så sätt att varje kompani hade en egen fana och ett kompani i varje regemente var ett livkompani som förde en vit livfana (undantaget var Livgardets grenadjärkompanier som inte hade fanor överhuvudtaget). Kompanierna ingick sedan i taktiska enheter, skvadroner för kavalleriet och bataljoner för infanteriet (vilket är vad ikonerna på den här sidan representerar). En svensk skvadron bestod av ett enda kompani medan en rysk skvadron bestod av två eller tre kompanier (tio kompanier i varje regemente). Svenska och ryska bataljoner bestod normalt av fyra kompanier. Livgardets bataljoner skulle dock ha sex kompanier. Men på den svenska sidan bestod bataljonerna oftast av många fler kompanier som en följd av sammanslagningar på grund av manskapsbrist.

Slagordningen på den här sidan får representera ett slags genomsnittligt möte mellan de svenska och ryska bataljonerna. När det svenska infanteriet slog till reträtt rörde de sig nämligen söderut i förhållande till den ryska linjen, vilket innebär att varje enskild bataljon bör ha haft stridskontakt med flera olika ryska bataljoner. Eftersom de flesta fanor troligen förlorades under reträtten kan det innebära att det svenska infanteriet ursprungligen drabbade samman med ryssarna lite längre norrut än vad som framgår av nedanstående uppställning. Notera också att kavalleriet egentligen inte hann formera sig innan slaget i praktiken var över.

Ännu en stor osäkerhet rör frågan om exakt var i den svenska linjen som Kalmar och Skaraborgs bataljoner tog plats när de flyttades fram till första linjen. I litteraturen placeras de vanligen i mitten av Livgardet med två livgardesbataljoner på vardera sidan. Men Bertil Wennerholm som studerat fördelningen av de fanor som erövrades av de ryska regementena har på ett övertygande sätt visat att skaraborgarna bör ha stridit längre till höger i den svenska linjen. Alla skaraborgsfanor har nämligen förlorats längre söderut än livgardesfanorna. Han har därför placerat dem som nummer två från höger i den svenska slaglinjen. Som nummer ett har han Livgardets grenadjärbataljon som stred utan fanor. Jag vill dock gå längre än Wennerholm och hävdar att det troligen var skaraborgarna som befann sig allra ytterst. Om Skaraborgsbataljonen skulle kliva fram till första linjen var den tomma platsen till höger om grenadjärerna den enklaste lösningen och deras kraftiga förluster under slaget tyder också på en farlig flankposition. Om grenadjärerna stod ytterst skulle det, av fanfördelningen att döma, tyda på en väldigt gles slaglinje där varje svensk bataljon ställdes mot två ryska. Men den svenska taktiken gick ut på en snabb genombrytning av fiendens linje och därför anser jag det inte troligt att de glesade ut sin linje på det sättet  Var någonstans Kalmarbataljonen stred är svårare att bedöma eftersom de bara förlorade tre av åtta fanor (fördelade på två ryska regementen). Men med hänsyn tagen till att Livgardets livfana förlorades söder om båda dessa ryska regementen är det troligt Livgardets livbataljon befann sig söder om Kalmarbataljonen.

Styrkeuppgifterna för de svenska regementena utgår ifrån Bertil Wennerholms uppskattningar. För dragonregementena är källorna så knapphändiga att det inte går att göra någon uppskattning på regementsnivå. För den ryska armén har jag använt mig av uppgifter från Nicholas A. Dorrells bok "The Dawn of the Tsarist Empire". Dessa uppgifter anger dock läget efter slaget och inkluderar alltså inte deras förluster. Men troligen är siffrorna för kavalleriet ändå överdrivna genom att de inkluderar icke tjänstdugliga. Enligt Generalstabsverket var den genomsnittliga effektiva styrkan på ett ryskt dragonregemente bara 425 man.

 

 

Skånska ståndsdragonerna

Förlorad fana:
1 till Moskovska regementet.

 

 

 

 

    Mensjikovs livskvadron
(410 man)

Erövrade standar:
2 från Åbo & Björneborgs.
1 från Upplands tremänningar.



A. Kropotovs hästgrenadjärer
(800 eller 1 000 man)

Erövrat standar:
1 från Åbo & Björneborgs.

 


von der Roops hästgrenadjärer
(800 eller 1 000 man)
Åbo & Björneborgs kavalleriregemente
(470 man)

Förlorade standar:
2 till Mensjikovs livskvadron.
1 till Kropotovs hästgrenadjärer.

 

 



Moskovska dragonregementet
(921 man)

Erövrad fana:
1 från Skånska ståndsdragonerna.



Vladimirska dragonregementet
(834 man)
Östgöta kavalleriregemente
(600 man)

Förlorade standar:
1 till Nizjegorodska regementet.
2 till okända förband.



Sibirska dragonregementet
(745 man)


Nizjegorodska dragonregementet
(918 man)

Erövrat standar:
1 från Östgöta kavalleriregemente.

Nylands kavalleriregemente
(525 man)






Vjatska dragonregementet
(745 man)
Upplands tremänningskavalleri
(420 man)

Förlorade standar:
1 till Mensjikovs livskvadron.







Belozerska dragonregementet
(822 man)
Gyllenstiernas dragonregemente





Nevska dragonregementet
(807 man)


Archangelgorodska dragonregementet
(819 man)
Dückers dragonregemente








G. Kropotovs hästgrenadjärer
(800 eller 1 000 man)

 


 

    Bieltz grenadjärregemente
(312 man)


Preobrazjenska gardet
(2 761 man)

Semjonovska gardet
(2 022 man)

Ingermanländska regementet
(1 922 man)

Erövrad fana:
1 fana som möjligen är från Närke-Värmlands regemente.

Närke-Värmlands
regemente

(525 man)

Förlorade fanor:
1 till Ingermanländska?

Eventuellt upp till 3 fanor till Kievska.

Västmanlands regemente
 (1 120 man)

Förlorade fanor:
2 till Repnins
1 till Pskovska
1 till Nizjegorodska

Eventuellt kan 2 vita fanor som Kievska erövrade ha kommit från Västmanland

Astrachanska regementet
(1 800 man, Generalstabsverket anger dock 920 man och det är mer troligt för ett regemente med endast två bataljoner)
Östergötlands
regemente

(380 man)

Förlorade fanor:
2 till Kievska
(däribland livfanan)

Eventuellt ytterligare 3 fanor till Kievska

Repnins grenadjärregemente
(678 man)

Erövrade fanor:
2 från Västmanlands.

Upplands regemente
(600 man)

Förlorade fanor:
3 till Kievska
1 till Narvska
2 till okända förband

Eventuellt ytterligare 1 kompanifana till Kievska och
1 livfana till Kievska eller Narvska.


Kievska regementet
(1 218 man)

Erövrade fanor:
2 från Östergötlands regemente (däribland livfanan).
3 från Upplands regemente
2 från Livgardet.
2 från Smålands tremänningar som ingick i Livgardet.
3 röda fanor som är för trasiga för att kunna identifieras (Upplands, Östergötlands, Närke-Värmland eller tremänningar i Livgardet?).
1 oidentifierad livfana .
1 trasig vit fana (livfana eller Västmanland?)

Livgardet (2 250 man)
(tre tremänningsregementen ingick också i Livgardets 4 bataljoner)

Förlorade fanor:
2-3 till Kievska
5 till Narvska
1 till Butyrska
2 till Moskovska
5 till Sibirska
1 till okänt förband

Smålands tremänningar
2 till Kievska
1 till Schlüsselburgska
2 till Narvska
1 till Moskovska

Närke-Värmlands tremänningar
3 till Sibirska

Upplands tremänningar
Eventuellt kan de ha förlorat upp till 3 fanor till Kievska

Ytterligare 2 vita fanor tagna av Kievska och 1 av Narvska kan ha varit tremänningarnas livfanor.

Livgardets
tredje bataljon
Schlüsselburgska regementet
(743 man)

Erövrad fana:
1 från Smålands tremänningar som ingick i Livgardet

Narvska regementet
(1 109 man)

Erövrade fanor:
1 från Upplands
5 från Livgardet
2 från Smålands tremänningar som ingick i Livgardet
1 från Kalmar regemente
1 okänd livfana.

Livgardets
andra bataljon
Kalmar regemente
(500 man)

Förlorade fanor:
1 till Narvska
2 till Moskovska

Eventuellt 1 livfana till Narvska.

Novgorodska regementet
(1 140 man)
Butyrska regementet
(866 man)

Erövrad fana:
1 från Livgardet

Livgardets
livbataljon

 
Moskovska regementet
(1 330)

Erövrade fanor:
2 från Kalmar regemente.
2 från Livgardet
1 från Smålands tremänningar som ingick i Livgardet

Livgardets
grenadjärbataljon
(hade varken fanor eller grenadjärmössor)
Sibirska regementet
(810 man)

Erövrade fanor:
5 från Livgardet
(däribland livfanan).
3 fanor från Närke-Värmlands tremänningar som ingick i Livgardet.
1 från Skaraborgs.

Skaraborgs
regemente

(440 man)

Förlorade fanor:
1 till Sibirska
5 till Pskovska
(däribland livfanan)
1 till Nizjegorodska
1 till okänt förband

Pskovska regementet
(792 man)

Erövrade fanor:
5 fanor från Skaraborgs (däribland livfanan).
1 fana från Västmanlands.
1 dragonfana från livdragonerna.
1 dragonfana från Hielms dragoner.

  Kazanska regementet
(836 man)
Vologodska regementet
(1 013 man)
Nizjegorodska regementet
(804 man)

Erövrade fanor:
1 fana från Skaraborgs regemente.
1 fana från Västmanlands regemente.


Hielms dragonregemente

Förlorad fana:
1 till Pskovska infanteriregementet.





Buschs grenadjärregemente
(825 man)

Jaroslavska dragonregementet
(940 man)

Erövrat standar:
1 "standar" av okänt utseende.

Taubes dragonregemente

Förlorade fanor:
2 blå dragonfanor som erövrades av ryssarna kan ha kommit från detta regemente. Andra kandidater är Skånska ståndsdragonerna , Gyllenstiernas eller Dückers dragonregementen.





Novgorodska dragonregementet
(779 man)
Södra Skånska kavalleriregemente
(270 man)


Norra Skånska kavalleriregemente
(600 man)




Vologodska dragonregementet
(981 man)
Smålands kavalleriregemente
(510 man)

Förlorade standar:
1 till ett okänt förband.





Ingermanländska dragonregementet
(741 man)
Livregementet till häst
(900 man)

Förlorade standar:
1 till ett okänt förband.

 

 







Kievska dragonregementet
(898 man)

Erövrade fanor:
7 "fanor" av okänt utseende.

 

Livregementet
(1 000 man)
Drabantkåren
(100 man, hade inget standar)
 
Livdragonerna

Förlorad fana:
1 till Pskovska infanteriregementet.



Se även sidan om striderna vid redutterna och Roos bataljoner.